Annons:

Tyskland går om Japan som tredje största ekonomi

Uppdaterad februari 16, 2024, Publicerad februari 16, 2024
– av Sofie Persson
Japan har historiskt beskrivits som "ett ekonomiskt mirakel" på grund av sin snabba tillväxt efter andra världskriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Tyskland går om Japan som världens tredje största ekonomi. Den japanska regeringen rapporterade att ekonomin krympt med 0,4 procent på årsbasis i det fjärde kvartalet för 2023.

Trots att Japans BNP ökade med 1,9 procent under hela 2023 sjönk den både under tredje och fjärde kvartalet med 2,9 procent respektive 0,4 procent. Japans BNP uppgick till 4,2 biljoner dollar förra året, medan Tysklands var 4,4 biljoner dollar. Det gör att Tyskland nu går om landet och tar plats som världens tredje största ekonomi.

En svagare yen tros vara en anledning till nedgången, samtidigt menar ekonomer att det också återspeglar en nedgång i befolkningen med eftersläpande produktivitet och konkurrenskraft. Det kommer sannolikt att leda till att Japan får en mindre närvaro i världen, säger Tetsuji Okazaki, professor i ekonomi vid University of Tokyo.

För några år sedan kunde Japan till exempel stoltsera med en stark bilsektor. Men med tillkomsten av elfordon har även den fördelen skakats om, säger han till AP News. Många faktorer har ännu inte spelat ut sin roll, ”men när vi blickar framåt mot de kommande decennierna är utsikterna för Japan dystra.

Annons:

Japan har historiskt sett beskrivits som ”ett ekonomiskt mirakel”, som efter andra världskriget blev den näst största ekonomin efter USA. Det höll i sig under 1970- och 1980-talen. Japans ekonomi var den näst största fram till 2010, då den överträffades av Kinas. Idag är USA fortfarande världens största ekonomi, följt av just Kina.

En biljon (trillion på engelska) är 1000 miljarder och ska inte förväxlas med engelskans billion, som vanligtvis åsyftar miljard.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kinesiske ekonomen: USA är en opålitlig förhandlingspartner

Den multipolära världen

Publicerad idag 22:39
– av Markus Andersson
"De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi", säger Wang Wen om det strategiska spelet mellan stormakterna.

I en intervju med den amerikanske medieprofilen och journalisten Mario Nawfal ger den kinesiske ekonomiprofessorn Wang Wen en inblick i hur Kina ser på det pågående handelskriget med USA.

Professorn anser att USA provocerar Peking och att de kinesiska exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller är en legitim motåtgärd.

Wang Wen är professor i ekonomi vid Chongyang Institute vid Renmin University of China och beskrivs som en av Kinas ledande strateger och en nyckelperson i utformningen av Pekings ekonomiska världsbild. Mario Nawfal, som driver en inflytelserik kanal på X där han diskuterar geopolitik och ekonomi, genomförde intervjun för att ge sin publik förståelse för den kinesiska synen på tullkonflikten mellan stormakterna.

Nawfal, som betonar att han försöker vara opartisk, ville belysa hur samma händelser tolkas helt olika beroende på vilket perspektiv man utgår från.

Annons:

Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller

Professor Wang inledde intervjun med att beskriva omfattningen av Kinas kontroll över världens tillgångar på sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i allt från smartphones till militär utrustning.

— Kina kontrollerar 70 procent av den globala gruvdriften av sällsynta jordartsmetaller, 90 procent av separationen och bearbetningen, och 93 procent av magnettillverkningen, förklarade han.

Wang jämförde Kinas position med ett scenario där ett land kontrollerar merparten av världens oljefält och alla raffinaderier samtidigt. Nawfal påpekade att Västvärlden litade på Kina och frivilligt lät landet bli ett tillverkningsnav och dominera denna marknad, trots att USA var ledande inom området under 1980-talet.

Handelskrigets utveckling

Den kinesiske ekonomen beskrev händelseförloppet för det senaste handelskriget, som tog sin fart den 1 februari 2025 när president Trump införde tullar på kinesiska varor med motiveringen att Kina inte gjorde tillräckligt för att stoppa fentanylexporten.

