Den här artikeln publicerades för 9 år sedan

https://nyadagbladet.se/ekonomi/de-fem-storsta-pokerevenemangen-2016/

Ekonomi

De fem största pokerevenemangen under 2016

publicerad 10 augusti 2016

Foto: Dimepoker/CC BY-NC 2.0

Vilka är det största pokerhändelserna i år? Var spelas de absolut största turneringarna och var är prispengarna som störst? Poker är ett folkspel som kommit för att stanna. I år har inköpen till de allra största turneringarna varit något fler än förra året. Turneringarna runtom kasinon i Europa, USA och Sydamerika har varit välfyllda. Här ger vi dig de 5 största pokerevenemangen under 2016.

1. WSOP – World Series of Poker

Med officiell start den 31 maj 2016, avgörs årets i särklass största pokerevenemang WSOP – World Series of Poker – som också ses som det inofficiella pokervärldsmästerskapet. Även om den största disciplinen i vanlig ordning är Texas Hold’em schemaläggs det turneringar för nästan alla tänkbara varianter. Vad sägs om en turnering med världens bästa spelare i Triple Draw eller Seven Card Stud? Eller varför inte mixen av åtta olika pokerformer – 8-game – i en och samma turnering. Inköpen varierar mellan allt från 1000 dollar upp till hundratusentals dollar beroende på turneringsform. Huvudturneringen, eller $10,000 MAIN EVENT No-Limit Hold’em Championship, är turneringen som varje år snitt har den största prispotten. Förra året ställde över 6400 spelare upp i Main Event för att göra upp om över 60 miljoner dollar i prispengar och det massiva förstapriset på hisnande 7.6 miljoner dollar. I mitten av juli står det klart vilka nio spelare – the November Nine – som skall göra upp om titeln i direktsändning i Las Vegas i slutet av november 2016.

2. EPT – European Poker Tour

Sedan 2004 och i samband med framväxten av pokervarianten Texas Holdem har European Poker Tour arrangerats i Europa och Karibien. I en turneringsserie bestående av mellan 6-14 delturneringar på några Europas allra anrikaste casinon, gör Europas och världens främsta pokerspelare upp om sanslösa priser. Texas Holdem är förstås det största spelet och liksom under WSOP-turneringarna spelas det i varje EPT-turnering andra turneringsvarianter såsom Stud, Draw och Omaha. EPTs avslutas alltid i Monaco genom EPT Monte Carlo Grand Final som klassas som EPT-finalen. Även om Monte Carlo-turneringen kanske anses som den mest prestigefyllda har den under senare år inte haft de största prispoolerna. Under förra året var exempelvis turneringen i Barcelona den allra mest penningstinna, medan delturneringen PokerStars Caribbean Adventure var hade de största priserna året därpå.

Även om säsongen 2015/2016 är avslutad är det inte så långt kvar till den nya säsongen. I augusti kickar i EPT igång igen och då är blickarna riktade mot Barcelona.Mellan den 14 – 28 augusti kan du räkna med att de flesta av världens främsta pokerspelare sluter upp för att göra upp om den allra första EPT-trofén.

3. WPT – World Poker Tour

The World Poker Tour var det stora genombrottet för TV-sänd poker och hade sin utgångspunkt i USA och de många landbaserade casinona i Las Vegas, Los Angeles och New York. Efter bara några år expanderade WPT och kom att inkludera flera orter i Europa och Kanada. Numera anordnas WPT i städer som bland andra Wien, Prague, Amsterdam, Nottingham, Montreal och Johannesburg. Även om turneringsutbudet är stort med ett otal intressanta casinostäder i världen, har prissummorna sjunkit en aning överlag. Räkna med att de största turneringarna äger rum i USA på de allra största casinona som Commerce, the Bicycle Hotel & Casino i Los Angeles; Borgata i New Jersey eller the Bellagio i Las Vegas.

Nästa storturnering att blicka framemot på WPT-touren blir Legends of Poker på Bicycle Casino i Los Angeles i augusti. Räkna med ett fält fyllt av de största pokerspelarna samt många bekanta ansikten från Hollywoodscenen.

4. Asia Pacific Poker Tour – APPT

I Asien är poker stort och naturligtvis arrangeras storturneringar på de största casinona på platser som Macau (Hong Kong), Seoul (Sydkorea), Manila (Filipinerna) och Melbourne (Australien). Den asiatiska touren, som också innefattar kontinenten Oceanien, heter Asia Pacific Poker Tour (APPT) och har vuxit i deltagande genom åren tack vare att flera asiatiska länder blivit intresserade av poker. Om du befinner dig i Australien i början av året kan du kombinera sol och bad med poker genom den största delturneringen på APPT – Aussie Millions. Inköpet för huvudturneringen är lite högre (runt 10 000 australiensiska dollar), men det finns också gott om mindre turneringar med lägre inköp under Aussie Millions-veckorna.

