MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 14 augusti 2025

torsdag 14 augusti 2025

Regeringen skjuter till miljarder till Världsbankens biståndsfond

publicerad 2 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt Dousa ska de svenska miljarderna ge "bättre förutsättningar för företag att investera, handla, växa och anställa i världens fattigaste länder".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den moderatledda regeringen har beslutat att betala ut 8,2 miljarder kronor till Internationella utvecklingsfonden (IDA), Världsbankens initiativ för att stötta låginkomstländer i tredje världen.

Beslutet, som fattades av regeringen efter ett åtagande i december förra året, innebär att pengarna kommer att betalas ut gradvis mellan 2026 och 2034.

Enligt regeringen innebär IDA:s finansieringsmodell att varje biståndskrona kan generera mellan 3,5 och 4 kronor i form av lån och bidrag till mottagarländerna. Den kommande påfyllningen av fonden uppskattas ge totalt 100 miljarder dollar i stöd till 1,9 miljarder människor i 78 av världens fattigaste länder under de närmaste tre åren.

– Vi lever just nu i en tid som präglas av ökad ekonomisk och geopolitisk osäkerhet, vilket drabbar inte minst världens låginkomstländer. Sverige bidrar därför till en rekordstor påfyllnad av fonden med totalt 8,2 miljarder kronor, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett pressmeddelande.

Han hävdar att det rör sig om en ”viktig investering i framtiden” – inte bara för de fattiga länderna, utan även för svensk del.

– Varje svensk biståndskrona till IDA ger tre till fyra kronor i Världsbankens utlåning för att stödja goda ekonomiska reformer och bättre förutsättningar för företag att investera, handla, växa och anställa i världens fattigaste länder, hävdas det.

”Pålitlig samarbetspartner”

Regeringen stoltserar med att Sverige fortsätter att vara ”en av de mest generösa givarna till IDA” och slår fast att Världsbanken är en ”viktig samarbetspartner för Sverige”.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är just nu även ordförande för Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté, som är institutionernas högsta rådgivande organ i utvecklingsfrågor, och hon passar på att hylla organisationen.

– Den stora påfyllnaden av IDA visar på givarnas förtroende för Världsbanken som effektiv och pålitlig samarbetspartner. Jag är särskilt glad över institutionens fokus på jobbskapande och tillväxtfrämjande reformer i denna tid av global ekonomisk osäkerhet och låg tillväxt.

Internationella utvecklingsfonden (IDA) är en del av Världsbanken och ger bidrag och förmånliga lån till världens fattigaste länder. Målet uppges vara att minska fattigdom genom att finansiera projekt inom bland annat offentlig förvaltning, utbildning, hälsa och infrastruktur. Fördelningen av medel baseras på varje lands behov, kapacitet och reformvilja inom ekonomiska, sociala och institutionella områden.

IDA har återkommande kritiserats för att koppla sitt bistånd till krav på politiska reformer som upplevs som påtvingade utifrån. Kritiker menar att detta undergräver nationellt självbestämmande och tvingar regeringar att genomföra reformer som varken har folkligt stöd eller är förankrade i lokala behov och prioriteringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin slår nytt rekord – marknadsvärde större än Google

Alternativa ekonomiska system

publicerad Idag 9:13
– av Markus Andersson
Bitcoin utgör nu den den femte största tillgången i världen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kryptovalutan bitcoin nådde en historisk toppnivå på över 124 000 dollar under onsdagskvällen och har nu ett marknadsvärde som överstiger teknikjätten Googles. Detta gör bitcoin till den femte största tillgången i världen.

Bitcoin passerade sin tidigare rekordnivå den 13 augusti när kursen steg till 124 025 dollar per enhet på handelsplattformen Bitstamp. Den nya toppnoteringen överträffade det tidigare rekordet på 123 236 dollar som sattes för drygt en månad sedan, den 14 juli, skriver Bitcoin.com.

Den digitala valutan har nu ett totalt marknadsvärde på 2,458 biljoner dollar och handlades för närmare 59 miljarder dollar globalt under det senaste dygnet. De största börserna för bitcoin-handel är Binance, Bybit, Coinbase, Upbit och OKX.

