MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 17 juni 2025

tisdag 17 juni 2025


Svenska medier omsätter miljarder på oreglerad spelreklam

publicerad 2 februari 2018

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet kasinon som är verksamma på den svenska marknaden ökar. Med detta följer även allt fler och omfattande reklamkampanjer. Trots att det svenska spelmonopolet är väldigt strikt när det kommer till vilka som tillåts marknadsföra sina tjänster så fortsätter oreglerad reklam generera miljarder.

Att onlinekasino har blivit extremt populärt i Sverige är väl knappast en hemlighet vid det här laget. Enligt Lotteriinspektionen så har antalet personer som föredrar att spela på internet stadig ökat och då hela 3 av 4 svenskar någon gång spelade för pengar förra året så är Sverige av förståeliga skäl en intressant marknad för spelbolagen.

Inget gör denna utveckling mer tydlig än faktumet att spelbolagen investerade 5,5 miljarder på spelreklam under 2017, vilket helt klart är ett historiskt sett unikt högt belopp. Bland de riktiga storsatsarna finner vi Kindred Group, mest kända för varumärket Unibet, som satsade hela 442 miljoner kronor under 2017 och välkända LeoVegas som under samma år spenderade en ansenlig summa motsvarande 313 miljoner kronor.

En spelmarknad i förändring
Många kanske undrar hur det lilla avlånga landet har kunnat bli något utav en bastion för spelbolagen. Men sett till den senaste tidens utveckling är det faktiskt inte så konstigt. Trots att Sverige ofta ger skenet av att vara ett land där många saker är strikt reglerade, så är det förvånansvärt många saker som faller mellan stolarna. Spel på nätet är en av dessa saker.

Till skillnad från många av våra grannländer så har Sverige inte något licenssystem eller genomgående statlig översyn gällande spelverksamheten på internet. Ökningen av spelrelaterad reklam är enligt många ett uttryck för att Sverige måste ta ett större ansvar gällande hur svenska medborgare kommer i kontakt med spel och dobbel.

På senare tid har ett stort antal nya spelbolag strävat efter att slå sig in på den konkurrensutsatta marknaden genom att erbjuda schystare villkor till spelarna. Bland dessa finner vi, bland andra, Ninja Casino, PlayOJO och Kaboo. Samtliga av dem har satsat stort på TV-baserad reklam och deras reklamfilmer dyker regelbundet upp i rutan.

Oklart hur Sverige kommer att reagera på sikt
Från myndigheternas håll finns det en växande oro att trenden att satsa stort på reklam ska leda till en ökning av spelrelaterade problem. Mest oroande anses reklamen för bolag utan spellicens vara då det inte finns någon egentlig möjlighet att säkerställa att de följer etablerad branschnorm. Lotteriinspektionen har under lång tid argumenterat för att lägga ett större ansvar på medier när det kommer till vilka de säljer reklamutrymme åt.

Detta arbete har gett gehör då högsta förvaltningsdomstolen i ett uppmärksammat beslut har slagit fast att medier som tillåter reklam för utländska aktörer löper risk att dras inför rätta och tillika åläggas med vitesbelopp. Branschorganisationen Sper förstärker granskningen av spelreklam som ett direkt svar på detta. De har uttryckt en ambition att satsa mer resurser på att granska bolagens reklamkampanjer för att säkerställa att de följer aktuella riktlinjer för etisk marknadsföring.

Men varför är det oklart hur Sverige kommer att reagera på sikt? I skrivande stund är det svenska spelmonopolet under stor förändring. Den rättsliga utvecklingen på EU-nivå har gjort att svensk reglering inte längre ligger i tiden. Det ligger stor press på Sverige att ersätta sitt nuvarande monopol med ett licensbaserat system. Utöver detta så är kraven på att möjliggöra fri konkurrens inom EU väldigt stor. Därmed vore det inte helt orimligt att ett svenskt reklamförbud gällande utländska aktörer skulle kunna bryta mot den fria etableringsrätten inom unionen. Lika så är det inte helt omöjligt att övergången till ett licenssystem medför att det blir fritt fram för licenstagare att göra reklam för sin verksamhet.

