MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 12 augusti 2025

tisdag 12 augusti 2025

Regeringen slopar ränteavdrag: Blir kreditkort dyrare 2025?

publicerad 28 november 2024

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen har beslutat att gradvis avskaffa ränteavdraget för krediter utan säkerhet fram till 2026, med start 2025. Förändringen förväntas få stora konsekvenser för vissa kreditkortsanvändare. Nu har det riktats kritik mot regeringen som anses vilja “sparka på de som redan ligger ner”.

Varför vill regeringen minska ränteavdraget?

Regeringen vill minska ränteavdraget för lån och krediter utan säkerhet för att dämpa hushållens skuldsättning och minska belastningen på statsbudgeten. Beslutet om minskat ränteavdrag för krediter utan säkerhet träder i kraft från och med 2025, därefter får endast 15 procent av räntekostnader dras av, och slutligen 2026 upphör ränteavdraget helt.

Hur fungerar ränteavdraget för krediter utan säkerhet?

Ränteavdraget fungerar på så vis att du får dra av 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kr och därefter 21 procent på räntekostnader som överstiger 100 000 kronor.

Hur påverkar slopat ränteavdrag kreditkortsanvändare?

Kreditkortsägare påverkas genom att de inte längre kan dra av lika mycket räntekostnader.

Kreditkortsanvändare som alltid betalar sina skulder i tid och utan delbetalning påverkas inte. Däremot påverkas kreditkortsägare som under året överskrider tillgänglig kredit eller väljer att delbetala mot en räntekostnad. Därmed kommer personen inte att kunna göra lika stora avdrag som tidigare, enligt Kreditkortguiden: “Så fungerar kreditkort”. Således blir kreditkort en dyrare betalningsmetod för de som överskrider krediten eller delbetalar än tidigare. Samtidigt ökar risken att skuldsatta kreditkortsanvändare får mindre skatteåterbäring för sparande eller återbetalning av skulder.

Regeringens motiv till slopat ränteavdrag

Avskaffning av ränteavdraget är ett steg i regeringens strategi för att bromsa hushållens hårda skuldsättning och samtidigt minska Sveriges ekonomiska sårbarhet. Under föregående år av kraftig inflation och höga räntor vill regeringen uppmuntra till mindre lånande och ett ökat privatsparande hos svenskar.

Kritik mot avskaffande av ränteavdrag

En av de främsta kritiska rösterna kommer från organisationer som Svensk Inkasso. De menar att beslutet kan förvärra situationen för hushåll som redan kämpar hårt med för höga levnadskostnader och behöver kredit för att privatekonomin ska fungera.

Ett stort problem är att ränteavdraget tidigare fungerade som ett sätt att underlätta avbetalning av skulder eller främja sparande. Utan detta avdrag riskerar skuldsatta hushåll att få ännu svårare att betala tillbaka sina lån. Därför förblir det ett måste för många svenskar att leva på kredit, snarare än att ha möjlighet till att betala av sina skulder.

 

Kreditkortsanvändare ansvar

Samtidigt som det riktas kritik mot regeringen är det viktigt att ta hänsyn till vem som egentligen har ansvar för överskuldsättning. Kritiker menar att regeringen inte kan stå ansvariga för hur det svenska folket nyttjar krediter. Motargumentet är att svensk ekonomi är uppbyggd på ränteavdrag och att ränteavdrag var en förutsättning när krediten togs.

Den stora kritiken mot regeringen ligger i att ränteavdraget trappas ner så abrupt. Regeringen svarar upp på kritiken med att svenskar redan är hårt skuldsatta och att det krävs “hårda” tag för att komma i bukt med skuldsättningen.

Avslutningsvis – blir kreditkort verkligen dyrare?

Ja, kreditkort kan bli en dyrare betalmetod för de som inte betalar sina skulder i tid eller väljer att delbetala. Kreditkort blir inte dyrare för användare som betalar sina skulder i tid eller undviker att delbetala.

