Skulder till Kronofogden fortsätter öka

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

publicerad 1 september 2023
– av Sofie Persson

Antalet krav om betalningsföreläggande till Kronofogden har ökat med 12 procent under första halvåret, jämfört med samma period förra året. Samtidigt har skuldbeloppen ökat med 35 procent.

Under första halvåret 2023 fick Kronofogden in 609 000 ansökningar om betalningsföreläggande, det vill säga krav på obetalda skulder. Förra året kom det in 545 000 stycken under samma period, vilket innebär en ökning på 12 procent. Även skuldbeloppen i kraven har ökat och ligger idag på 14,6 miljarder kronor, en ökning med 35 procent sedan första halvan av 2022, vilket är den högsta siffran någonsin.

Det märks tydligt att många har svårt att få pengarna att räcka. Vi har fått in fler krav och betydligt högre skuldbelopp jämfört med tidigare år. Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker, men också kostnader för boende och el. Det är en oroande utveckling, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesman på Kronofogdemyndigheten, i ett pressmeddelande.

Skulder som ligger på mellan 100 000 och 500 000 kronor har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med första halvåret 2022. Ofta handlar dessa om olika typer av lån utan säkerhet från bland annat banker, kreditföretag och bolag som köper förfallna skulder.

Däremot växer också de mindre skulderna där omkring hälften av alla skulder som kommer till Kronofogden är på på mindre än 3 000 kronor.

Antalet skulder har ökat i alla åldrar, men som mest hos personer över 65 år. Däremot har den största ökningen av skuldbeloppet skett hos personer i åldrarna 35–44 samt 45–54, här har beloppet ökat med 1,2 respektive 1 miljard kronor.

I januari redovisade man att svenskarnas skulder hos Kronofogden totalt ligger på 101 miljarder kronor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.