Endast tiden kan utvisa
Ingen hyser några förhoppningar om att kasinoaktörer kommer sluta visa intresse för Sverige. Svenska befolkningen älskar sitt spelande och efterfrågan lär knappast minska. Därför ligger det ett stort ansvar på svenska staten att skapa förutsättningar som möjliggör för folk att spela, företag att etablera sig i enlighet med gällande konkurrensregler och samtidigt säkerställa att spel sker under reglerade former.

Detta är en svår uppgift. Särskilt då internet inte direkt gör att traditionella gränser och strukturer för reglering är enkla att upprätthålla. Ser man till Spelbranschens expertgrupp för etisk marknadsföring så uppmanar de kasinoaktörerna att göra sitt för att även i framtiden kunna vara verksamma på marknaden. Bland förslagen ligger att tydliggöra att spelande endast är för myndiga personer, att inte marknadsföra i miljöer där minderåriga och utsatta personer befinner sig, vara försiktig när det kommer till marknadsföring via influencers och tydliggöra gränsen mellan reklam och vanligt publicerat innehåll. Men hur spelbranschen kommer att reagera kan endast tiden utvisa.

Den ”gröna omställningen” har skuldsatt Boden

Klimatöverdrifterna

publicerad 3 juni 2025
– av Redaktionen
Tobias Sundberg, Moderaternas gruppledare i Boden, beskriver situationen som hopplös.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bodens kommun har på bara några år dragit på sig en enorm låneskuld – från 80 miljoner kronor år 2017 till hela 1,5 miljarder år 2025.

Den dramatiska ökningen är direkt kopplad till satsningar på den så kallade gröna omställningen, främst etableringen av stålbolaget Stegras nya anläggning.

Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, uppger att man vill förändra stålindustrin i grunden. Genom att ersätta kol med vätgas i tillverkningen siktar bolaget på kraftigt minskade koldioxidutsläpp – något som beskrivs som en hörnsten i den industriella klimatomställningen, och för sin första storskaliga fabrik har företaget valt Boden, vilket fått kommunen att öppna plånboken rejält.

För att möjliggöra Stegras etablering har kommunen investerat tungt i ny infrastruktur: bostäder, vatten- och avloppssystem, vägar och annan samhällsservice. Enligt den avgående näringslivschefen Mats Berg uppgår de direkta kostnaderna för detta till mellan 600 och 700 miljoner kronor. När även kommunägda bolags skulder räknas in motsvarar det idag en skuld på cirka 120 000 kronor per invånare.

– Det mest allvarsamma är att det inte finns någon väg ur det här, säger Tobias Sundberg, Moderaternas gruppledare i Boden, som riktar mycket skarp kritik mot utvecklingen.

– Till detta ska vi lägga att kommunföretagen också har lånat upp väldigt mycket pengar så vi har en låneskuld på över två miljarder. Sammantaget har Bodens kommun en skuld på 3,6 miljarder, förklarar han

Stor del av budgeten går till ränteinbetalningar

Han beskriver själva skuldsummans storlek som ”allvarsam” men varnar särskilt för att räntekostnaderna snart kommer att äta upp en stor del av kommunens budget.

– Givetvis kommer den kommunala verksamheten att bli lidande eftersom en väldigt stor del av den kommunala budgeten kommer att bestå av ränteinbetalningar, egentligen.

Kommunalrådet Sead Maglic (Sjukvårdspartiet) försvarar satsningarna och hävdar att dessa är rimliga och nödvändiga för att åstadkomma den utveckling politikerna vill se i en tid av omfattande samhällsförändring och så kallad grön omställning.

Boden är inte ensamt om att ta stora ekonomiska risker i klimatets namn. I norra Sverige har flera kommuner lånat miljardbelopp för att bygga ut infrastrukturen och locka till sig företag inom den gröna industrin. Tanken är att satsningarna ska leda till långsiktig tillväxt och inflyttning. Men vad händer egentligen om de högtflygande planerna inte infrias?

