MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 11 augusti 2025

måndag 11 augusti 2025

 

Västerländska vapen till Ukraina – och vidare till jihadister och karteller

Kriget i Ukraina

Våra ledare påstår att vi har en plikt att försvara friheten och demokratin. I verkligheten tvingas vi finansiera en växande svart marknad där västerländska vapen hamnar hos kriminella, legosoldater och terrorister.

publicerad 29 juni 2025
– av Jenny Piper
Många av de vapen som skickas till Ukraina försvinner och hamnar enligt rapporter sedan i händerna på kriminella nätverk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Att västvärlden okontrollerat har skickat och fortsätter att skicka stora mängder vapenleveranser till Ukraina, som sedermera dyker upp på svarta marknaden samt hos kriminella grupper och terroristorganisationer i andra länder, är ett problem jag har skrivit om flera gånger tidigare. Nu är det åter på tapeten när den nya chefen för den ryska delegationen vid Wiensamtalen om militär säkerhet och vapenkontroll, Julia Zhdanova, berättar om hur vapen från Ukraina når terrorister och kriminella grupper i Afrika, Latinamerika samt Mellanöstern.

Enligt diplomaten är den illegala cirkulationen av vapen och ammunition från Ukraina ett hot mot internationell fred och säkerhet. Med hänvisning till den utländska expertgruppens bedömning noteras att den höga korruptionsnivån inom det ukrainska ledarskapet, samt allvarliga brister i redovisningen av militära produkter som överförs av västländer, har en betydande negativ inverkan på tillväxten av flödet av ”hårdvara” signerat Nato/EU från Ukraina till svarta marknader.

– De huvudsakliga mottagarna är regionala och internationella privata militära företag, terroristorganisationer samt transnationella kriminella grupper i Afrika, Latinamerika och Mellanöstern. VZ.58-automatgevär och VZ.61 ”Scorpion”-maskingevär (Tjeckien), samt ammunition till dem, beslagtogs under en specialoperation av de amerikanska väpnade styrkorna mot ISIS-formationer i Syrien.

Enligt en preliminär undersökning av vapenmärkningarna fastställdes att vapnen levererades kostnadsfritt till de ukrainska väpnade styrkorna från det tjeckiska försvarsministeriet i mars 2023.

– Samtidigt är den största oron förknippad med att bärbara luftvärnssystem, som kan användas för att förstöra civila passagerarflygplan, hamnar i angriparnas händer, förklarar Zhdanova vidare.

– Naturligtvis dokumenterar vi tydligt allt detta inom ramen för OSSE:s militärpolitiska dimension. Tidigare hade vi en mycket aktiv dialog om problemet med att förhindra illegal vapenhandel; organisationen var en pionjär på detta område. Men nu blockerar västerlänningar och ukrainare paneuropeiska möten i denna fråga.

– För dem är militära leveranser till Ukraina en ”helig ko”, även om de sker i strid med internationella exportkontrollregler och mekanismer, samt att vapnen används mot kvinnor, barn och för att kränka mänskliga rättigheter. Detta är en vältalig manifestation av den ökända ”regelbaserade världsordningen”.

När den schweiziska organisationen Global Initiative Against Transnational Organized Crime (GITOC), som analyserar, övervakar och bekämpar gränsöverskridande organiserad brottslighet världen över, gav ut en rapport i ämnet för en dryg månad sedan, konstaterades att en massiv tillströmning av vapen kan komma till Europa efter konflikten i Ukraina och leda till en ökning av våldet i västländer.

”Vid krigets slut kommer det att finnas en enorm mängd militär utrustning kvar. På den lägsta kriminella nivån kommer den återstående militära utrustningen att leda till en boom på den svarta marknaden, där militärt överskott, inklusive bilar, kläder och utrustning med dubbla användningsområden, kommer att säljas. I slutändan kan upphörandet av fientligheterna utlösa en våg av allvarlig vapensmuggling från konfliktzonen”.

Enligt GITOC-experter kommer vapenhandeln att ta två former: en småskalig, landbaserad marknad för kunder i Central- och Västeuropa samt en storskalig marknad med containerfrakt till Turkiet, Nordafrika, Mellanöstern och vidare.

”I Europa skulle införandet av moderna, kraftfulla vapen i kriminellas händer kunna revolutionera den kriminella undre världen. Gäng i Sverige och Frankrike har ökat sitt våld avsevärt de senaste åren och det finns tecken på att andra börjar uppmärksamma det. Det är möjligt att den massiva tillströmningen av vapen under kriget mellan Ryssland och Ukraina kan förstärka nuvarande trender i Europa – mot mer eldkraft, mer våld och yngre kriminella”.

Som om vi inte redan hade nog med problem… Men våra krigshetsande ledare, som enbart är intresserade av att profitera på kriget i symbios med krigsindustrin, kunde inte bry sig mindre – vare sig om att deras ”bidrag” av vapenleveranser på vår bekostnad fortsätter att hålla igång ett krig som Ukraina redan förlorat, eller om de långsiktiga konsekvenser som deras oansvariga politiska beslut medför för vårt eget land.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump och Putin i Alaska – fredsavtal eller fortsatt krig?