Starka tekniska signaler driver uppgången

Marknadsindikatorer pekar på fortsatt styrka för bitcoin. Både styrkeindex, momentum och viktiga tekniska indikatorer signalerar positiv utveckling. De glidande medelvärdena befinner sig också i positivt territorium.

Vid onsdagens stängning höll sig bitcoin kvar runt 124 016 dollar och dominerar 58,8 procent av den totala kryptovalutamarknaden, som nu värderas till 4,16 biljoner dollar. Även ethereum och andra alternativa digitala valutor har stigit kraftigt, där ethereum nu står för 13,7 procent av marknadens totala dominans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nvidia och AMD betalar 15 procent av Kina-intäkter till USA

Donald Trumps USA

publicerad Igår 13:05
– av Redaktionen
Lisa Su, VD för AMD, håller upp ett AMD Zen 5-chip under presentationen av nästa generations processorer under Computex 2024 i Taipei, Taiwan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Amerikanska halvledartillverkarna Nvidia och AMD har kommit överens om att betala 15 procent av sina intäkter från chipförsäljning i Kina till den amerikanska regeringen. Arrangemanget är villkoret för att få exportlicenser under president Donald Trumps administration.

Enligt källor som är insatta i situationen, inklusive en amerikansk regeringstjänsteman, godkände båda företagen det finansiella arrangemanget för att erhålla exportlicenser för den kinesiska marknaden, vilka beviljades förra veckan.

Den amerikanske tjänstemannen uppgav att Nvidia gått med på att dela 15 procent av intäkterna från försäljning av H20-chip i Kina, medan AMD kommer att tillhandahålla samma procentsats från MI308-chipintäkter. Trump-administrationen har ännu inte bestämt hur pengarna ska användas, skriver Financial Times.

Aldrig tidigare sett

Enligt exportkontrollexperter är detta den första gången någonsin som ett amerikanskt företag gått med på att betala en del av sina intäkter för att erhålla exportlicenser. Arrangemanget passar dock in i ett mönster under Trump-administrationen där presidenten uppmanar företag att vidta åtgärder, som inhemska investeringar, för att undvika tullar.

Handelsdepartementet började utfärda H20-exportlicenser på fredagen, två dagar efter att Nvidias vd Jensen Huang träffade president Trump. Administrationen har också börjat utfärda licenser för AMD:s chip till Kina.

Nvidia förnekade inte arrangemanget och sade: ”Vi följer de regler den amerikanska regeringen sätter för vår medverkan på världsmarknader.” AMD kommenterade: ”Våra första licensansökningar har godkänts” och tillade att företaget ”följer alla amerikanska exportkontrolllagar och policyer”.

Kritik från säkerhetsexperter

Beslutet att sälja chipen till Kina har väckt kritik från amerikanska säkerhetsexperter som menar att H20-chippet kommer att hjälpa den kinesiska militären och undergräva USA:s styrka inom artificiell intelligens.

— Beijing måste skratta åt att se Washington förvandla exportlicenser till intäktsströmmar, säger Liza Tobin, Kinaexpert som tjänade i Nationella säkerhetsrådet under Trumps första administration.

I ett brev till handelsminister Howard Lutnick varnade Matt Pottinger, tidigare biträdande nationell säkerhetsrådgivare, och 19 andra säkerhetsexperter för att bevilja H20-licenser. De kallade H20 för en ”kraftfull accelerator för Kinas främsta AI-kapacitet”.

Nvidia avvisade kritiken som ”missriktad” och avfärdade att Kina skulle kunna använda H20 för militära ändamål.

Debatten kommer när USA och Kina håller handelssamtal som Trump hoppas ska bana väg för ett toppmöte med Kinas president Xi Jinping.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kontantupproret: Bankerna måste ta sitt ansvar

publicerad 12 augusti 2025
– av Redaktionen
Var fjärde bankomat har varit stängd under de senaste månaderna, vilket har lett till krav på att bankerna tar sitt ansvar för kontanthanteringen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Cirka var fjärde automat från Bankomat har varit stängd under de senaste månaderna. Nu kräver Kontantupproret att de svenska bankerna tar sitt ansvar.

