Den amerikanska vapenjätten Northrop Grumman har förvärvat rymdföretaget tillika konkurrenten Orbital ATK. Affären uppges vara värd nästan 75 miljarder kronor.
Northrop Grumman är idag ett av världens främsta vapenföretag som även har etablerat sig i rymdbranschen. Nu ska företaget köpa upp Orbital ATK, för allmänheten mest kända som tillverkarna av raketer som Antares, Minotaur och Pegasus.
Affären väntas kosta Northrop Grumman 9,2 miljarder dollar, motsvarande knappt 75 miljarder kronor. Nyhetsbyrån Reuters skriver att Northrop Grumman med affären kan komma åt Orbital ATK:s lukrativa kontrakt från den amerikanska armén och rymdorganet Nasa.
Northrop Grumman är världens femte största vapenföretag och ligger bakom stridsplan som F-18 Hornet, F-14 Tomcat och "stealth"-bombplanet B-2 Spirit. Nyligen vann Northrop Grumman ett kontrakt på uppemot 80 miljarder dollar från det amerikanska försvarsdepartementet för att ta fram nästa generations bombplan.
Annons:
Northrop Grumman bildades 1994 efter en fussion mellan Northrop Corporation och Grumman Aerospace. Likt Northrop Grumman bildades Orbital ATK bildades genom en fusion. Detta skedde så sent som 2015 när Orbital Sciences Corporation slogs ihop med Alliant Techsystems.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tyska företag rapporteras tvingade att överlämna känslig industriell information till Kina i utbyte mot tidsbegränsade licenser för leveranser av sällsynta jordartsmetaller. Kraven har väckt oro för Tysklands ekonomi och säkerhet.
Tysk industri har hamnat i ett svårt dilemma i spåren av Kinas växande dominans över produktionen av sällsynta jordartsmetaller, rapporterar Bloomberg.
Sedan våren 2025 har Kina infört omfattande exportkontroller och kräver att företag som vill importera kritiska råvaror redovisar detaljerad information om sina verksamheter. Det kan röra sig om produktbilder, data om mineralanvändning, produktionsflöden, årsstatistik och framtidsprognoser samt kundlistor.
Detta har på kort tid blivit ett krav för att ens få tillfälliga importlicenser — licenser som ofta gäller i så kort tid som sex månader.
Annons:
Kina dominerar idag en stor del av den globala raffineringen och bearbetningen av jordartsmetaller, vilket gör många europeiska ekonomier starkt beroende av kinesiska leveranser. Tysk industri kan sägas vara särskilt utsatt.
China’s expansion of export controls to production facilities outside of China is a concern being discussed in Germany and at the EU level, a German Economic Ministry spokesperson said https://t.co/Tdc4NylaWM
De nya reglerna har redan tvingat flera mindre tillverkare att stänga ned, medan större aktörer nu står inför svåra avvägningar: avslöja känslig information och riskera konkurrensnackdelar eller riskera att mista tillgången till råvaror.
Handelsrelationerna har också komplicerats genom att Kina nu i licensansökningar ofta kräver affärsinformation om kundbaser och produktionskedjor. Analytiker varnar för att Kina genom sådan insamling kan kartlägga europeiska företags svagheter och använda dem som strategiska maktmedel.
Det europeiska beroendet av kinesiska leveranser gör bolagen sårbara för påtryckningar, och skapar en bredare oro för ekonomisk stabilitet och nationell suveränitet.
Under 2025 har EU och tyska branschorganisationer intensifierat påtryckningarna på Bryssel och Berlin att accelerera diversifieringen av leverantörskedjor och säkra alternativa råvarukällor.
Flera initiativ lanseras för att stärka gruvverksamhet och halvledarproduktion i Europa, men experter varnar för att vägen till oberoende är lång.
I slutändan illustrerar situationen hur Kinas kontroll över strategiska råvaror snabbt kan omvandlas till ett maktinstrument i globala handelsrelationer. För tyska företag innebär kraven en betydande osäkerhet kring affärshemligheter, konkurrenskraft och leveransstabilitet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Krisen djupnar för svenskbaserade stålbolaget Stegra när finansmannen Harald Mix lämnar styrelseordförandeposten och hans investmentbolag Vargas Holding drar sig ur. Ny största ägare blir istället Just Climate, dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesteringsföretag.