— Sedan maj har vi haft förhandlingar mellan USA och Kina i Schweiz, Storbritannien, Sverige och Spanien. Särskilt i mitten av september gick förhandlingarna mycket smidigt. Vi diskuterade till och med TikTok-frågan, berättade Wang.

Han förklarade att många kineser, och även amerikaner, trodde att handelskriget var över efter de framgångsrika samtalen.

— Men till kinesernas förvåning genomförde den amerikanska regeringen en serie åtgärder mot Kina under de följande tre veckorna. Det gjorde kineserna mycket arga, sa professorn.

USA:s åtgärder i september

Ekonomen räknade upp en rad amerikanska åtgärder som Kina uppfattade som provokationer efter förhandlingarna i Spanien:

I mitten av september placerade USA:s handelsdepartement 34 kinesiska företag på en sanktionslista. I slutet av september införde USA särskilda hamnavgifter på fartyg som byggts och ägs av Kina. USA:s finansdepartement införde nya sanktioner mot över 100 kinesiska företag och individer. Den 9 oktober föreslog USA:s transportdepartement att kinesiska flygbolag skulle förbjudas att flyga över ryskt luftrum.

— Med anledning av dessa små provokationer mot Kina tvingades Kina att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och motåtgärder gällande frakt den 9 oktober för att skydda Kinas nationella intressen, förklarade han.

Påverkar hela teknikindustrin

Den senaste regleringen som Kina införde i oktober 2025 går mycket längre än tidigare begränsningar. Den täcker inte bara själva mineralerna utan även separationsteknologi, tillverkningsprocesser för magnetmaterial och licensiering av immateriella rättigheter.

— Den senaste regleringen ställer krav på licensiering även för utländska produkter som innehåller mer än 0,1 procent kinesiska sällsynta jordartsmetaller, förklarade Wang.

Detta innebär i praktiken att vilket land eller företag som helst som använder dessa mineraler nu måste få kinesiskt godkännande innan de exporterar sina produkter vidare – en åtgärd som journalisten beskrev som ”långväga kontroll” över hela teknikindustrin.

Trumps svar kom snabbt i form av 100-procentiga tullar på kinesiska varor.

Vem provocerar vem?

En central punkt i intervjun blev frågan om vem som egentligen provocerar vem. Intervjuaren menade att västvärlden litade på Kina och att landet gått för långt med sina senaste restriktioner.

Professorn höll inte med:

— De senaste många åren är det inte Kina som proaktivt provocerar USA, utan snarare USA som saknar uppriktighet i förhandlingar.

Han betonade att Kina fortfarande har många fler motåtgärder i beredskap om USA fortsätter att provocera.

— Vi väntar bara och tittar på USA:s provokationer. Det är logiken.

Fentanyl, valutamanipulation och IP-stöld

Journalisten tog upp amerikanska anklagelser mot Kina: otillräckliga insatser mot fentanylexport, valutamanipulation, industrisubventioner och stöld av immateriell egendom.

Wang Wen avfärdade argumenten:

— Den logiken är så gammal. Det är ett 10 år gammalt narrativ.

Angående fentanyl hävdade han att Kina har mycket strikt reglering och kontrollerar över 90 procent av denna export, men att amerikanska medier inte ser det.

När det gäller IP-stöld, alltså stöld av immateriella rättigheter som Kina anklagats för, frågade Wang Wen retoriskt:

— Nuförtiden har Kina mycket avancerad teknologi, till och med mer avancerad än USA. Titta på elbilar, titta på robotik. Vi är mer avancerade. Vad kan vi stjäla? Varifrån kan vi stjäla?

Gällande subventioner menade professorn att det är normal industripolitik som alla länder bedriver, inklusive EU, Japan och USA.