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 13:35
– av Jan Sundstedt
Putin och Trump i ett tidigare möte år 2017.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin möts i Alaska den 15 augusti för att diskutera kriget i Ukraina. Samtidigt vill EU att USA ska öka pressen på Ryssland, och Ukrainas president Zelenskyj vägrar att ge upp territorium.

Mötet präglas av osäkerhet, och en rysk förhandlare varnar för risken att det saboteras.

Toppmötet i Alaska mellan USA:s Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin är ett av de mest omtalade diplomatiska initiativen sedan kriget i Ukraina inleddes för över tre år sedan.

På agendan står möjligheten att hitta en väg till fred – eller åtminstone en vapenvila – i en konflikt som har kostat hundratusentals liv, destabiliserat Europas säkerhet samt dränerat ekonomierna i många länder, framför allt i Europa.

Än så länge är det planerat som ett tvåpartsmöte, men Vita huset har uttryckt öppenhet för att även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle kunna delta i en trilateral diskussion.

Zelenskyj själv har dock sagt tydligt att han aldrig kommer att godkänna att Ukraina avstår från territorier för att avsluta kriget. Han betonar att en fredslösning utan Ukrainas involvering skulle vara meningslös.

EU:s motstånd och rysk skepsis

Flera europeiska ledare har gett sitt tydliga stöd till Zelenskyj och kräver att USA ska öka pressen på Ryssland för att tvinga fram verkliga fredsförhandlingar.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade nyligen att USA sitter på verktygen för att få Ryssland till förhandlingsbordet och att alla samtal måste involvera både Ukraina och EU för att säkerställa kontinentens säkerhet.

Samtidigt uttrycker Ryssland skepsis inför mötets möjligheter. En framstående rysk förhandlare har varnat för att mötet riskerar att saboteras av krafter som inte vill se ett slut på konflikten.

”Utan tvekan kommer flera nationer som har ett intresse av att förlänga konflikten att göra enorma ansträngningar (provokationer och desinformation) för att torpedera det planerade mötet,” varnar Kirill Dmitriev.

Den fortsatta ryska militära offensiven i östra Ukraina och annekteringen av områden fördjupar splittringen och gör diplomatiska ansträngningar ytterst komplicerade.

Ulf Kristersson Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyj tackar Ulf Kristersson (M) för allt ekonomiskt stöd samt alla de vapenleveranser Sverige helhjärtat gett till Ukraina. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vad kan vi förvänta oss av mötet?

Mötet blir det första ansikte-mot-ansikte-mötet mellan Trump och Putin sedan den ryska invasionen 2022, och har väckt bred uppmärksamhet internationellt. Kritiker menar att några verkliga genomslag är svåra att förvänta sig, medan det finns en viss förhoppning om att diplomatiska kanaler öppnas ytterligare.

Förväntningarna är alltså försiktiga men ändå tydliga: Trump vill pressa Putin till ett eldupphör, samtidigt som Ryssland har satt höga krav som Ukrainas regering och västvärlden är ovilliga att acceptera. Zelenskyj och europeiska allierade understryker att fred måste bygga på Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

Hur mycket detta kan kombineras med Putins ambitioner och Trumps egna förhandlingstaktiker återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

7 av 10 ukrainare vill förhandla om fred

Kriget i Ukraina

publicerad 8 augusti 2025
– av Redaktionen
Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyjs tonläge mot Ryssland har förändrats markant den senaste tiden - ett tecken på fred kan vara nära?

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En tydlig opinionsförskjutning märks i Ukraina efter mer än tre års krig. I Gallups senaste mätning, genomförd i början av juli, säger 69 % av de tillfrågade att de genom fredsförhandlingar vill få slut på kriget så snart som möjligt.

Endast 24 % föredrar att fortsätta strida tills seger. Det är en spegelvändning jämfört med 2022, då 73 % ville kämpa vidare till seger och endast 22 % förespråkade förhandlingar.

Trots viljan till förhandlingar tror få ukrainare ändå att striderna upphör inom kort. 25 % bedömer att det är troligt att de aktiva striderna tar slut inom de närmaste tolv månaderna, men bara 5% ser detta som ”mycket troligt”.

68 % anser att ett slut på striderna inom ett år är osannolikt. Under tiden fortsätter dagliga missil- och drönarattacker, och striderna är intensiva längs flera frontavsnitt.

Allt färre ukrainare tror på en seger på slagfältet. Illustration: Gallup

”Stödet för krigsinsatsen har stadigt minskat i alla delar av den ukrainska befolkningen, oavsett region eller demografisk grupp. Denna förändring sker samtidigt som diplomatiska insatser har fått nytt fäste. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har signalerat beredskap för direkta samtal med Rysslands president Vladimir Putin och föreslagit förnyade förhandlingar, medan USA:s president Donald Trump försöker pressa Kreml med hot om sanktioner”, skriver Gallups analytiker Benedict Vigers, och fortsätter:

”Trots dessa initiativ fortsätter konflikten nästan oförändrad. Missil- och drönarattacker sker dagligen, och striderna är hårda längs flera delar av frontlinjen”.