Detta trots att bolaget ännu inte har kommit i produktion och kassan riskerar att ta slut inom några månader
Stegras största ägare Vargas Holding lämnar nu "klimatsmart stål"-projektet till följd av att Harald Mix kliver av som styrelseordförande. Istället träder Just Climate in som ny huvudägare, enligt uppgifter till Schibstedägda Svenska Dagbladet.
Just Climate är ett investeringsbolag grundat av ökände aktivisten Al Gore, och hör till förvaltningsbolaget Generation Investment Management. Bolaget har sedan starten 2021 attraherat drygt 14 miljarder kronor från investerare för klimatprojekt, och Stegra är ett av dem.
Annons:
Harald Mix ersätts av Shaun Kingsbury, som enligt uppgifter blir ny styrelseordförande för Stegra. Mix kommer dock även fortsättningsvis att jobba med och verka för projektet.
— Mitt förtroende för företaget är orubbat och jag kommer fortsätta stötta bolaget finansiellt som investerare och i mitt arbete som aktiv styrelseledamot, uppger Harald Mix för Dagens Industri.
Al Gore i samband med ett möte med World Economic Forum, år 2020. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0
Stora pensionsmedel bakom fonden
Bland investerarna i Just Climate finns två svenska statsägda AP-fonder, Andra AP‑fonden och Fjärde AP‑fonden, som tillsammans förvaltar hundratals miljarder kronor.
Fondernas investering i Just Climate uppskattas för närvarande till drygt 600 miljoner kronor – ett relativt blygsamt belopp sett till totalkapitalet, men ändå en källa till oro då projektet befinner sig i djup kris.
Att svenska pensionspengar återigen satts in i ett högriskprojekt har väckt reaktioner. Inte minst efter fiaskot med Northvolt - en företagskollaps som kostat svenska skattebetalare miljarder.
Den gröna omställningen blir återigen en stor grushög denna gång heter grushögen Stegra pic.twitter.com/WYh5cMYQ7g
Stegra har ännu inte påbörjat produktion av fossilfritt stål vid fabriken som ska byggas i Boden. Produktionsstarten är för närvarande uppskjuten till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder skjutit i höjden.
Enligt uppgifter från Financial Times bränner Stegra ungefär tre miljarder kronor i månaden och riskerar att stå utan pengar inom två månader om kreditramar inte beviljas. Storbanken Citigroup sägs dessutom ha dragit sig ur finansieringen.
Krisen för Stegra har jämförts med konkursen hos batteritillverkaren Northvolt tidigare i år, och en källa med insyn menar: — Det här börjar likna Northvolt mer och mer. Det är svårt att se något annat än att investeringar kommer att raderas ut.
Om projektet kollapsar riskerar svenska pensionssparare återigen stora förluster. Bland annat har AMF Pension investerat 1,8 miljarder kronor i bolaget och Tredje AP‑fonden finns med som investerare via riskkapitalbolaget Altor – grundat av Mix och Stegras näst största ägare.
Al Gore, född 31 mars 1948 i Washington D.C., var USA:s vicepresident under Bill Clinton 1993–2001. Efter det kontroversiella presidentvalet 2000 ägnade han sig helt åt klimatfrågan. Dokumentären An Inconvenient Truth (2006) gjorde honom till en global klimatalarmistisk profil, och 2007 delade han Nobels fredspris med FN:s klimatpanel, IPCC.
Parallellt med sin aktivism har Gore byggt upp betydande ekonomiska intressen. Han är medgrundare av Generation Investment Management, ett Londonbaserat investeringsbolag med fokus på "hållbarhet" och dotterbolaget Just Climate, nu största ägare i Stegra, har samlat in miljarder dollar från institutionella investerare, däribland svenska pensionsfonder.
Kritiker ifrågasätter om Gores ekonomiska engagemang undergräver trovärdigheten i hans aktivism, medan anhängare hävdar att investeringar i hållbara bolag är nödvändiga för den så kallade gröna omställningen.
Gore är också grundare av The Climate Reality Project, som arbetar med opinionsbildning och utbildning kring miljö- och klimatfrågor globalt. Samtidigt har han etablerat nära kopplingar till internationella maktnätverk, bland annat World Economic Forum och andra inflytelserika globala ekonomiska och politiska plattformar. Detta förstärker hans inflytande, men har också väckt frågetecken om hur nära samverkan med stora ekonomiska och politiska intressen egentligen påverkar hans roll som aktivist och opinionsbildare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Trumps tullar har vänt på handelsmönstren. Kina har nu passerat USA som Tysklands viktigaste handelspartner – bara ett år efter att ha förlorat toppositionen.