Den tionde säsongen av APPT spelas fortfarande och härnäst väntas storturneringarna APPT Manila och Macau Cup som går av stapeln i slutet på juli respektive augusti.

5. Latin American Poker Tour – LAPT

Den latinamerikanska pokertouren – LAPT – har funnits sedan maj 2008 och startar i januari i och med LAPT Bahamas. Touren går sedan vidare till Viña del Mar (Chile), Panama City (Panama) och luxuösa Punta del Estes casino i Uruguay. Finalen spelas i Sao Paolo, Brasilien. Deltagandet är alltid stort för de flesta turneringar på LAPT, men prissummorna är något lägre överlag. Det har mycket att göra med att inköpen ligger någonstans mellan ett par hundra dollar upp till drygt 2000 USD för de högsta klasserna.

Om du vill uppleva några av de vackraste städerna i Sydamerika, samtidigt som du kanske testar några av de mindre turneringarna på touren, är LAPT något att varmt rekommendera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/c-topp-vill-att-sverige-inforskaffar-bitcoinreserv/

Ekonomi

C-topp vill att Sverige införskaffar Bitcoinreserv

Nya kryptoekonomin

publicerad Igår 13:58

– av Redaktionen

Montage. Foto: Centerpartiet/CC BY 2.0, RDNE Stock project/Pexels

Enligt Rickard Nordin finns det många fördelar med en svensk Bitcoinreserv - Riksbanken är dock inte intresserade.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Den svenska regeringen bör överväga att ge Riksbanken uppdraget att införskaffa en svensk valutareserv i kryptovalutan Bitcoin – det anser Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin.

Han pekar på att kryptovalutan har flera fördelar i osäkra tider och av allt fler aktörer betraktas som en viktig värdebevarare och ett skydd mot auktoritära regimers förtryck.

Nordin lyfter fram USA som ett föredöme och pekar på att det på såväl federal som delstatsnivå diskuterats huruvida Bitcoin bör inkluderas i valutareserverna och som strategisk reservtillgång då ”dess monetära egenskaper är jämförbara med gulds, särskilt i en tid av ökande geopolitiska och ekonomiska osäkerheter”.

Centerpartisten är medveten om att den svenska valutareserven historiskt förvaltats på ett konservativt sätt – och framför allt fokuserat på utländska valutor och guld – men han pekar också på att det sker en snabb utveckling inom digitala tillgångar, och att att synen på kryptovalutor har förändrats de senaste åren.

”Allt fler internationella aktörer betraktar Bitcoin som en värdebevarare och en hedge mot inflation. På många håll i världen används bitcoin som betalningsmedel och som säkerhet mot skenande inflation. Det är också ett viktigt sätt för frihetskämpar att hantera betalningar när man befinner sig under auktoritära regimers förtryck”, slår han fast.

Vill använda beslagna tillgångar

Riksdagsledamoten föreslår att en strategisk reserv av Bitcoin enkelt och utan kostnad kan byggas upp genom att den kryptovaluta som beslagtas av Tullverket och polisen inte säljs vidare, utan istället behålls som en del av valutareserven.

”På så sätt har USA byggt en avsevärd summa utan att behöva lägga budgetmedel eller själva köpa in kryptovalutan”, förklarar han.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ger inget rakt svar på frågan utan menar att det är Riksbanken och inte regeringen som har i uppgift att ta ställning till den svenska valutareservens sammansättning.

”Riksbanken inte intresserade”

Vice riksbankschefen Per Jansson deklarerade nyligen i sin tur att Riksbanken inte har några planer på införskaffa kryptovalutor eller förändra den svenska strategin på något sätt.

– Svaret är väl kort och gott nej. Det finns inga sådana planer hos oss. Vi tror inte att det vore särskilt klokt att göra detta och man kan väl notera att det finns viss tendens att man även backar lite i USA, är min känsla i alla fall, vi får se var det landar, sa han och fortsatte:

– I Sverige finns inga sådana tankar… Vi känner oss trygga med det upplägg som vi har där vi satsar på säkra tillgångar som ska hjälpa oss när det är kris.

Det kan också noteras att Rickard Nordin inte är den ende svenske riksdagsledamot som på kort tid lyft Bitcoin-frågan. Även sverigedemokraten Dennis Dioikarev kom nyligen med en liknande förfrågan och pekade även han på att man med fördel kan använda beslagtagen kryptovaluta för ändamålet.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/snabbladda-elbil-dyrare-an-tanka-bensin/

Ekonomi

Snabbladda elbil dyrare än tanka bensin

publicerad Igår 7:11

– av Jan Sundstedt

Foto: Pxhere

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Snabbladdning av elbilar på allmänna och publika stationer har blivit dyrare än att tanka bensin, visar en färsk kalkyl. Däremot är hemmaladdning fortfarande billigare än bensin.

