240 av Sveriges 290 kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder. I Stockholms län råder det bostadsbrist i samtliga 26 kommuner.
I årets bostadsmarknadsenkät som släpptes tidigare i veckan framkommer det att 83 procent av de svenska kommunerna inte har tillräckligt med tillgängliga bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I storstadsregionerna och större högskolekommuner gäller det samtliga kommuner.
Det är bara fyra kommuner i landet som har angett att de har ett överskott på bostäder och de allra flesta kommuner uppger att de är i stort behov av nya hyresrätter, framför allt större sådana. 46 kommuner uppger att deras bostadssituation är i balans, skriver Boverket.
Ungdomar är fortsatt den grupp som har svårast att hitta ett boende och problemet kvarstår trots att bostadsbyggandet har ökat. 221 kommuner uppger också att de har svårt att hitta bostäder för alla nyanlända invandrare som kommer.
Annons:
En tredjedel av kommunerna uppger att man inte kommer kunna ta fram tillräckligt många särskilda bostäder för äldre inom fem år.
Kritik riktas vidare mot att de bostäder som finns tillgängliga främst i storstäderna, har alldeles för höga prislappar och att det behövs billigare bostäder som människor har råd med.
– Bostadsbristen drabbar inte alla. För den med mycket pengar finns många bostäder att välja bland i alla Stockholmskommuner. De som drabbas är de som på en balanserad bostadsmarknad borde kunna lösa sin bostadssituation, säger Henrik Weston som är utvecklingsledare för bostadsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm till Mitt i Stockholm.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Moderaterna går till val 2026 på ett nytt hyressystem som partiet kallar trygghetshyror. Förslaget innebär att dagens kollektiva hyresförhandlingar och bruksvärdessystem avskaffas.
Socialdemokraterna avvisar reformen och meddelar att en rödgrön regering kommer att riva upp beslutet om det genomförs.
Debatten om marknadshyror har återigen blossat upp i svensk politik. Efter att frågan bidrog till regeringskrisen 2021 har den legat lågt, men nu driver Moderaterna på för ett omfattande skifte, skriver Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra.
Partiet vill införa så kallade trygghetshyror, ett system där fastighetsägare fritt får sätta hyran när en lägenhet blir ledig. Moderaternas bostadspolitiska talesman David Josefsson beskriver reformen som ett nödvändigt steg för att korta köerna och öka byggtakten.
Annons:
– Jag tycker egentligen inte att det är en så revolutionerande fråga, säger Josefsson till Hem & Hyra.
Till skillnad från traditionella marknadshyror ska hyran vara bunden för den som väl skriver kontrakt, med årliga indexjusteringar samt möjlighet till höjning vid större renoveringar. Josefsson framhåller att modellen ger långsiktig trygghet.
– Det är därför det heter trygghetshyror. Besittningsskyddet ska vara kvar, det är viktigt. Det här förslaget innebär inte en avreglering, utan en omreglering, säger han.
Kritiken: "Slår undan benen för partsmodellen"
Socialdemokraterna avfärdar reformen och anser att Moderaternas förslag hotar den svenska så kallade partsmodellen.
Partiets bostadspolitiske talesman Joakim Järrebring vill heller inte ge intryck av att partiet öppnar för marknadshyror i någon form.
– Det spelar ingen roll vilket namn du ger förslaget. Huvudsyftet är att slå undan benen för partsmodellen. Kollektiva förhandlingar ger en bättre maktbalans, menar Järrebring.
Socialdemokraterna tänker inte behålla ett borgerligt förändrat system utan kommer att återställa partsmodellen om de får möjlighet.
Partiet markerar tydligt sitt stöd för partsmodellen och vill säkerställa att den förs vidare i arbetsmarknadspolitiken.
Moderaterna säger 'ja' och Socialdemokraterna 'nej' till marknadshyror. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
Produktivitetskommissionens stöd för förändringar
Moderaternas linje vilar till dels på Produktivitetskommissionens slutbetänkande, som presenterades i oktober.
Kommissionen argumenterar för att dagens hyresreglering gör att bostäder i storstäderna utnyttjas ineffektivt.