Kina har återtagit förstaplatsen som Tysklands största handelspartner. Under årets första åtta månader uppgick handeln med Kina till 163,4 miljarder euro, jämfört med 162,8 miljarder euro för USA, enligt preliminära siffror från den tyska statistikmyndigheten, skriver Reuters.
Det är en snabb vändning. USA var Tysklands största handelspartner 2024, vilket bröt en åttaårig kinesisk dominans. Förskjutningen kom när Tyskland aktivt försökte minska sitt Kina-beroende och pekade på politiska skillnader och orättvisa handelsmetoder.
Men Donald Trumps återkomst till Vita huset och förnyade tullar har förändrat dynamiken.
Annons:
Tullar slår hårt
Den tyska exporten till USA sjönk med 7,4 procent under årets första åtta månader till 99,6 miljarder euro. I augusti föll exporten med hela 23,5 procent jämfört med föregående år.
— Det råder ingen tvekan om att USA:s tull- och handelspolitik är en viktig orsak till nedgången i försäljningen, säger Dirk Jandura, ordförande för det tyska utrikeshandelsförbundet BGA.
Han konstaterar att amerikansk efterfrågan på klassiska tyska exportvaror som bilar, maskiner och kemikalier har minskat.
Kinesisk import ökar
Samtidigt som exporten till Kina sjönk med 13,5 procent ökade importen från Kina med 8,3 procent till 108,8 miljarder euro.
— Den förnyade importboomen från Kina är oroande, säger Carsten Brzeski, global chef för makroekonomi på ING. I synnerhet eftersom data visar att dessa importer sker till dumpningspriser.
Han varnar för att detta ökar Tysklands beroende av Kina och kan lägga ytterligare press på nyckelindustrier där Kina har blivit en stor konkurrent.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Geopolitisk oro och ökande protektionism får svenska företag att ompröva sina utlandsetableringar. Efter decennier av outsourcing till lågkostnadsländer vänder nu trenden – allt fler väljer att flytta tillbaka produktionen till Sverige.
Elcykeltillverkaren Ecoride i Göteborg är ett tydligt exempel. Efter år med produktion i Kina och Polen är verksamheten nu samlad i en fabrik i Arendal utanför Göteborg.
Enligt Jan Olhager, professor i strategisk produktionslogistik vid Lunds universitet, är utvecklingen ingen tillfällighet.
— På det hela taget finns det nu fler skäl till att flytta hem än tidigare. Inte minst har de geopolitiska riskerna blivit en faktor som får allt större betydelse när företag bestämmer var de ska ha sin tillverkning, säger han.
Annons:
Covid blev vändpunkt
Jan Olhager har tillsammans med nordiska forskare kartlagt svenska företags flyttmönster. Resultaten visar på tydliga skillnader före och efter pandemin. Fram till 2015 var det fler företag som flyttade ut än hem, men trenden har vänt.
— Under pandemin upptäckte företag riskerna med att ha tillverkning långt bort från sin hemmamarknad. Kvalitetsproblem, försenade transporter, lagerbrist och skenande transportkostnader skapade stora problem, förklarar Jan Olhager.
Ett återkommande mönster är att utlandsetableringar ofta blir dyrare än beräknat. De dolda kostnaderna underskattas systematiskt, och kvalitetsproblem driver i slutändan många företag att återvända.
— I längden är kvalitet den främsta drivkraften hos ett tillverkningsföretag, konstaterar Olhager.
"Kommer närmare återförsäljare och slutkunder"
De geopolitiska spänningarna har gjort riskbedömningar centrala, samtidigt som protektionismen växer globalt. För att kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser behöver företag i dag ha nästan hela sin försörjningskedja i det land eller den region där de verkar.
Martin Walleräng, vd för Ecoride, etablerade en monteringsfabrik i Kina 2012, men tvingades 2018 flytta till Polen när EU införde höga tullar på elcyklar. För drygt två år sedan flyttade företaget hem till Arendal.
— Att samla verksamheten under ett tak har skapat en rad fördelar. Allt från produktutveckling till att bygga en gemensam företagskultur har underlättats. Ytterligare en viktig fördel är att vi kommer närmare våra återförsäljare och slutkunder, säger Martin Walleräng.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
