MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 16 september 2025

tisdag 16 september 2025

De fem största pokerevenemangen under 2016

publicerad 10 augusti 2016

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vilka är det största pokerhändelserna i år? Var spelas de absolut största turneringarna och var är prispengarna som störst? Poker är ett folkspel som kommit för att stanna. I år har inköpen till de allra största turneringarna varit något fler än förra året. Turneringarna runtom kasinon i Europa, USA och Sydamerika har varit välfyllda. Här ger vi dig de 5 största pokerevenemangen under 2016.

1. WSOP – World Series of Poker

Med officiell start den 31 maj 2016, avgörs årets i särklass största pokerevenemang WSOP – World Series of Poker – som också ses som det inofficiella pokervärldsmästerskapet. Även om den största disciplinen i vanlig ordning är Texas Hold’em schemaläggs det turneringar för nästan alla tänkbara varianter. Vad sägs om en turnering med världens bästa spelare i Triple Draw eller Seven Card Stud? Eller varför inte mixen av åtta olika pokerformer – 8-game – i en och samma turnering. Inköpen varierar mellan allt från 1000 dollar upp till hundratusentals dollar beroende på turneringsform. Huvudturneringen, eller $10,000 MAIN EVENT No-Limit Hold’em Championship, är turneringen som varje år  snitt har den största prispotten. Förra året ställde över 6400 spelare upp i Main Event för att göra upp om över 60 miljoner dollar i prispengar och det massiva förstapriset på hisnande 7.6 miljoner dollar. I mitten av juli står det klart vilka nio spelare – the November Nine – som skall göra upp om titeln i direktsändning i Las Vegas i slutet av november 2016.

2. EPT – European Poker Tour

Sedan 2004 och i samband med framväxten av pokervarianten Texas Holdem har European Poker Tour arrangerats i Europa och Karibien. I en turneringsserie bestående av mellan 6-14 delturneringar på några Europas allra anrikaste casinon, gör Europas och världens främsta pokerspelare upp om sanslösa priser. Texas Holdem är förstås det största spelet och liksom under WSOP-turneringarna spelas det i varje EPT-turnering andra turneringsvarianter såsom Stud, Draw och Omaha. EPTs avslutas alltid i Monaco genom EPT Monte Carlo Grand Final som klassas som EPT-finalen. Även om Monte Carlo-turneringen kanske anses som den mest prestigefyllda har den under senare år inte haft de största prispoolerna. Under förra året var exempelvis turneringen i Barcelona den allra mest penningstinna, medan delturneringen PokerStars Caribbean Adventure var hade de största priserna året därpå.

Även om säsongen 2015/2016 är avslutad är det inte så långt kvar till den nya säsongen. I augusti kickar i EPT igång igen och då är blickarna riktade mot Barcelona.Mellan den 14 – 28 augusti kan du räkna med att de flesta av världens främsta pokerspelare sluter upp för att göra upp om den allra första EPT-trofén.

3. WPT – World Poker Tour

The World Poker Tour var det stora genombrottet för TV-sänd poker och hade sin utgångspunkt i USA och de många landbaserade casinona i Las Vegas, Los Angeles och New York. Efter bara några år expanderade WPT och kom att inkludera flera orter i Europa och Kanada. Numera anordnas WPT i städer som bland andra Wien, Prague, Amsterdam, Nottingham, Montreal och Johannesburg. Även om turneringsutbudet är stort med ett otal intressanta casinostäder i världen, har prissummorna sjunkit en aning överlag. Räkna med att de största turneringarna äger rum i USA på de allra största casinona som Commerce, the Bicycle Hotel & Casino i Los Angeles; Borgata i New Jersey eller the Bellagio i Las Vegas.

Nästa storturnering att blicka framemot på WPT-touren blir Legends of Poker på Bicycle Casino i Los Angeles i augusti. Räkna med ett fält fyllt av de största pokerspelarna samt många bekanta ansikten från Hollywoodscenen.

4. Asia Pacific Poker Tour – APPT

I Asien är poker stort och naturligtvis arrangeras storturneringar på de största casinona på platser som Macau (Hong Kong), Seoul (Sydkorea), Manila (Filipinerna) och Melbourne (Australien). Den asiatiska touren, som också innefattar kontinenten Oceanien, heter Asia Pacific Poker Tour (APPT) och har vuxit i deltagande genom åren tack vare att flera asiatiska länder blivit intresserade av poker. Om du befinner dig i Australien i början av året kan du kombinera sol och bad med poker genom den största delturneringen på APPT – Aussie Millions. Inköpet för huvudturneringen är lite högre (runt 10 000 australiensiska dollar), men det finns också gott om mindre turneringar med lägre inköp under Aussie Millions-veckorna.

