Handlingsplanen för att täppa till kryphålen, som tagits fram på uppdrag av G20-ländernas ministrar, presenterades i fredags av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Bekämpande av skatteflykt har fått hög prioritet av regeringar som kämpar med att fylla statskassan i efterdyningarna av den globala ekonomiska krisen.

Vissa analytiker menar också att den internationella skattepolitiken är viktig mot bakgrund till att länder som Brasilien, Kina, Indien och Ryssland snabbt blivit några av världens mäktigaste ekonomier.

– Skatteflykt berör centrala delar av det sociala kontraktet. Våra medborgare kräver att vi tar itu med skatteflykten för att förhindra att multinationella företag kommer undan med mycket låga skatter, vilket urholkar vår skattebas, sade OECD:s generalsekreterare Angel Gurria, i samband med att planen presenterades i Moskva i fredags.

OECD ska nu försöka täppa till luckor mellan olika länders system – kryphål som multinationella företag har blivit skickliga på att utnyttja. Företag som i hög utsträckning handlar internt mellan dotterbolag för att undvika skatt har varit föremål för stor debatt i USA och Europa på senare tid.

OECD har målet att ha förändrat de internationella skattereglerna och nått en lösning inom två år. OECD:s handlingsplan innebär att företag tvingas redovisa per land som de är verksamma i för att de ska vara möjligt att se var vinsterna görs och vad multinationella bolag ska betala i skatt i ett land. Idag presenterar bolagen endast en sammanslagen global redovisning på koncernnivå.

Kritiker menar dock att OECD hade kunnat gå längre och kräva att dessa uppgifter ska vara tillgängliga för allmänheten och inte enbart medlemsländers skattemyndigheter.

Enligt Gurria skulle ett förverkligande av OECD:s plan innebära de mest genomgripande förändringarna av de internationella skattereglerna på nästan hundra år.

Handlingsplanen har välkomnats av regeringsföreträdare. Rysslands finansminister Anton Siluanov sa att den nya strategin går tillbaka till ”de grundläggande principerna om rättvisa”.

En del av civilsamhällets organisationer har varit mer försiktiga i sina uttalanden och menar att OECD förbisett utvecklingsländers betydelse i kampen mot skatteflykten – länder där kapitalflykt har stora och skadliga effekter för regeringar som redan kämpar med att kunna finansiera offentlig sektor.

– När multinationella företag utnyttjar systemet – och det finns det belägg för – leder det till stora förluster för regeringar, medborgare och andra företag. Det är ett globalt problem som kräver en global lösning, OECD:s plan måste i högre grad omfatta den svåra situationen i utvecklingsländerna, säger Nicole Tichon vid organisationen Tax Justice Network USA, till IPS.

– I fattiga länder misslyckas vi i stor utsträckning med att få in skatteintäkter från stora internationella företag, intäkter som skulle behöva användas för att säkerställa bättre sociala och ekonomiska möjligheter för ländernas medborgare. OECD:s reformprocess måste inkludera utvecklingsländerna snarare än att dessa länder ska hamna utanför, säger Alvin Mosioma från Tax Justice Network Africa.

Vissa grupper som arbetar med fattigdomsbekämpning går så långt som att kalla OECD:s reformer för föråldrade.

– Denna handlingsplan täcker över sprickorna i ett trasigt system som bygger på en föråldrad och irrelevant modell för företagsbeskattning. Den kanske tar itu med det värsta skattefusket men den kommer inte att göra att vi kommer till rätta med problemen, säger Murray Worthy, vid organisationen War on Want.

IPS/Carey L. Biron