Enligt rapporten ligger Stockholms hyror omkring 36 procent under marknadsnivå, och hyresgäster disponerar i snitt 0,28 rum mer än de behöver.
David Josefsson vill dock tona ned den diskussionen, även om han medger att många i centrala lägen bor större än nödvändigt.
– Succesivt tror jag att man kanske kommer att välja att bo lite mindre, om man vill bo på en sådan adress.
Socialdemokraterna: "Nyproduktionen helt avgörande"
Socialdemokraterna betonar i stället att nyproduktionen måste öka. Joakim Järrebring pekar på investeringsstöd och byggkrediter som viktiga verktyg.
– Nyproduktionen är helt avgörande om vi ska klara bostadsförsörjningen.
Partiet vill återinföra statliga stöd vid nybyggen och är öppet för att förstärka insatserna.
– Nu har vi budgeterat 3 miljarder kronor till byggstimulans och 5 miljarder till byggkrediter. Men vi är inte främmande för att höja de beloppen ytterligare.
Både Moderaterna och Socialdemokraterna tror att bostadsfrågan kan få större utrymme inför valet 2026, trots att frågan historiskt sällan engagerar väljare på bred front.
– Den verkliga politiska konflikten mellan blocken är hur stort ansvar marknaden och staten ska ta i den här frågan. Det är skiljelinjen, säger Joakim Järrebring.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Enligt SD:s bostadspolitiske talesman Mikael Eskilandersson kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i "traditionell svensk byggstil".
Regeringen ger Boverket i uppdrag att ta fram förslag på typgodkända småhus som kan byggas utan bygglov. Idén bygger på Sverigedemokraternas ursprungliga förslag från 2022 om ett rött trähus i traditionell svensk stil.
Under måndagen meddelande regeringen att Boverket får i uppdrag att utreda hur typgodkännande av småhus kan genomföras. Det handlar om att förverkliga SD:s idé om "Sverigehuset" – en husmodell som ska kunna byggas var som helst i landet utan krav på bygglov.
— Vi vet att många vill bo i småhus men allt för få byggs. Med ett typgodkänt Sverigehus som kan uppföras var som helst i landet kan byggprocesserna bli betydligt kortare och effektivare, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).
Rött hus med vita knutar
När Sverigedemokraterna presenterade sitt ursprungliga förslag inför valet 2022 visualiserades det som ett klassiskt rött hus med vita knutar. Partiet föreslog då ett nationellt typgodkänt småhus i trä på 150 kvadratmeter boarea, utformat som en 1,5-plansvilla i traditionell svensk byggnadsstil.
Annons:
Enligt SD:s bostadspolitiske talesman, Mikael Eskilandersson, kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i "traditionell svensk byggstil".
— En röd stuga med vita knutar uppfattas som tryggt och trevligt, säger Eskilandersson.
Han betonar att det kulturella inslaget i husens utformning kommer att beaktas i utredningen.
— Vi ser det som att vårt förslag nu blir verklighet, även när det gäller den kulturella delen om hur byggnaden kommer att se ut, säger han.
Ska förenkla och förkorta byggprocessen
Uppdraget till Boverket innebär att myndigheten ska kartlägga nuvarande regelverk och föreslå modeller för typgodkända småhus som inte kräver bygglov. Boverket ska också undersöka förutsättningarna för att undanta sådana hus från andra krav som försvårar eller fördyrar byggnation.
I Sverige finns det idag ingen möjlighet att få ett småhus typgodkänt för uppförande inom hela landet. Det innebär att varje nytt småhus behöver prövas specifikt av den kommunala byggnadsnämnden.
Enligt Sverigedemokraternas ursprungliga förslag skulle ett typgodkänt hus kunna spara byggherren mellan 25 000 och 50 000 kronor i avgifter, samtidigt som handläggningstiden förkortas avsevärt.
Kritik från Centerpartiet
Förslaget möttes dock av skarp kritik från oppositionspartier. Centerpartiet i Stockholm kallar initiativet för "ett hån mot alla unga vuxna" och menar att det är verklighetsfrånvänt som lösning på bostadsbristen.
— Att det här är regeringens enda svar på bostadsbristen är ett hån mot alla unga vuxna, ensamstående föräldrar och samhällsbärare som idag tvingas bo i andra hand, säger Jonas Naddebo (C), gruppledare i Stockholms stad.