Det är Privata Affärer som har jämfört kostnaderna för att köra en mil med elbil respektive bensinbil. Kalkylen utgår från att en bensinbil drar 0,7 liter bensin per mil och att en elbil förbrukar 2 kilowattimmar per mil.

Med aktuella priser kostar snabbladdning på publika stationer 11,38 kronor per mil, medan bensintanken fylls för 11,02 kronor per mil.

Det innebär att snabbladdning i dagsläget kan vara dyrare än bensin. Denna form av laddning används främst vid längre resor eller när snabb påfyllning krävs, medan hemmaladdning är det vanligaste och mest kostnadseffektiva alternativet för de flesta elbilsägare.

Hemmaladdning billigare

Kalkylen visar att elbilens hemmaladdning är betydligt billigare, med en kostnad som ligger cirka 75 procent under bensinbilens milkostnad.

Kostnaderna påverkas samtidigt av flera faktorer, bland annat körstil, utetemperatur och bilmodellers bränsleförbrukning. Elpriset varierar dessutom beroende på tidpunkt och elleverantör, vilket gör att hemmaladdningens kostnad kan skilja sig åt avsevärt beroende på var i landet man bor och när man laddar bilen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/regeringen-varnar-for-samre-tider-detta-ar-nagot-vi-aldrig-tidigare-upplevt/

Ekonomi

Regeringen varnar för sämre tider: ”Detta är något vi aldrig tidigare upplevt”

publicerad 15 april 2025

– av Redaktionen

Foto: faksimil/Regeringen

Elisabeth Svantesson under tisdagens presskonferens.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson bedömer att Trumps handelstullar och den oro dessa orsakat kommer att slå också mot den svenska ekonomin.

– Vi hade goda förutsättningar för att få fart på ekonomin. Men sedan hände då detta som vi pratat om väldigt mycket – handelskriget har materialiserats, betonar hon.

Enligt Svantesson höll den svenska ekonomin på att återhämta sig under slutet av 2024 – men denna återhämtning har nu brutits, och det är amerikanerna som pekas ut som skyldiga.

Finansministern menar att förtroendet för USA har fått sig en rejäl törn och kommer att ta lång tid att bygga upp igen – och att Trump-administrationens agerande skadat såväl den amerikanska som den europeiska ekonomin.

– Det är sorgligt att en av Sveriges partner, USA, agerar på det här sättet, beklagar hon, och fortsätter:

– Det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt. Vi har ett handelskrig i en tid när marknader är mycket integrerade.

”Högre kostnader för företag och hushåll”

Även om finansministern medger att handelskrigets konsekvenser är svåra att avgöra på förhand hävdar hon ändå att Sverige står fortsatt starkt ”med statsfinanser i världsklass” och fokus i vårbudgeten ligger enligt Svantesson på att få ”hjulen att snurra” genom olika konjunkturåtgärder som höjt rotavdrag och ökade anslag till Arbetsförmedlingen.

– Vi vet inte alla konsekvenser ännu av handelskriget, men vi vet att det är skadligt… Men med den här budgeten skyddar vi Sverige, och vi är beredda att göra mer, hävdar hon vidare.

Trots åtgärder för 11,5 miljarder kronor förutspår man att arbetslösheten kommer att öka från 8,2 procent idag till 8,6 procent i slutet av året, och att inflationen landar på 2,5 procent , från tidigare 1,9 procent.

Finansdepartementet tror att Sveriges BNP växer med 2,1 procent 2025 – vilket är lägre än tidigare beräkningar. Tillväxten förväntas dock öka under 2026 och 2027, enligt prognosen, som dock kan komma att revideras framöver.

”Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna och kraftiga börsfall. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Samtidigt riskerar ökad osäkerhet i sig att dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp”, bedömer man.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/ekonomiprofessor-trumps-tullar-bygger-pa-skakig-analys-av-handelsunderskott/

Ekonomi

Ekonomiprofessorn: Trumps tullar bygger på ”skakig” analys

Donald Trumps USA

publicerad 9 april 2025

– av Redaktionen

Foto: Montage. Bundesministerium für Europa, Integration und Äußeres, The Duran.

Columbia-professorn Jeffrey Sachs varnar för sänkt levnadsstandard till följd av Trumps nya tullpolitik.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

I en omfattande intervju med oberoende kanalen The Duran riktar ekonomen Jeffrey Sachs hård kritik mot Donald Trumps tullpolitik. Han beskriver administrationens förståelse för handelsunderskott som mycket skakig och varnar för allvarliga ekonomiska och geopolitiska följder.

