En av årets Nobelpristagare i ekonomi, Robert J. Shiller, ser en oroande utveckling med stigande priser på aktie- och fastighetsmarknaderna. Nu varnar han för att den amerikanska börsbubblan kan komma att spricka.
I en intervju med tyska Der Spiegel lade ekonomen, Yaleprofessorn och mottagaren av ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap” fram sina tankar kring läget på finansmarknaden.
– Det är så här som bubblor ser ut, och världen är fortfarande mycket sårbar för en bubbla, säger Shiller till tidningen.
”Finansektorn är övervärderad”
Finanskrisen 2008/2009 i USA gjorde knappast saken bättre, menar Shiller och tillägger att finans- och tekniksektorn är ”övervärderad”.
– Jag oroas mest över den kraftiga uppgången på den amerikanska aktiemarknaden. Sen är vår ekonomi fortfarande sårbar och vek.
Robert Shiller pekar på den amerikanska aktiemarknaden och den brasilianska fastighetsmarknaden som särskilda problemområden.
Varnat för svensk bobubbla
I januari 2012 varnade han för att den svenska bostadsmarknaden var alldeles för överhettad och att bostadsbubblan kunde spricka.
– Jag oroar mig för att den svenska bostadsmarknaden är en bubbla. En bubbla som byggts upp under lång tid men som plötsligt kan spricka, vilket vi sett exempel på tidigare, sa Shiller när han intervjuades av Sveriges Radio Ekot.
”Låt bankerna ta ansvar”
Shillers förslag var att den som lånar ut pengar ska tvingas skriva ned värdet på skulden om bostadspriserna sjunker. Då tar låneinstituten och bankerna en större risk och kanske tänker sig för innan man lånar ut pengar. Det skulle också hålla nere priserna.
Efter Robert Shillers spådomar från januari 2012 har priserna på den svenska bostadsmarknaden skjutit i höjden.
Robert J. Shiller
Foto: Yale university
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter att ha varit kund hos SEB i närmare tio år stängde banken plötsligt ner Lindas tre företagskonton. Trots åtskilliga mejl och försök till telefonkontakt har Linda inte fått någon förklaring från banken om varför man valt att stänga av henne.
Det var 2014 som Linda köpte Titans Sportbar i Norrköping tillsammans med sin före detta man. Köpet gjordes genom deras gemensamma holdingbolag, som startades strax innan köpet.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 november 2024.
Företagskontot för sportbaren fanns i banken, SEB, och Linda behövde därför gå dit och ordna med avtal samt diverse annat som krävs vid ett företagsköp.
SEB meddelade att det krävdes att Linda skapade ett privatkonto hos dem för att allt skulle gå igenom. Hon hade både huslån och Holdingbolaget i en annan storbank, men hon skapade ändå ett privatkonto hos SEB.
Kundkännedom
Under 2015 köpte de nattklubben Stopet. Denna gång behövde Linda och hennes före detta man skapa ett nytt företagskonto för nattklubben, och hon frågade därför SEB om det gick bra att öppna ytterligare ett företagskonto hos dem. Det gick bra och sedan dess har företagen flutit på utan problematik. Linda har skickat in alla kundkännedomsfrågor i tid och aldrig haft något lån eller krediter i SEB-banken. Hon har heller inte tagit emot eller skickat pengar utomlands, något som svenska banker blivit alltmer motvilliga att tillåta.
Förra året hittade Linda och hennes nuvarande man en ny lokal i Norrköping som de fattade tycke för och valde att starta ett tredje företag, Lindas kula. Även då ansökte Linda om ett företagskonto i SEB och fick i maj 2024 godkänt. I samma veva beslöt hon att flytta över Holdingbolaget till SEB, så att det mesta skulle vara samlat på samma bank, och i somras slog de upp dörrarna till Lindas Kula.
Allt rullade på för Linda och de tre krogarna i Norrköping. Under hösten fick hon nya frågor om kundkännedom, där hon som företagare också ska skicka in bland annat kontotransaktioner, årsredovisningar och frågor om kontantuttag. Allt skickades in i vanlig ordning, det enda som inte gick att skicka in var en årsredovisning för Lindas Kula, som endast varit öppen några månader.
I september i år fick Linda ett meddelande från SEB om att man inte ”förstod” de inkomna svaren och att man därför skulle avsluta alla engagemang, det vill säga alla företagskonton och även holdingbolaget. Hon ombads att omedelbart föra över innestående medel till konto utanför SEB. Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget. Linda var förvirrad över beskedet och svarade direkt.
”Jag har ju mailat in underlag på det ni efterfrågat? Eller är det något ni saknar?” skrev hon som svar på meddelandet.
Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget
Inget svar kom in från banken. Linda försökte ringa och mejlade igen, men ingen svarade.
Rätt att veta varför
Linda fick kontakt med den lokala kontorschefen för SEB i Norrköping, som faktiskt svarade henne. Kontorschefen skrev att Linda givetvis hade rätt att veta varför hennes företagskonton plötsligt skulle bli uppsagda efter nästan tio år som kund, och chefen skulle ta kontakt med den ansvariga avdelningen. Kontorschefen ska dock inte ha fått tag på någon ansvarig trots åtskilliga samtal. Eftersom lokala bankkontor inte äger dessa frågor fick hon veta att det var svårt för kontorschefen att göra mer.
Linda lyckades också få mejlkontakt med en anstäld på det lokala SEB-kontoret, som arbetade specifikt med företagsfrågor, men hon var inte lika hjälpsam som kontorschefen utan hänvisade endast till den centrala supporten. När Linda ringde telefonnumret hon fått kom hon till fel avdelning.
Banken ska skicka ut brev
Chefen meddelade också Linda att vid avstängning av konton ska SEB skicka ut tre brev med post innan kontona stängs, men Linda har inte fått ett enda brev hem. Banken ska också ta kontakt med kunden om de inte får in rätt svar, vilket inte heller har skett.
Trots upprepade försök har Linda ännu inte fått något svar och hennes konton stängdes ner utan återkoppling från banken. Eftersom företagskontona stängdes ner kunde Linda inte längre ta emot kortbetalningar på sina krogar, utan kunde endast ta emot kontanter.
– Jag har förlorat mycket pengar på de här veckorna, utan någon som helst anledning, berättar Linda för Nya Dagbladet. Foto: Privat
Trots att det i regel är extremt svårt för företagare att hitta en ny bank efter att ha gått igenom det Linda varit med om, har hon mot alla odds lyckats hitta en ny bank och räddat sina företag, men hon väntar fortfarande på en förklaring från SEB. En anmälan är gjord till Finansinspektionen och konsumentverket.
– Det är så sjukt att man kan få bli så här illa behandlad som företagare i Sverige, avslutar Linda.
Hotet från bankerna
Lindas upplevelse är långt ifrån unik och har snarare kommit att bli symptomatisk för hur svenska banker behandlar sina kunder, med svävande hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och genom att gömma sig bakom sin ”kundkännedomsavdelning” utan att någon i praktiken kan ställas till svars. I artikelserien Hotet från bankerna har Nya Dagbladet bland annat tittat närmare på några av de upprörande vittnesmål från tusentals svenskar om hur bankerna på liknande sätt förstört deras företagsverksamheter och även satt dem i hopplösa privatekonomiska situationer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Många ekonomistudenter vid högre lärosäten i Sverige saknar idag grundläggande baskunskaper i matematik – och kan inte sådant som de egentligen borde ha lärt sig redan i högstadiet.
Experter varnar för att studenternas undermåliga färdigheter innebär en säkerhetsrisk – eftersom känsliga uppgifter istället måste genomföras i andra länder.
I helgen larmade professorer och lärare vid fem olika svenska universitet om att landets ekonomistudenter inte förstår matematik – de kan varken avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent eller beräkna bråktal. Många uppges också sakna en helt grundläggande förståelse för ämnet, och klarar inte av att inse när eller varför de räknat fel.
Detta har lett till utbildningsansvariga tvingats sänka kraven inom exempelvis företagsekonomi och lägga stora resurser på att försöka förklara räknesätt och andra fundamentala grunder – något som stjäl tid från betydligt viktigare saker.
I förlängningen leder degenereringen till att svensk ekonomisk redovisning behöver göras i andra länder – eftersom kunskaperna kanske inte längre finns i Sverige.
Blir beroende av andra stater
Christina Östberg, professor i företagsekonomi vid Karlstads universitet, är mycket kritisk och menar att den låga kunskapsnivån i praktiken innebär en allvarlig säkerhetsrisk för Sverige.
– Det är ju inte bra för någon part egentligen att vi för ut känsliga uppgifter. Det är inte bra att det går över landets gränser, säger hon i en intervju med statsradion SR.
– Det är en säkerhetsrisk och vi ser ju det på många håll och ifrågasätter det. Är vi beroende av andra stater, finns det risk att det klipps av band, vad händer då i så fall?
Riktade insatser behövs
Hon konstaterar att även vanliga privatpersoner bör kunna räkna ut basala saker som moms eller rabatter när de handlar – och att ekonomer förstås måste kunna detta ännu bättre.
Östberg ser att vissa arbetsuppgifter kopplade till ekonomi redan nu utförs av företag baserade utomlands – och menar att detta ökar risken för att känsliga uppgifter hamnar i fel händer.