Den tionde säsongen av APPT spelas fortfarande och härnäst väntas storturneringarna APPT Manila och Macau Cup som går av stapeln i slutet på juli respektive augusti.

5. Latin American Poker Tour – LAPT

Den latinamerikanska pokertouren – LAPT – har funnits sedan maj 2008 och startar i januari i och med LAPT Bahamas. Touren går sedan vidare till Viña del Mar (Chile), Panama City (Panama) och luxuösa Punta del Estes casino i Uruguay. Finalen spelas i Sao Paolo, Brasilien. Deltagandet är alltid stort för de flesta turneringar på LAPT, men prissummorna är något lägre överlag. Det har mycket att göra med att inköpen ligger någonstans mellan ett par hundra dollar upp till drygt 2000 USD för de högsta klasserna.

Om du vill uppleva några av de vackraste städerna i Sydamerika, samtidigt som du kanske testar några av de mindre turneringarna på touren, är LAPT något att varmt rekommendera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Matpriserna sjunker – elen blir dyrare

publicerad 11 september 2025
– av Sofie Persson
Vindruvor är ett exempel på produkter som gick ner i pris mellan juli och augusti.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången i år har matpriserna sjunkit något, enligt SCB. Samtidigt har elpriserna ökat.

Matpriserna sjönk 0,7 procent från juli till augusti, vilket är första gången i år som priserna minskar. Den blygsamma nedgången kan dock knappast jämföras med de dramatiska prisökningarna som präglat de senaste åren, där matpriserna ökat med cirka 25 procent mellan 2022 och 2025.

Främst har priserna sjunkit på purjolök, vindruvor och vitkål, enligt SCB. Samtidigt ökade priserna på mejeriprodukter, choklad och glass. Jämför man med matpriserna förra året vid den här tiden, har dock matpriserna ökat med 4,7 procent.

Samtidigt har elpriserna ökat med 8,1 procent mellan juli och augusti. Jämfört med samma period förra året var elpriserna 25 procent högre.

Elpriserna ökade mer än vad de brukar göra från juli till augusti samtidigt som priserna för livsmedel och alkoholfria drycker gick ned för första gången sedan årsskiftet, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klarna värderas till mångmiljardbelopp

publicerad 10 september 2025
– av Redaktionen
Klarna har blivit synonymt med e-handel i Sverige – nu ska betaltjänstjätten erövra Wall Street med en värdering på 140 miljarder kronor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den totala värderingen av Klarna landar på cirka 140 miljarder kronor. Det är en av de högsta börsnoteringarna på Wall Street hittills i år. 

När betalföretaget börsnoteras på onsdagen ligger deras introduktionskurs på 40 dollar per aktie. Det är över det förväntade intervallet, som man spådde skulle landa på 35–37 dollar per aktie.  Totalt landar värderingen på 15 miljarder dollar, det vill säga 140 miljarder kronor.

Klarna tjänar pengar genom avgifter från handlare som använder dess betalverktyg, räntor på långfristiga finansieringsprodukter och förseningsavgifter. Företaget har under de senaste månaderna försökt omprofilera sig från en ren ”köp nu, betala senare”-tjänst till en mer heltäckande digital detaljhandelsbank.

Börsintroduktionen kommer att bli ett test på Wall Streets entusiasm för företagets nya affärsinriktning, enligt CNBC.

I samband med börsintroduktionen gav Klarna ut 5,6 miljoner nya aktier av totalt 34,3 miljoner erbjudna aktier. Majoriteten av aktierna – närmare 29 miljoner – kommer från befintliga ägare som säljer sina innehav, bland annat investerare som Sequoia Capital. Det betyder att av de totala intäkterna går endast en mindre del till Klarna själv, medan resten tillfaller de säljande aktieägarna.

Företaget har 111 miljoner aktiva konsumenter i 26 länder och samarbetar med 790 000 handlare världen över.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putins rådgivare: USA konspirerar med krypto och guld

Nya kryptoekonomin

publicerad 10 september 2025
– av Markus Andersson
Regeringar och centralbanker världen över följer noggrannt hur USA planerar att förhålla sig till kryptovalutor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En rysk presidentrådgivare är övertygad om att USA planerar att utnyttja kryptovalutor och guld för att utradera stora delar av landets statsskuld på 35 biljoner dollar.