Sachs, professor vid Columbia University och tidigare rådgivare åt FN, menar att tullarna inte angriper de verkliga orsakerna bakom USA:s handelsobalans – och att de istället riskerar att leda till söndrad världshandel, högre konsumentpriser och global instabilitet.

Han avfärdar redan från början huvudargumentet bakom Trumps tullpolitik: påståendet att USA:s handelsunderskott beror på ”orättvisa” utländska handelsmetoder.

– Handelsunderskotten har inget – jag säger inget – att göra med andra länders handelspolitik. Det finns inget som tyder på att någon blåser någon, allra minst att resten av världen skulle blåsa USA, säger Sachs.

Istället beskriver han ett handelsunderskott som ett makroekonomiskt problem, inte ett misslyckande i handelspolitiken.

– Vad ett handelsunderskott betyder – helt enkelt – är att ett land spenderar mer än det tjänar. Det är allt.

Sachs kallar Trumpadministrationens analys för ytterst skakig och liknar den vid att skylla sin egen överkonsumtion på butikerna man handlat i.

– Trump kallar det att bli lurad. Det är lite märkligt… Det är som en person som går på shoppingrunda, drar på sig ett bytesbalansunderskott gentemot alla butiker den besökt – och sedan skyller på butikerna för obalansen.

– Diagnosen är mycket skakig, konstaterar Sachs som undervisat i internationell penningekonomi i 22 år på Harvard University och tillägger att Trumpadministrationens åtminstone officiella motivering till de nya tullarna inte hänger ihop logiskt.

Dubbel underskottsproblematik

Sachs pekar på att tullarna kommer att slå hårt mot amerikanska hushåll och industrier genom högre priser på exempelvis bilar och genom att försörjningskedjor slås sönder.

– Om man säger ”vi ska inte ha handel” … då trycks arbetare mot mer arbetsintensiva, lågkvalificerade sektorer i värdekedjan. Det sänker levnadsstandarden.

Han pekar också på risken för instabilitet på börserna och nämner ett globalt börsvärde som försvann med 10 000 miljarder dollar under tidigare tullkonflikter. Sachs drar vidare paralleller till 1930 års Smoot-Hawley Act, en protektionistisk lag som förvärrade den stora depressionen.

Handelsunderskottet som USA dras med kopplar han istället till finanspolitiken, där den federala staten har lånat för att spendera mer än man har inkomster. Sachs är mycket kritisk till hur USA använt och fortfarande använder dollarn som ett maktmedel, vilket han pekar på är grunden till att världen i allt högre utsträckning försöker frikoppla sig från denna i så hög utsträckning som möjligt.

Taiwan som nästa Ukraina?

Sachs, som varit ekonomisk och politisk rådgivare i många internationella sammanhang, varnar vidare även för ytterst allvarliga geopolitiska risker med USA:s nya mer konfrontativa hållning mot Kina. Han hänvisar till en rapport från 2015, publicerad av den inflytelserika lobbygruppen Council on Foreign Relations skriven av Robert Blackwill och Ashley Tellis, där det argumenteras för att Kinas uppgång måste hejdas för att skydda amerikansk dominans.

– Argumentet är att Kinas uppgång inte längre ligger i USA:s intresse. Den måste stoppas. En chockerande idé: att man ska skada någon inte för att de hotar oss, utan för att de blir för stora – och därmed underminerar USA:s hegemoni. Det är bokstavligen vad som står i rapporten. Det handlar inte om någon lista med skurkaktiga kinesiska handlingar.

– USA:s övergripande strategi har alltid varit att vara nummer ett. Det innebär att man måste motverka varje utmaning mot dominansen … och det är det som ligger bakom mycket av det vi ser sedan 2015: nya handelsavtal i Asien som exkluderar Kina, exportförbud för teknik, försök att krossa företag som Huawei och ZTE, och ett ständigt malande av rykten och konspirationsteorier om påhittade hot.

Sachs menar att denna konfrontativa linje riskerar att förvandla Taiwan till nästa Ukraina – särskilt i ljuset av tullar och militär upptrappning.

– De ensidiga tullar som Trump införde – inte mot hela världen, utan specifikt mot Kina – har i dag förvandlats till mycket straffinriktade tullar. Dessa är tätt sammankopplade med militära upprustningar, allianser i Östasien och dagliga militära provokationer kring Taiwan.

– Det finns en verklig risk att Taiwan gör samma misstag som Ukraina – att förlita sig på amerikanskt skydd och därigenom utlösa en katastrof. Om det händer, blir konsekvenserna ännu farligare – kanske katastrofala – för hela världen, tillägger han.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

söndag 20 april 2025

Tipsa oss!

Följ NyD!

Morgondagens dagstidning!

Kontakta oss

Utgivare

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!