”Trump är som Gorbatjov”

Forskaren delade med sig av hur vissa kinesiska kollegor ser på Trumps ekonomiska politik:

— Vissa kinesiska forskare ser Trumps politik som något som liknar Gorbatjovs politik i Sovjetunionen. Det är en chockterapipolitik.

Han hävdade att Trumps ”blinda” Kina-politik kommer att skada USA djupt och att IMF förutspår att Kinas ekonomi kommer att växa med 5 procent 2025, medan USA bara når 1 procent.

Kinas ”av-amerikanisering” av handeln

En strategi som Wang Wen lyfte fram är hur Kina systematiskt minskat sitt beroende av USA:

— Kinas handel med USA har minskat från 20 procent år 2018 till 9 procent i år av vår totala handel.

Samtidigt har landet ökat sin handel med tillväxtmarknader. Under de första åtta månaderna i år ökade exporten till Asien med 10 procent, medan exporten till Afrika och Centralasien ökade med 25 respektive 40 procent.

— Detta är Kinas mycket smarta av-amerikaniseringspolitik för utrikeshandel, sa professorn.

Militär kapacitet och Taiwan

När journalisten Nawfal frågade om Kinas militära kapacitet, särskilt det faktum att landet kan bygga krigsfartyg 200 gånger snabbare än USA, och oron för en konflikt kring Taiwan, var svaret tydligt:

— Kina försöker verkligen uppnå en fredlig återförening med Taiwan. Vi vill inte lära oss av Rysslands radikala politik.

Strategen påpekade att Kina är unikt bland stora ekonomier genom att inte ha startat eller deltagit i något krig under de senaste 40 åren.

— Men provocera inte Fastlandskina, varnade han.

”Kina kommer att vara störst om 10 år”

På den avslutande frågan om var Kina och USA står om 10 år var svaret otvetydigt:

— De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi. År 2030 kommer kineserna att landa på månen. Kinas högteknologi kommer att vara mer oberoende.

När journalisten följde upp med frågan om Kina kommer att vara mäktigare än USA, svarade Wang Wen:

— Ja, kanske. Jag tror att det kanske blir så.

Han tillade att de flesta kineser är angelägna om att se en återförening med Taiwan inom 10 år.

— Vi befinner oss i en period av aldrig tidigare skådade förändringar. Mycket kommer att hända. Detta är en mycket intressant tid, avslutade professorn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vindstilla och kärnkraftsstopp – elpriset skenar i söder

Energikrisen

Publicerad yesterday 16:25
– av Redaktionen
Prisskillnaderna mellan norr och söder är enorm – medan Norrland betalar under 30 öre når södra Sverige över 190 gånger högre priser under tisdagens toppar.

När vindkraften står still och flera kärnkraftsreaktorer är avstängda når priset 5,70 kronor per kilowattimme i Götaland och Svealand under tisdagen. Onsdagen väntas ge viss lättnad, men priserna förblir höga.

Hushåll med kvartsprisavtal – där elpriset fastställs var femtonde minut – får räkna med kraftigt höjda kostnader under tisdagen och onsdagen.

Bakom prischocken ligger en kombination av faktorer: stiltje som lamslår vindkraften, begränsad solkraft och omfattande underhållsstopp i kärnkraften. När förnybar energi inte räcker till måste dyrare fossilkraft kompensera, vilket pressar upp kostnaderna.

För närvarande är två och en halv av Sveriges sex kärnkraftsreaktorer avstängda. Senast stoppades Ringhals 4 efter att en läcka upptäcktes i en av kraftverkets generatorer, och trots att återstart beräknas ske under tisdagen tar det tid att uppnå full produktionskapacitet.

Annons:

Samtidigt råder nästan total vindstilla, både i Sverige och Tyskland. Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia, konstaterar att fossil kraftproduktion därför träder in som reserv, vilket medför betydligt högre priser.

Tyskland påverkar svenska priser

De höga tyska elpriserna slår direkt igenom på den svenska elmarknaden, särskilt i södra delarna av landet där den egna produktionen också är begränsad.