Northvolt – ett skräckexempel

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat den Skellefteåbaserade batteritillverkaren Northvolt vars affärsidé var att utveckla och massproducera ”klimatsmarta” litiumjonbatterier med minimalt koldioxidavtryck – med målsättning att möjliggöra en hållbar elektrifiering av såväl industrin som transportsektorn.

Närmare 100 miljarder av skattemedel plöjdes ner i projektet – tillsammans med stora privata investeringar. I praktiken var projektet dock mest ett luftslott som aldrig lyckades producera ett enda helsvenskt batteri – och dess konkurs i mars 2015, då tusentals förlorade sina jobb, beskrivs som den största industrikonkursen i modern svensk historia.

Trots fiaskot tjänade grundaren Peter Carlsson och andra företagstoppar på några få år hundratals miljoner på den misslyckade satsningen – och ledningen behövde inte heller ta något personligt ansvar för Northvolts miljardskulder.

Unga kvinnors skuldberg växer – var femte har shopping som ”hobby”

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Många unga kvinnor uppger att de shoppar "för att må bättre" - trots att de egentligen inte har råd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sedan 2015 har svenskarnas samlade skulder till Kronofogden ökat med 50 procent – och unga kvinnor står för den allra största ökningen.

Enligt bedömare hänger skuldansamlingen samman med att hela 22 procent av de unga kvinnorna i dag betraktar shopping som en viktig hobby – jämfört med bara fem procent av männen.

– Siffrorna är anmärkningsvärt höga. Det finns en problematik i att de ser det som underhållning, men också som en form av självmedicinering, säger vardagsekonomen Magnus Hjelmér till statstelevisionen SVT.

Var femte ung kvinna shoppar ”för att må bättre” och en av tio uppger att de ”belönat” sig själva med shopping – trots att de varit medvetna om att de egentligen inte haft råd.

Noterbart är också att cirka 20 procent av unga vuxna svenskar föredrar att köpa saker på avbetalning eller faktura – istället för att betala direkt vid köpet. Även detta får unga kvinnor att handla mer än vad de annars hade gjort vilket gör att många hamnar i skuldfällan.

”Får lycka genom att köpa saker”

– Alla handlar. Det är inget konstigt egentligen. Det är konstigare om man inte har ett shoppingberoende. Det finns trender och alla ska ha allt, så det blir bara så, hävdar Donja Mollazadeh, som själv uppger att hon shoppar så fort hon får möjlighet.

– Man blir ju glad, det blir som en dopaminrush som man får inombords. Man mår bra av att få nya kläder och nya fina saker, fortsätter hon.

Flera unga kvinnor som kanalen pratat med uppger att de handlar saker för att bli ”glada” eller för att ”lugna ner sig” när de är stressade, och att man snabbt tröttnar på det man nyligen köpt och vill handla ännu mer.

– Det handlar om att man är lite materialistisk kanske. Att man får lycka genom att köpa saker, menar Matilda Bergqvist.

”Minska tiden på sociala medier”

Magnus Hjelmér pekar på att det finns flera förklaringsmodeller till den negativa trenden. Dels handlar det om nätshoppingens frammarsch, som tillsammans med lättillgängliga snabblån och krediter gör det väldigt enkelt att shoppa – dessutom är hemsidorna utformade så att det krävs så få klick som möjligt för att genomföra ett köp.

Även influerare och sociala medier pekas ut som bovar i dramat, och Hjelmér konstaterar att det läggs ner enorma summor pengar på marknadsföring riktad till framförallt unga tjejer och kvinnor.

– Ett sätt att kunna begränsa sin shopping är faktiskt att minska tiden ute på sociala medier, säger han och uppmanar också föräldrar att inte låta sina barn spara till det de vill köpa – inte handla på avbetalning.

Elbilar rasar i värde – diesel håller emot bättre än väntat

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Kia E-Niro har en 53-procentig värdeminskning på tre år - lika mycket som Tesla Model Y Long Range. Det är den största värdeminskningen av alla jämförda bilmodeller.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Dieselbilar har länge pekats ut som förlorare i omställningen till eldrift, men en ny undersökning visar att de i själva verket behåller värdet bättre än elbilar.