Bankomat AB ägs av storbankerna i Sverige, det vill säga Swedbank, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank samt SEB. Under flera månader har företaget haft stora problem med sina uttagsautomater, där cirka 25–30 procent av alla automater i landet varit avstängda. På vissa mindre orter, som exempelvis Söderhamn, var alla uttagsautomater avstängda i hela kommunen.

Vi kan inte göra annat än att be om ursäkt. Det är helt oacceptabelt, sade Jenny Danielsson, pressansvarig på Bankomat, till Söderhamns-kuriren.

Orsaken beror på att man vid årsskiftet började sköta kontanttransporterna till och från automaterna själva, något man tidigare upphandlat som tjänst. Detta var dock en mer ”komplex uppgift” än man först trodde, där problemet främst handlar om att systemet man använder för att räkna pengar inte fungerar som det ska, något som företaget skrivit om på sin hemsida.

Nu kräver Kontantupproret att ägarna tar sitt ansvar över kontanthanteringen och öppnar upp bankkontoren när inte automaterna fungerar.

Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Danske Bank har tillsammans ett stort nät av kontor över landet. De borde komma överens om att hålla åtminstone något av sina kontor öppet på de orter där det är problem. Förr i tiden hade alla bankkontor kontanthantering, så särskilt svårt är det inte för dem. Det vore på tiden att de började ta sitt samhällsansvar och hjälpte människor att få tag på kontanter, säger Björn Eriksson som är ordförande för Kontantupproret, i ett pressmeddelande.

Regeringen måste agera

Bakom organisationen, som beskriver sig själv som kontanternas röst i samhället, står bland annat Förbundet Vi Unga, Hela Sverige ska leva, Sveriges Konsumenter och Småföretagarnas Riksförbund. Kontantupproret anser bland annat att frågan kring kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process och inte överlåtas åt det privata banksystemet att besluta om.

Om inte bankerna tar till åtgärder och öppnar upp sina kontor bör regeringen agera, menar organisationen.

Det är märkligt att bankerna inte självmant agerar. Problemen med Bankomat har pågått länge och det visar också hur sårbart vårt kontantsystem är idag. Det är som att bankledningarna blivit för bekväma i sina kontor och inte bryr sig om hur vanliga människor drabbas. Regeringen måste börja peka med hela handen, säger Eriksson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Timbro vill införa vägavgifter – och skrota fordonsskatten

publicerad 10 augusti 2025
– av Markus Andersson
"Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget", uppmanar Timbro-lobbyisten Adam Danieli.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenska vägar är i sämre skick än på länge och halkar efter jämfört med stora delar av Europa. Nu vill nyliberala tankesmedjan Timbro införa vägavgifter för att finansiera underhåll och nybyggnation – och samtidigt avskaffa fordonsskatten.

”Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet”, skriver Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor vid Timbro, i en debattartikel i Bonnierägda Expressen, och jämför med motorvägar i länder som Frankrike, Spanien och Italien, där standard och hastigheter ofta är högre.

Han framhåller att många europeiska länder använder avgifter som öronmärks för vägunderhåll. Betalstationer och automatiserade system gör att intäkterna snabbt går tillbaka till drift och förbättringar. Enligt Danieli borde ett liknande system införas i Sverige, särskilt på större motorvägar.

”Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det”, skriver han och menar att vägavgifter är både ett styrmedel och en mer rättvis modell.

Danieli anser att dagens finansiering är politiskt styrd, där nya prestigeprojekt prioriteras framför löpande underhåll. Med vägavgifter skulle resurser kanaliseras dit behovet är störst och där användarna är villiga att betala.

”Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare. Det är inte rimligt”, slår han fast.

”Rättvis finansiering”

Som exempel nämner han Skurubron utanför Stockholm, där en avgift på fyra kronor per passage bidrog till att bron kunde byggas. Danieli anser att sådana lösningar borde bli vanligare, och vill även se skattesänkningar på drivmedel.

”Att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör”, argumenterar Danieli.

”Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget”, avslutar han.

Timbro, som finansieras av Svenskt Näringsliv, driver en marknadsliberal agenda med fokus på lägre skatter, privatiseringar och färre regleringar. De har bland annat lobbat för att tillåta surrogatmödraskap, bygga bostäder utan fönster och kök samt för att avskaffa lagkravet på skolbibliotek.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.