Elområdena 3 och 4 får betala i genomsnitt 1,90 kronor per kilowattimme under tisdagen, enligt Nord Pool. Under de mest belastade kvartarna skjuter priset upp till 5,70 kronor. Norra Sverige klarar sig väsentligt bättre med dygnspriser mellan 18 och 30 öre per kilowattimme.

Onsdagsmorgonen bjuder på en ny pristopp, dock lägre än tisdagens – maximalt 3,50 kronor per kilowattimme. Dygnssnittet beräknas landa på 1,20-1,40 kronor när vindproduktionen återhämtar sig och Ringhals 4 når full drift.

Till börspriserna tillkommer elskatt, moms och nätavgifter på drygt en krona per kilowattimme.

Majoriteten av elkunderna har rörligt månadspris och påverkas i mindre utsträckning av de tillfälliga pristopparna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från handelskrig till industriell krigföring – kampen om jordartsmetallerna

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 13, 2025
– av Markus Andersson
Kina kontrollerar 90% av världens jordartsmetaller, mineraler som finns i allt från smartphones till stridsflygplan.

Den 10 oktober detonerade Kina en bomb – inte med missiler, utan med mineraler. Nya exportkontroller för jordartsmetaller hotar nu att kväva hela den globala högteknologiska försörjningskedjan.

Två supermakter står öga mot öga i det som blivit ett industriellt krig. Nya Dagbladet sammanfattar den dramatiska eskalering som förändrat spelplanen mellan USA och Kina.

Utvecklingen har av analytiker beskrivits som ett ”ekonomiskt Pearl Harbor”. Det handlar inte längre bara om handelspolitiska motåtgärder, utan om ömsesidig ekonomisk massförstörelse där båda sidor är beredda att ta stor skada för att vinna.

Vad som började som ett handelskrig om tullar har förvandlats till en kamp om kontrollen över de grundämnen som driver den moderna världen.

Annons:

Vad hände den 10 oktober?

Den 10 oktober 2025 införde Kina nya skärpta exportkontroller för jordartsmetaller och relaterad teknologi. Reglerna kräver särskilda licenser för export av produkter som innehåller mer än 0,1% jordartsmetaller från Kina – eller som tillverkats med kinesisk produktionsteknologi.

Det låter tekniskt, men innebörden är explosiv. Som journalisten Mario Nawfal konstaterar: ”Det handlar om bärbara datorer, batterier, elbilar – i princip hela den moderna världen.”

Med ett penndrag fick Peking vetorätt över stora delar av världens högteknologiska produktion.

President Donald Trump svarade inom några timmar. Han hotade med ytterligare 100% tullar på kinesiska varor ”utöver alla tullar de för närvarande betalar”, med start den 1 november. Trump kallade Kinas drag för ”helt utan motstycke i internationell handel och en moralisk skam”.

Marknadernas reaktion var brutal – på en enda dag försvann 2 biljoner dollar i börsvärde från amerikanska aktiemarknader. Dow Jones föll med 879 poäng (1,9%), S&P 500 sjönk med 2,71% och Nasdaq rasade 3,56% – de värsta dagarna sedan april.

Varför är jordartsmetaller så viktiga?

För att förstå varför världen nu står på gränsen till en ekonomisk kris måste man förstå vad jordartsmetaller är – och varför Kina kontrollerar dem.

Kina står för 70% av den globala gruvdriften av jordartsmetaller och 90% av världens bearbetning och raffinering. Landet producerar så mycket som 95% av världens magneter av jordartsmetaller.

Dessa mineraler används i allt från smartphones och elbilar till militär utrustning och förnybar energiteknik. Jordartsmetaller är avgörande komponenter i avancerad militär teknologi – från stridsflygplan till ubåtar driver dessa kritiska mineraler viktiga system.

Siffrorna är slående: Ett enda F-35 stridsflygplan innehåller över 400 kg jordartsmetaller, medan en Virginia-klass ubåt kräver hela 4 600 kg. Jordartsmetaller är även avgörande för medicinsk teknik inom laserkirurgi och MRI-skanning.