Under en treårsperiod minskade värdet på vissa dieselmodeller med så lite som 71 000 kronor – att jämföra med elbilar där förlusten i vissa fall uppgick till hela 381 000 kronor.

Studien, som genomförts av Carup, omfattar fem dieselbilar och fem elbilar, alla cirka tre år gamla och med en körsträcka på under 10 000 mil, och resultatet visar tydliga skillnader i värdeminskning mellan de två drivlinorna.

Bland dieselbilarna presterade Audi A6 Avant och Skoda Kodiaq bäst, med en värdeminskning på under 20 procent. Volvo V60 Momentum tappade mest bland dieslarna – 33 procent – men även det var bättre än de flesta elbilar i jämförelsen. Ursprungligt nypris för modellen låg på 409 000 kronor.

Enligt undersökningen är efterfrågan på begagnade dieselbilar fortsatt stark trots högre skatter och miljöavgifter, som påverkat negativt i flera år, vilket bland annat förklaras av ett begränsat utbud av nyare dieselmodeller.

Bland elbilarna var det Tesla Model Y som stod för det största raset. Bilen, som hade ett nypris på nära 720 000 kronor, har tappat mer än hälften av sitt värde på tre år. Även Kia E-Niro, Volkswagen ID.4 och Volvo XC40 Recharge noterade ett värdetapp på runt 50 procent. Den största förlusten i kronor återfinns hos Tesla – hela 381 000 kronor – även om en tidigare klimatbonus på 70 000 kronor mildrade tappet något.

Elbilarnas värdeminskning var betydligt större än dieselbilarnas. Illustration: Nya Dagbladet

Diesel populärt – trots högre driftkostnader

Skillnaden i värdeutveckling tros bero på att dieselbilar har en mer etablerad andrahandsmarknad, medan osäkerhet kring elbilars långsiktiga batteriprestanda och teknik fortfarande präglar köpbeteendet.

Samtidigt innebär dieselägande högre löpande kostnader. Bränslepriser och fordonsskatt gör att driftkostnaden för en dieselbil ofta överstiger den för en elbil, något många köpare väger in när de fattar beslut om vilken bil de ska införskaffa.

Vår jämförelse visar att dieselbilar trots allt inte är de förlorare många trott. De har stått emot värdeminskningarna betydligt bättre än elbilarna. Däremot har föraren fått betala betydligt mer för drivmedel och fordonsskatt under tre år jämfört med elbilar. Vem som blir vinnare de närmaste tre åren för den som köper en begagnad bil återstår att se. För tre år sedan trodde inte många på dieselbilen”, noterar Carup avslutningsvis.

Bitcoin når ny rekordnivå – kan bli trygg hamn

Nya kryptoekonomin

publicerad 22 maj 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bitcoin har slagit nytt rekord och handlas nu för 110 775 dollar, motsvarande cirka 1 040 000 kronor, efter att ha passerat toppnoteringen från januari 2025 på 109 500 dollar. Uppgången, som inleddes i samband med Donald Trumps kryptovänliga presidentskap, har förstärkts av regulatorisk medvind och institutionellt intresse.

Christopher Kock, medgrundare och VD för Virtune, lyfter fram Bitcoins växande roll som en trygg hamn, likt guld, i tider av ekonomisk osäkerhet. Enligt Kock, citerad av EFN, drivs prisuppgången av institutionella investerare som BlackRock och Fidelity, som alltmer diversifierar med Bitcoin.
Han menar att kryptovalutans decentraliserade natur och begränsade utbud gör den attraktiv, särskilt i en värld präglad av global instabilitet. Kock tror att även små allokeringar från stora aktörer kan driva upp priset betydligt mer.

Trots optimismen betonas marknadens volatilitet. Kock och andra experter varnar för att spekulation kan leda till kraftiga korrigeringar, även om Bitcoins långsiktiga potential som digital tillgång stärks av växande förtroende.
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.