Anton Kobyakov, senior rådgivare till president Vladimir Putin, framförde anklagelserna under Eastern Economic Forum i Vladivostok – ett evenemang som syftar till att locka utländska investeringar till ryska Fjärran Östern.

Kobyakov riktade skarp kritik mot vad han beskriver som Washingtons försök att manipulera de globala finansiella marknaderna.

— USA försöker nu skriva om reglerna för guld- och kryptovalutamarknaderna. Kom ihåg storleken på deras skuld, 35 biljoner dollar. Dessa två sektorer är i huvudsak alternativ till det traditionella globala valutasystemet, sa Kobyakov i sitt anförande.

— Washingtons agerande på detta område belyser tydligt ett av dess huvudmål: att snabbt ta itu med det minskande förtroendet för dollarn, fortsatte han.

USA:s statsskuld har nu passerat 35 biljoner dollar (35 000 miljarder) – den största i världen. Summan utgörs av den federala regeringens totala skulder till olika fordringsägare: utländska regeringar, institutionella investerare och amerikanska medborgare som innehar statsobligationer.

Skulden har byggts upp under flera årtionden genom budgetunderskott, omfattande stimulanspaket, höga militärutgifter samt kostnader för sociala program som Social Security och Medicare.

Konverterar statsskulden till ”stablecoins”?

Kobyakov antyder att USA:s plan innebär att konvertera delar av statsskulden till så kallade stablecoins – kryptovalutor kopplade till traditionella valutor. Genom detta skulle skulden i praktiken kunna devalveras, vilket han beskriver som att ”börja om från början”.

Den ryske rådgivaren varnar för att en sådan strategi skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten.

Uttalandena kommer mitt i en intensiv internationell debatt om digitala valutors framtida roll i det globala finanssystemet. Hur USA kommer att förhålla sig till kryptovalutor – och vad det betyder för dollarns roll som världsvaluta – följs noga av regeringar och centralbanker runt om i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med nya tullar som hämnd för ”diskriminerande” techskatter

Donald Trumps USA

publicerad 26 augusti 2025
– av Isac Boman
President Trump försvarar Meta, Google och Amazon mot utländska skatter och hotar med amerikanska motåtgärder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump varnar för nya tullar och exportkontroller mot länder som enligt honom ”diskriminerar” amerikanska teknikjättar. Utspelet kan komma att trappa upp handelskonflikter med både Storbritannien och EU.

I ett inlägg på sin plattform Truth Social på måndagskvällen gick presidenten till hårt angrepp mot ”digitala skatter, lagstiftning, regler eller föreskrifter” och hävdade att han som president tänker försvara amerikanska företag mot vad han beskrev som illasinnade attacker.

”Som USA:s president kommer jag att stå upp mot länder som attackerar våra otroliga amerikanska teknikföretag. Digitala skatter, digital tjänstelagstiftning och digitala marknadsregler är alla utformade för att skada, eller diskriminera amerikansk teknik”, skrev Trump.

”De ger dessutom, på ett skandalöst sätt, ett fullständigt frikort till Kinas största teknikföretag. Detta måste få ett slut, och slut NU!”, fortsatte han.

Sin vana trogen, använder Trump sin egen sociala medieplattform för att berätta för världen om sina planer. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social

Utspelet riskerar enligt bedömare att försämra handelsrelationerna mellan USA, Storbritannien och EU ytterligare.

”Flagrant angrepp”

Washington har länge kritiserat Storbritanniens skatt på digitala tjänster, som trots amerikansk kritik behölls efter ett avtal med Trumps tidigare administration. USA har även riktat hård kritik mot EU:s Digital Services Act, som ställer högre krav på stora techbolag att kontrollera innehåll på sina plattformar.

Flera EU-länder, däribland Frankrike, Italien och Spanien, har sedan tidigare egna skatter av liknande slag, rapporterar Financial Times.

I juni valde Kanada att skrota sin skatt på digitala tjänster för att bana väg för handelsförhandlingar med USA. Trump hade tidigare beskrivit skatten som ett ”direkt och flagrant” angrepp. Britterna övervägde också förändringar i sin skatt, men lyckades till sist nå ett handelsavtal utan att göra ändringar.

I Storbritanniens fall ligger skatten på 2 procent och gäller företag som Alphabet, Meta och Amazon. Den träffar bolag med globala intäkter över 500 miljoner pund och tas ut på de delar av omsättningen som överstiger 25 miljoner pund i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.