Redan 1992 konstaterade den dåvarande kinesiske ledaren Deng Xiaoping att ”Mellanöstern har olja och Kina har sällsynta jordartsmetaller”. Det var inte bara ett konstaterande – det var en långsiktig strategi som nu når sin kulmen.

Från handelskrig till industriellt krig

Handelskonflikten mellan USA och Kina började 2018 under Donald Trumps första presidentperiod, när USA införde tullar på kinesiska varor för att begränsa det stigande amerikanska handelsunderskottet mot Kina.

Under Joe Biden-administrationen (2021-2025) fortsatte spänningarna, med Trumps tullar kvar och Biden införde begränsningar på amerikansk export av teknologisk kunskap och avancerade chipp till Kina.

När Trump återvände till Vita huset i januari 2025 eskalerade konflikten snabbt. Den 2 april 2025, under vad Trump kallade ”befrielsesdagen”, införde USA en extra tull på 34 procent, vilket ökade den totala tullen mot Kina upp till 54 procent.

Kina svarade den 4 april med exportrestriktioner på sju jordartsmetaller och tullarna eskalerade snabbt till minimalt 145 procent under våren, och aktiemarknaderna gick nästan in i en björnmarknad i april.

I maj kom parterna överens om en vapenvila för att förhandla ett nytt handelsavtal, och både Kina och USA sänkte avsevärt tullarna. I juni slöts en ramöverenskommelse där Kina åtog sig att fortsätta ge grönt ljus för export av jordartsmetaller till USA.

Men freden var skör. I oktober 2025 tillkännagav Kina de strängaste exportkontrollerna av jordartsmetaller och permanentmagneter hittills – och det pågående handelskriget förvandlades till något helt annat.

Kinas nya vapen

För första gången tillämpade Kina den så kallade ”foreign direct product rule” (FDPR) – en mekanism som USA länge använt för att begränsa halvledarexport till Kina. Nu vänder Kina på steken.

”Under det nya regelverket kräver alla produkter som innehåller minst 0,1 procent kinesiska jordartsmetaller eller magnetmaterial nu en kinesisk exportlicens, även om produkten tillverkas utomlands. Med andra ord: om din telefon, drönare eller stridsflygplan innehåller material av kinesiskt ursprung någonstans i sin försörjningskedja, har Peking vetorätt”, kommenterar Mario Nawfal.

”Det handlar inte om jord eller malm – det handlar om kontroll över förädlingssteget, där mineraler blir teknik. Åtgärden förvandlar jordartsmetaller till ett geopolitiskt vapen”, fortsätter han.

Kina kontrollerar inte bara gruvorna, utan hela värdekedjan från råmaterial till färdig produkt. Och nu används den makten som vapen.

AI och försvarsindustrin i skottlinjen

De två största förlorarna förväntas bli AI-industrin och den militär-industriella komplexen. Kinas nya exportkontroller stipulerar att material som används för chipproduktion under 14 nanometer-noden måste söka godkännande från Kina.

Nanometer-noden är ett mått på hur små transistorerna i ett chip är – ju lägre siffra, desto mer avancerad och kraftfull teknologi och modern AI och avancerad militär teknologi kräver chips under 14nm. Även produkter med dubbla användningsområden – det vill säga teknik som kan användas både civilt och militärt – måste godkännas. Peking kommer att avgöra varje fall för sig.

Detta skapar en potentiell flaskhals för hela den avancerade chipförsörjningskedjan. TSMC, världens största kontraktstillverkare av halvledare, är redan förbjuden att tillverka chipp under 14nm-noden för Kina på USA:s begäran.

Nu vänder Kina på logiken: om vi ändå inte får era mest avancerade chipp, kanske världen inte heller behöver dem. Kinas egen chipptillverkare SMIC kan producera motsvarande 7nm till 5nm-chipp.

Börsreaktionen visade vilka sektorer som drabbas hårdast. Teknik- och grön energisektorn, som båda är starkt beroende av jordartsmetaller som neodym och dysprosium, fick bära den tyngsta bördan. Nvidia föll med nästan 5 procent, AMD med 7,7 procent, och Tesla tappade över 5 procent. Kinesiska teknikjättar drabbades ännu hårdare – Alibaba föll med 10 procent, Baidu över 8 procent, och JD.com med mer än 6 procent.