Anledningen till att kreditkort kan bli dyrare är att kortanvändaren får mindre skatteåterbäring året därpå. Det är mindre pengar som redan skuldsatta kan använda för att betala av skulder eller öka sitt sparande. Eftersom skatteåterbäringen kommer året därpå, påverkas kortanvändaren inte direkt, utan regeringens önskade effekt kommer först året därpå. Avslutningsvis får vi vänta och se hur det slopade ränteavdraget påverkar kreditkortsanvändare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Timbro vill införa vägavgifter – och skrota fordonsskatten

publicerad 10 augusti 2025
– av Markus Andersson
"Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget", uppmanar Timbro-lobbyisten Adam Danieli.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenska vägar är i sämre skick än på länge och halkar efter jämfört med stora delar av Europa. Nu vill nyliberala tankesmedjan Timbro införa vägavgifter för att finansiera underhåll och nybyggnation – och samtidigt avskaffa fordonsskatten.

”Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet”, skriver Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor vid Timbro, i en debattartikel i Bonnierägda Expressen, och jämför med motorvägar i länder som Frankrike, Spanien och Italien, där standard och hastigheter ofta är högre.

Han framhåller att många europeiska länder använder avgifter som öronmärks för vägunderhåll. Betalstationer och automatiserade system gör att intäkterna snabbt går tillbaka till drift och förbättringar. Enligt Danieli borde ett liknande system införas i Sverige, särskilt på större motorvägar.

”Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det”, skriver han och menar att vägavgifter är både ett styrmedel och en mer rättvis modell.

Danieli anser att dagens finansiering är politiskt styrd, där nya prestigeprojekt prioriteras framför löpande underhåll. Med vägavgifter skulle resurser kanaliseras dit behovet är störst och där användarna är villiga att betala.

”Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare. Det är inte rimligt”, slår han fast.

”Rättvis finansiering”

Som exempel nämner han Skurubron utanför Stockholm, där en avgift på fyra kronor per passage bidrog till att bron kunde byggas. Danieli anser att sådana lösningar borde bli vanligare, och vill även se skattesänkningar på drivmedel.

”Att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör”, argumenterar Danieli.

”Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget”, avslutar han.

Timbro, som finansieras av Svenskt Näringsliv, driver en marknadsliberal agenda med fokus på lägre skatter, privatiseringar och färre regleringar. De har bland annat lobbat för att tillåta surrogatmödraskap, bygga bostäder utan fönster och kök samt för att avskaffa lagkravet på skolbibliotek.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Liberalerna vill att valet handlar om euron: ”Välkomnar ett starkare EU”

publicerad 10 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Utan att anamma euron kommer Sverige aldrig få inflytande "fullt ut" i EU, hävdar Karlsbro.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Liberalerna vill att Sverige överlämnar sin inhemska valuta och istället inför euron – och att detta blir en av huvudfrågorna i riksdagsvalet nästa år.

Det skriver EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) i en debattartikel, där hon hävdar att Sverige har förlorat inflytande och konkurrenskraft genom att stå utanför valutasamarbetet.

”Att Sverige fortsätter att avstå från euron försvagar vår röst i EU. När Europeiska centralbanken fattar avgörande beslut sitter Sverige bokstavligen på läktaren”, hävdar liberalen i Stampenägda GP.

Hon framhåller att Sverige, till skillnad från grannlandet Danmark, varken har euron eller en fast växelkurs kopplad till den europeiska valutan. Istället driver Riksbanken en självständig penningpolitik som, enligt Karlsbro, ändå påverkas mest av beslut från eurozonen.

Sedan folkomröstningen 2003, där svenskarna röstade nej till euron, har EU-samarbetet fördjupats och antalet medlemsländer i eurozonen ökat. Sverige är idag ett av få länder som står utanför, tillsammans med bland annat Polen och Ungern.

Kritisk mot V och SD

EU-parlamentarikern pekar på att Liberalerna välkomnat Bulgariens beslut att gå med i euron och röstade ja när Europaparlamentet tog ställning i juli.

”Vi välkomnar ett starkare EU, och fler länder i valutasamarbetet. Att varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet kunde rösta för bekräftar hur hårt EU-motståndet bitit sig fast i dessa partier”, deklarerar Karlsbro och fortsätter:

”Det är talande att det är Europas ytterkanter som motsätter sig ett djupare EU-samarbete”.