Boverket ska redovisa sitt uppdrag senast i juni 2026.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Fastighetsbolaget K2A har sjösatt ett program som ger skötsamma studenter förtur till förstahandskontrakt efter avslutade studier. Initiativet säger man skall syfta till att underlätta ungas inträde på en alltmer ansträngd bostadsmarknad.
K2A, med fastigheter i bland annat Stockholm, Mälardalen och flera studentstäder, erbjuder studenter som har bott hos dem möjlighet att få förtur i bostadskön under det första halvåret efter studierna.
Detta gäller oavsett var studenten tidigare har bott; exempelvis kan en student från Sundsvall få förtur till en lägenhet i Stockholm.
Pontus Ekerljung, tillförordnad marknads- och kommunikationschef på K2A, förklarar att syftet är att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden. Han betonar att det finns studenter som har trivts och fungerat bra som hyresgäster, och att programmet kan hjälpa dessa att ta steget ut på bostadsmarknaden.
Annons:
– Det är svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden. Det finns personer som har bott hos oss och trivts, och som har fungerat bra hos oss som hyresgäster. Med det här programmet kan vi underlätta för dem att ta steget ut på bostadsmarknaden, säger han till Hem & Hyra.
Steget in i vuxenvärlden
För att kvalificera sig för förturen krävs det inte av studenterna att de tagit examen, men de måste ha genomfört en utbildning. Ekerljung understryker att man inte bara kan läsa enstaka kurser för att få förtur, utan att man ska ha gått en utbildning och tar steget från denna in i vuxenvärlden.
Kriteriet för att anses som skötsam innebär att studenten har skött sina åtaganden som hyresgäst under studietiden. Ekerljung ser även en positiv bieffekt i att programmet potentiellt kan leda till mer skötsamma studenter.
Kritiker kan hävda att förtursprogrammet är orättvist mot andra i bostadskön. Pontus Ekerljung menar dock att den större orättvisan ligger i att det är extremt svårt för unga att komma in överhuvudtaget på dagens bostadsmarknad, och att detta program är ett sätt att bidra till att den problematiken minskar.
– Det är svårt för fastighetsägare att veta hur man ska göra för att hitta vägar där man underlättar för unga, men det här är ett sätt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Minst 85 av Sveriges 290 kommuner rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar, enligt en ny kartläggning från Hem & Hyra och SVT Nyheter. I flera fall rör det sig om så kallade slumvärdar som medvetet försummar sina fastigheter och låter hyresgäster bo i undermåliga förhållanden.
Situationen är särskilt allvarlig i vissa mindre kommuner, där myndigheterna saknar tillräckliga resurser för att hantera problemet effektivt.
Hem & Hyra och SVT Nyheter har under flera månader granskat problemets omfattning i Sverige genom enkäter, fältundersökningar och djupgående myndighetsresearch.
Granskningen visar att 85 kommuner, en tredjedel av de som svarade på en utskickad enkät, har upplevt problem med oseriösa hyresvärdar under det senaste året.
Annons:
Många hyresvärdar har trotsat regler och ålägganden och fortsatt låta hyresgäster leva i undermåliga miljöer.
I Sverige växer nu en grupp hyresvärdar fram som tjänar pengar på andras misär. I Hem & Hyras och SVT Nyheters granskning uppger 85 kommuner att de har problem med oseriösa hyresvärdar. https://t.co/SdcPVpFLUK
I kommuner som Åstorp, Luleå och Enköping har Hem & Hyra rapporterat om misskötta fastigheter, trots att kommunerna hävdat att de inte har sådana problem.
På frågan varför kommunerna svarat nej på om de har problem med oseriösa hyresvärdar skiljer sig svaren åt.
– Det finns säkerligen objekt som inte ligger på vårt bord som behöver åtgärder, säger en talesman för Luleå kommun till granskarna.
I Enköping visade granskningen att kommunen haft ärenden under 2023 som nu avslutats, trots tidigare påståenden om att inga problem funnits.