USA:s desperata motdrag

Trump-administrationens högsta tjänstemän har sammankallat chefer från teknologi- och jordartsföretag i en intensiv satsning för att påskynda utvecklingen av hela försörjningskedjan för inhemsk produktion.

”Pentagon lanserade en uppköpsiver på 1 miljard dollar för att lagerföra kobolt, antimon, skandium och andra kritiska mineraler – en modern version av bunkring under kalla kriget”, konstaterar Nawfal.

I juli 2025 investerade försvarsdepartementet (nyligen omdöpt till krigsministeriet) 400 miljoner dollar i eget kapital i MP Materials, vilket gjorde den amerikanska regeringen till företagets största aktieägare. Affären inkluderar även ett 10-årigt prisgolv på 110 dollar per kilogram för företagets NdPr-produkter.

Men verkligheten är brutal: även när dessa anläggningar är fullt operativa kommer MP Materials endast att producera 1 000 ton neodym-bor-järn-magneter vid slutet av 2025 – mindre än 1 procent av de 138 000 ton som Kina producerar.

Amerikanska tjänstemän har erkänt att den övergripande ansträngningen fortfarande kommer att ta tid och därför lämna landet och dess allierade sårbara för Xi:s strategiska nycker på kort sikt.

”Men tiden är Kinas allierade. USA kan inte bygga raffinaderier och magnetfabriker över en natt, och globala alternativ (Australien, Brasilien, Indien) befinner sig fortfarande i tidiga stadier”, argumenterar Mario Nawfal vidare.

En ny geopolitisk verklighet

En tidigare rådgivare i Vita huset varnade att Kinas strikta kontroller av jordartsmetaller representerar ”makten att förbjuda vilket land som helst på jorden från att delta i den moderna ekonomin”.

Marknadernas reaktion avslöjar något fundamentalt nytt: divergensen mellan dollarn och guldet visar att marknaderna nu handlar tullar som om de slår tillbaka mot USA, inte mot resten av världen. Vid tidigare kriser har dollarn stärkts som en säker hamn – nu sjunker den istället.

Handelskrigen är ett uttryck för en djupare maktkamp mellan USA och Kina som har potential att skaka världsekonomin och skapa en ny international ordning.

Mario Nawfal sammanfattar: ”Pekings mål är inte total kollaps – det är press genom precision. Genom att strama åt tillgången precis tillräckligt för att få västvärlden att svettas, får Kina hävstång”.

Vad händer nu?

Trump hotade med att ställa in sitt planerade möte med Kinas president Xi Jinping vid APEC-toppmötet i Sydkorea den 31 oktober-1 november, även om han senare förtydligade att han inte helt avbrutit mötet men var osäker på om det skulle äga rum.

Både Trump och Xi Jinping vill under inga omständigheter visa sig svaga, vilket gäller i synnerhet Xi Jinping och kommunistpartiet, som baserar sin maktställning på att ha gjort Kina starkt och stå upp mot Västnationer.

Kinas handelsministerium sade i ett uttalande: ”Kinas hållning är konsekvent – vi vill inte ha ett tullkrig, men vi är inte heller rädda för ett”.

Tullarna på 100% är satta att träda i kraft den 1 november – eller tidigare. Pentagon köper in kritiska mineraler i panik, allierade länder rusar att bygga alternativa försörjningskedjor och börser världen över håller andan.

Nawfal avslutar sin analys med en dyster prognos: ”Det här är inte längre en tullkonflikt – det är ett krig om atomerna som får den moderna världen att snurra. Glöm handelskrig. Det här är industriell krigföring… och båda sidor är beredda att blöda för att vinna”.