Inför EU-valet 2024 valde alla svenska riksdagspartier utom Liberalerna att undvika frågan om euron. Socialdemokraten Helene Fritzon kallade den ”ingen EU-fråga”, en hållning Karlsbro förkastar.

”Att byta krona mot euro innebär trygghet, stabilitet och starkare samarbete. Men framförallt ger det Sverige inflytande i EU, fullt ut”, skriver hon.

”Hoppas Sverige följer efter”

Liberalerna är det parti i riksdagen som mest envist driver en EU-ivrande linje, och inget annat parti har lagt lika stor politisk energi på eurofrågan. Samtidigt är opinionen fortsatt sval, och frågan har inte varit politiskt prioriterad av övriga partier på över 20 år.

Karlsbro avslutar med att påstå att Sverige, genom att behålla sin egen valuta nu har blivit omsprunget av Bulgarien – EU:s fattigaste medlemsland.

”Vi gratulerar bulgarerna – och hoppas att Sverige snart följer efter”, heter det.

I skattefinansierade SVT:s senaste väljarbarometer uppgav endast 2,4 procent av de svarande att de tänker rösta på Liberalerna nästa val – vilket skulle innebära att partiet åker ur riksdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskar söker sig till billigare städer – så här såg flyttmönstret ut 2024

publicerad 1 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Drömmen om ett billigare liv får allt fler svenskar att lämna storstadens höga priser bakom sig. Nya siffror avslöjar var vi helst vill bo – och det är inte där du tror.

Allt fler svenskar verkar vilja lämna storstäderna för mindre orter med lägre levnadskostnader. En ny kartläggning av svenskarnas sökvanor på internet, framtagen av sajten bedrageri.info visar att intresset för att flytta till billigare städer ökar. När man väger in statistik över befolkningstillväxt och restaurangpriser blir sambandet tydligt: ekonomi spelar en viktig roll i valet av bostadsort.

Sökdata från verktyget Ahrefs visar att Stockholm fortfarande är den stad flest söker på i samband med en potentiell flytt. Därefter kommer Göteborg, Malmö, Linköping och Uppsala. Men när man granskar befolkningstillväxten enligt SCB:s statistik framträder en annan bild – där städer med lägre kostnader växer i snabbare takt.

Städerna som växer mest

Befolkningstillväxten 2024 visar att mindre, men ändå attraktiva, städer som Uppsala, Jönköping och Västerås ökar mest i procent. Karlstad gör också entré på listan över växande städer med en tillväxt på +0,9%. Samtidigt tappar Göteborg fart, och Lund försvinner helt från topp 10.

Stockholm har visat en ökning i tillväxt jämfört med året innan, vilket kan tyda på att intresset för huvudstaden ökar igen efter pandemin. Men det är tydligt att de regionala navens stabilitet och prisnivå driver många flyttbeslut.

Ekonomin styr val av stad

När man jämför befolkningstillväxt med kostnaden för en trerättersmiddag för två personer, ser man en tydlig trend. De städer som växer mest har ofta lägre restaurangpriser. Exempelvis har Uppsala, Malmö och Linköping både lägre snittkostnader för restaurangbesök och hög tillväxttakt. I kontrast ligger Stockholm och Göteborg högst i pris – och växer i långsammare takt.

Sammanfattning av trenden

Många svenskar verkar söka sig till orter där det går att få ett gott liv utan att det kostar för mycket. Prisvärda bostäder, rimliga restaurangnotor och god livskvalitet är faktorer som väger tungt. Även om storstäderna behåller sin attraktionskraft, ser vi en tydlig rörelse mot mindre städer med stark arbetsmarknad och bättre boendeekonomi.