I Åstorp uppger kommunen att de inte har några ärenden i de aktuella fastigheterna, trots att en hyresvärd i kommunen så sent som förra året fanns på Hem & Hyras lista över landets värsta hyresvärdar.
Hyresgäster tvingas bo med fukt, mögel och ohyra i flera år. 85 kommuner har problem med oseriösa hyresvärdar. Men trots att det finns ett färdigt lagförslag som skulle kunna stoppa slumvärdarna är det inget som justitieministern prioriterar. https://t.co/bJJu4VaIAQ
I flera fall verkar kommunerna vara osäkra på sitt tillsynsansvar. I Hällefors kommun fick hyresgäster som anmält misstänkt misskötsel av sina bostäder svaret att kommunen inte kunde agera eftersom det rörde sig om en privat hyresvärd.
Peter Wiker, utvecklingsstrateg i Hällefors, förklarade att kommunen hade "massor med fastigheter som står och förfaller".
Efter att SVT kontaktat kommunen med bevis på att det faktiskt är deras ansvar att utöva tillsyn över privata hyresvärdar, ändrar han sin ståndpunkt.
– Det var ni som hade rätt. Kommunen har tillsynsansvar, och det var ju bra, det vore bra om man kom tillrätta med de här husen.
Sölvegårds fastigheters ägare har en 230 kvadratmeter stor poolvilla och en röd Lamborghini parkerad på uppfarten.
Samtidigt tvingades bolagets hyresgäst Luna Larsson bo i mögel. I samarbete med SVT Nyheter granskar Hem & Hyra Sveriges oseriösa hyresvärdar, som numera finns i… pic.twitter.com/9peVB9h1bO
Många kommuner står inför problemet att de saknar resurser för att bedriva en effektiv tillsyn. Totalt har 74 kommuner rapporterat att de behöver fler verktyg, skärpt lagstiftning och snabbare processer för att hantera problemen med oseriösa hyresvärdar.
Granskningen avslöjar att vissa kommuner saknar uppsökande verksamhet, vilket gör att de inte har kännedom om hälsofarliga hyreshus. Omkring tjugo kommuner uppger att de inte bedriver någon uppsökande tillsyn.
Exempel på sådana kommuner är Överkalix, Lilla Edet, Leksand, Ovanåker, Kalix, Västervik och Kumla.
Överkalix påpekar att de är en liten kommun med begränsade möjligheter att kontrollera eller hantera sådana frågor.
– Det finns i nuläget inga resurser för uppsökande verksamhet, förklarar en kommunrepresentant.
Lilla Edets miljöinspektör förklarar i sin tur att hon är ensam ansvarig för hälsoskyddstillsyn, vilket gör att flerfamiljsbostäder inte kan prioriteras på grund av resursbrist.
Leksand och Ovanåker uppger att de inte bedrivit någon tillsyn i flerbostadshus under den aktuella perioden, och kommuner som Kalix, Västervik och Kumla agerar endast efter klagomål.
I SVT:s reportage intervjuas ett antal förbannade hyresgäster. Foto: faksimil/SVT
Folkhälsomyndigheten uppmanar till förebyggande tillsyn
Trots dessa svårigheter vill Folkhälsomyndigheten att kommuner ska arbeta mer förebyggande. Myndigheten har därför tagit fram en vägledning som fokuserar på hur kommuner kan bedriva uppsökande bostadstillsyn.
Karin Ljung Björklund är enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
– Tillsynen sker idag traditionellt utifrån klagomål men man vill gärna inte ens komma till det stadiet att det behöver klagas, säger hon i en kommentar.
Hon betonar vikten av förebyggande arbete för att undvika att boende behöver lida under dåliga förhållanden.
Karin Ljung Björklund på Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson.
Problem även i storstäderna
Det är dock inte enbart mindre kommuner som drabbats och plågas av slumvärdar. Även Sveriges största städer – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping – rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar.
Trots sin storlek och sina resurser upplever dessa städer liknande problem med att upprätthålla goda boendemiljöer för sina invånare.
Utan tillräckliga resurser och ett förebyggande tillsynsarbete kommer problemet med slumvärdar sannolikt att fortsätta växa, med hyresgästerna som de stora förlorarna, menar de ansvariga bakom granskningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