Frågan är vem som kan uthärda smärtan längst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin blir vardagsvaluta i Sydafrika – över 650 000 butiker öppnar för kryptobetalningar

Alternativa ekonomiska system

Publicerad oktober 9, 2025
– av Markus Andersson
En butiksägare i Sydafrika tar en mot en Bitcoin-betalning via en snabb mobilöverföring över Lightning-nätverket.

Sydafrikaner kan nu betala med Bitcoin på hundratusentals butiker i landet efter ett banbrytande partnerskap mellan betalningslösningsföretaget MoneyBadger och Scan to Pay. Samarbetet, som lanserades den 7 oktober, gör det möjligt att handla mat, tanka bensin och betala räkningar direkt med kryptovaluta – utan krångliga konverteringar.

Efter åratal av att Bitcoin främst använts som investeringsobjekt tar nu den digitala valutan steget in i det sydafrikanska vardagslivet. Det nya systemet bygger på Bitcoin Lightning Network, en teknik som möjliggör blixtsnabba transaktioner till minimala kostnader, och riktar sig till de över sju miljoner Bitcoin-användare som har plånböcker hos stora aktörer som Blink, Aqua och Blitz, samt kryptobörser som Binance, Luno och VALR.

Kunderna betalar direkt med Bitcoin genom att skanna en QR-kod, medan handlarna får sina betalningar i sydafrikanska rand. Valutaväxlingen sker automatiskt i bakgrunden, vilket innebär att butikerna garanteras rätt belopp i lokal valuta utan att behöva hantera kryptovalutan själva.

Sydafrika i täten för afrikansk kryptoadoption

Lanseringen kommer när Sydafrika etablerar sig som en av kontinentens ledande marknader för kryptovalutor. Enligt analysföretaget Chainalysis ökade den totala kryptovalutaadoptionen i Afrika söder om Sahara med 52 procent mellan juli 2024 och juni 2025, vilket gör regionen till den tredje snabbast växande i världen.

Annons:

I Sydafrika dominerar Bitcoin kraftfullt med 74 procent av alla kryptovalutaköp, långt över det globala genomsnittet på 51 procent. Landet har också en relativt gynnsam regleringsmiljö jämfört med flera andra afrikanska nationer, där kryptovalutor antingen är helt förbjudna eller befinner sig i en juridisk gråzon.

Bitcoin Witsand är en liten kuststad i Sydafrika som har blivit en av världens mest entusiastiska Bitcoin-gemenskaper med mycket hög användning av Bitcoin i vardagliga transaktioner. Faksimil: South Africa Insight/YT

Lightning Network gör Bitcoin praktiskt

Lightning Network är den så kallade layer-2-lösning som byggts ovanpå Bitcoin-blockkedjan och som löser Bitcoins klassiska skalbarhetsproblem. Där en traditionell Bitcoin-transaktion kan ta upp till tio minuter och kosta flera dollar i avgifter, erbjuder Lightning Network genomförande på under en sekund till en bråkdel av öret.

Globalt har Lightning Network vuxit kraftigt under senare år. Nätverkskapaciteten har mer än fördubblats under 2021, och stora aktörer som X, Revolut och flera kryptobörser har integrerat stöd för tekniken. I Europa har detaljhandelskedjor som Spar i Schweiz börjat acceptera Lightning-betalningar, och i USA rullar betalningsjätten Square ut Bitcoin-betalningar via Lightning till sina miljontals handlare.

Ekonomisk inkludering och skydd mot inflation

Bakom den snabba adoptionen av kryptovalutor i Afrika ligger ofta djupare ekonomiska utmaningar. Hög inflation, valutadevalvering och begränsad tillgång till banktjänster har drivit människor att söka alternativa finansiella lösningar. Enligt Världsbanken saknar omkring 57 procent av Afrikas befolkning tillgång till grundläggande banktjänster.

Dessutom fungerar Bitcoin som ett skydd mot valutadevalvering. I Nigeria nådde inflationen 32,15 procent i augusti 2024, vilket har fått många att vända sig till kryptovalutor för att bevara sina besparingar. Liknande mönster syns i Sydafrika, Ghana, Kenya och Zimbabwe.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.