Detta väntas också bli allt vanligare om ingen förändring sker, och för att öka kunskapsnivåerna vill hon se rejäla satsningar på högskolornas och universitetens ekonomiutbildningar – men också tidigare insatser riktade till elever i grund- och gymnasieskolor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den svenska regeringen bör överväga att ge Riksbanken uppdraget att införskaffa en svensk valutareserv i kryptovalutan Bitcoin – det anser Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin.
Han pekar på att kryptovalutan har flera fördelar i osäkra tider och av allt fler aktörer betraktas som en viktig värdebevarare och ett skydd mot auktoritära regimers förtryck.
Nordin lyfter fram USA som ett föredöme och pekar på att det på såväl federal som delstatsnivå diskuterats huruvida Bitcoin bör inkluderas i valutareserverna och som strategisk reservtillgång då ”dess monetära egenskaper är jämförbara med gulds, särskilt i en tid av ökande geopolitiska och ekonomiska osäkerheter”.
Centerpartisten är medveten om att den svenska valutareserven historiskt förvaltats på ett konservativt sätt – och framför allt fokuserat på utländska valutor och guld – men han pekar också på att det sker en snabb utveckling inom digitala tillgångar, och att att synen på kryptovalutor har förändrats de senaste åren.
”Allt fler internationella aktörer betraktar Bitcoin som en värdebevarare och en hedge mot inflation. På många håll i världen används bitcoin som betalningsmedel och som säkerhet mot skenande inflation. Det är också ett viktigt sätt för frihetskämpar att hantera betalningar när man befinner sig under auktoritära regimers förtryck”, slår han fast.
Vill använda beslagna tillgångar
Riksdagsledamoten föreslår att en strategisk reserv av Bitcoin enkelt och utan kostnad kan byggas upp genom att den kryptovaluta som beslagtas av Tullverket och polisen inte säljs vidare, utan istället behålls som en del av valutareserven.
”På så sätt har USA byggt en avsevärd summa utan att behöva lägga budgetmedel eller själva köpa in kryptovalutan”, förklarar han.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ger inget rakt svar på frågan utan menar att det är Riksbanken och inte regeringen som har i uppgift att ta ställning till den svenska valutareservens sammansättning.
”Riksbanken inte intresserade”
Vice riksbankschefen Per Jansson deklarerade nyligen i sin tur att Riksbanken inte har några planer på införskaffa kryptovalutor eller förändra den svenska strategin på något sätt.
– Svaret är väl kort och gott nej. Det finns inga sådana planer hos oss. Vi tror inte att det vore särskilt klokt att göra detta och man kan väl notera att det finns viss tendens att man även backar lite i USA, är min känsla i alla fall, vi får se var det landar, sa han och fortsatte:
– I Sverige finns inga sådana tankar… Vi känner oss trygga med det upplägg som vi har där vi satsar på säkra tillgångar som ska hjälpa oss när det är kris.
Det kan också noteras att Rickard Nordin inte är den ende svenske riksdagsledamot som på kort tid lyft Bitcoin-frågan. Även sverigedemokraten Dennis Dioikarev kom nyligen med en liknande förfrågan och pekade även han på att man med fördel kan använda beslagtagen kryptovaluta för ändamålet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Snabbladdning av elbilar på allmänna och publika stationer har blivit dyrare än att tanka bensin, visar en färsk kalkyl. Däremot är hemmaladdning fortfarande billigare än bensin.
Det är Privata Affärer som har jämfört kostnaderna för att köra en mil med elbil respektive bensinbil. Kalkylen utgår från att en bensinbil drar 0,7 liter bensin per mil och att en elbil förbrukar 2 kilowattimmar per mil.
Med aktuella priser kostar snabbladdning på publika stationer 11,38 kronor per mil, medan bensintanken fylls för 11,02 kronor per mil.
Det innebär att snabbladdning i dagsläget kan vara dyrare än bensin. Denna form av laddning används främst vid längre resor eller när snabb påfyllning krävs, medan hemmaladdning är det vanligaste och mest kostnadseffektiva alternativet för de flesta elbilsägare.
Hemmaladdning billigare
Kalkylen visar att elbilens hemmaladdning är betydligt billigare, med en kostnad som ligger cirka 75 procent under bensinbilens milkostnad.
Kostnaderna påverkas samtidigt av flera faktorer, bland annat körstil, utetemperatur och bilmodellers bränsleförbrukning. Elpriset varierar dessutom beroende på tidpunkt och elleverantör, vilket gör att hemmaladdningens kostnad kan skilja sig åt avsevärt beroende på var i landet man bor och när man laddar bilen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