Hela kartläggningen av svenskarnas sökvanor relaterat till flyttrender hittar du här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU och USA når överenskommelse om tullar och energisamarbete

publicerad 28 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Ursula von der Leyen och Donald Trump i samband med gårdagens presskonferens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU och USA har nått en överenskommelse om ett heltäckande handelsavtal som innebär 15-procentiga amerikanska importtullar på de flesta varor från EU. Avtalet markerar ett viktigt steg för stabilitet och förutsägbarhet i den transatlantiska handeln.

Efter månader av spända förhandlingar offentliggjordes igår ett nytt handelsavtal mellan EU och USA.

Avtalet innebär att USA inför en generell tullsats på 15 procent för flertalet av EU:s exporter till USA, däribland produkter från fordonsindustrin. Undantag görs för stål och aluminium, som fortsatt regleras under separata kvotsystem.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och USA:s president, Donald Trump, presenterade avtalet efter möten i Skottland, där de beskrev det som ”all inclusive” och ett genombrott som skapar stabilitet i en osäker global ekonomisk situation.

Jag hävdar att detta är det största avtalet som någonsin gjorts, sade Trump i samband med en presskonferens till avtalets ära.

Avtalet innehåller även betydande energisamarbete där EU åtar sig att investera i och köpa amerikansk energi till ett värde av omkring 750 miljarder dollar.

Ursula von der Leyen kommenterade avtalet i positiva ordalag: – Vi har ett handelsavtal mellan de två största ekonomierna i världen, och det är en stor sak. Det är en enorm affär. Det kommer att skapa stabilitet. Det kommer att ge förutsägbarhet.

Avtalet får kritik: ”Obalanserat”

Därtill planerar EU att göra investeringar på 600 miljarder dollar i USA under en längre period. Detta omfattar flytande naturgas (LNG), olja och kärnbränsle, vilket ses som ett led i EU:s ambition att minska beroendet av rysk energi.

Handelsavtalet inkluderar vidare tullfri handel på utvalda strategiska produkter som flygplan, flygplansdelar, halvledare och vissa kemikalier, vilket väntas gynna båda parternas industrisektorer. Dock kvarstår viss osäkerhet kring tullsatser på vissa jordbruksprodukter och drycker.

Avtalet avvärjer en hotande tullkonflikt där USA tidigare hotat med upp till 50-procentiga importtullar på europeiska varor, en nivå som senare sänktes till 30 procent innan det slutliga avtalet nåddes.

Många i Europa anser dock fortfarande att basnivån på 15 procent är för hög, särskilt i ljuset av de ursprungliga förhoppningarna om ett noll-till-noll-avtal.

Kritik kommer också mot vad många menar är ett sämre avtal för EU:s medlemsstater, jämfört med det avtal som slutits mellan USA och Storbritannien – ett Storbritannien som dessutom står utanför EU.

Bernd Lange, tysk socialdemokrat och ordförande för Europaparlamentets handelsutskott, ser tullarna som ”obalanserade”. Han varnar för att de omfattande EU-investeringarna som nu styrs mot USA troligen sker på bekostnad av EU självt.

Svenska och europeiska företag välkomnar i stor utsträckning överenskommelsen, som förväntas bidra till ökad handel och investeringar över Atlanten, samtidigt som avtalet signalerar nya möjligheter till samarbete inom energi och teknik.

Faktaruta: WTO, tullar och handelskonflikter

  • WTO:s roll: Världshandelsorganisationen (WTO) reglerar internationell handel och syftar till att minimera tullar och andra handelshinder mellan medlemsländer.
  • Tullar: Skatter på importerade varor som påverkar priser och konkurrenskraft. Höga tullar kan minska handel och leda till negativa ekonomiska effekter globalt.
  • Handelskrig: Eskalerade tullhöjningar mellan länder, som USA och EU var nära att inleda, kan skada export och import, försämra relationer och skapa osäkerhet på marknaderna.
  • Ekonomiska effekter: Stabilitet och låga tullar främjar investeringar och tillväxt. Avtalet mellan EU och USA förväntas minska risken för handelsspänningar och möjliggöra långsiktig planering för företag på båda sidor.
  • Energi och geopolitik: Avtalets energidel kopplas till Europas energiomställning och dess ambition att minska beroendet av rysk gas och olja genom amerikanska energikällor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.