Färre tror på Nato och EU

Ukrainarnas syn på USA:s politiska ledning har också svängt kraftigt. 2025 uppger 16 % att de är nöjda med USA:s ledarskap, medan 73 % ogillar detta – den högsta nivån hittills. De starka sympatier som fanns 2022, när 66 % godkände USA:s ledarskap, har därmed i praktiken försvunnit.

Det ukrainska folket har en mycket negativ syn på USA:s nuvarande ledarskap. Illustration: Gallup

Tron på att Ukraina kommer att ansluta sig till den USA-ledda militärpakten Nato har också fallit kraftigt. År 2022 trodde 64 % på medlemskap inom tio år, 2023 steg siffran till 69 %. Förra året hade den sjunkit till 51 % och 2025 är den nere på 32 % – ungefär hälften av nivån tre år tidigare.

Samtidigt har andelen som tror att Ukraina aldrig blir Natomedlem ökat till 33 %, vilket motsvarar andelen som fortfarande räknar med inträde inom ett decennium.

När det gäller EU är förväntningarna starkare, om än dämpade jämfört med tidigare. En knapp majoritet, 52 %, tror 2025 på EU-medlemskap inom tio år, jämfört med 61 % förra året och 73 % både 2022 och 2023.

Gallups mätning – juli 2025

  • 69 % vill avsluta kriget genom förhandlingar
  • 24 % vill fortsätta strida tills seger
  • 25 % tror att striderna upphör inom ett år (5 % ”mycket troligt”)
  • 68 % tror att striderna inte upphör inom ett år
  • 16 % godkänner USA:s ledarskap, 73 % misstycker
  • 32 % tror på Natomedlemskap inom 10 år
  • 33 % tror att Ukraina aldrig blir medlem i Nato
  • 52 % tror på EU-medlemskap inom 10 år

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump är bra på att snacka – men fortsätter göda krigsindustrin

Donald Trumps USA

Donald Trump utmålar sig som en fredsmäklare i kriget mot Ukraina – men i praktiken gör han inte mycket för att ändra kurs. Bakom retoriken fortsätter USA att leverera vapen, ge underrättelsestöd och göda det militärindustriella komplex som han själv påstår sig vilja stoppa.

publicerad 8 augusti 2025
– av Jenny Piper
Trump talar om fred – men USA:s vapen fortsätter att flöda till fronten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

För en gångs skull sade en reporter något vettigt under en presskonferens och ifrågasatte varför amerikanska skattebetalare ska fortsätta finansiera ett krig där man skickar äldre, sjuka och handikappade personer till fronten, med hänvisning till Zelenskys undertecknande av en lag som höjer den maximala åldern för tjänstgöring i den ukrainska armén till 60.

USA:s president Donald Trump sade då att han försöker få sitt land ur den militära konflikten i Ukraina:

— Detta är Bidens krig, det här är inte mitt krig. Jag är här för att få oss ur det. Jag har inte hört det du sa om 60-åriga män etcetera, men det här är Bidens krig och vi arbetar väldigt hårt för att få oss ur det. Jag har faktiskt stoppat fem krig under de senaste fem månaderna och jag skulle vilja att det här blir det sjätte.

Man undrar: vem skriver hans manus? Vilka fem krig har han stoppat? Det finns inget som talar för att Putin kommer falla till föga för att Witkoff rest till Moskva och Trump hotar med tullar – tvärtom sägs det att man börjat tappa respekten för Trump.

Det blir smått patetiskt att höra honom säga att de ”arbetar hårt” för att lämna Ukraina, när allt pekar på motsatsen. Trump är väldigt bra på att snacka, men det går inte att komma ifrån att han likväl göder det militärindustriella komplexet.

Här medger Trump dessutom att USA är en part i konflikten, och om han menar allvar med att dra sig ur finns det många sätt att visa det, till exempel genom att:

• sluta leverera vapen och ammunition
• sluta ge informations- och underrättelsestöd till Ukraina
• dra tillbaka all amerikansk militär inklusive Natopersonal och andra specialister från ukrainskt territorium
• ovillkorligt godkänna alla ryska krav som är fullt rimliga
• avskriva alla Ukrainas skulder.

Men eftersom det finns pengar att tjäna är det bara tomma ord som levereras. USA tjänar pengar på vapenförsäljning och sanktioner samt drar fördel av att Europa och Asien försvagas. Samtidigt växer Trumps personliga kapital, så han gör vad han och övriga makthavare alltid gör: tjänar pengar på krig.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norden enas om nytt miljardstöd till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 6 augusti 2025
– av Redaktionen
Stödpaketet kommer bland annat innehålla ammunition till luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige, Norge och Danmark går samman i ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. Sverige står för den största delen av hjälpen, som omfattar bland annat luftvärn, pansarvärn och ammunition.

I juli enades Donald Trump och Nato om ett stödpaket till Ukraina – ett initiativ där USA levererar avancerad försvarsmateriel till utvalda Nato-länder, som i sin tur samordnar och finansierar vidare leveranser till Ukraina. Hittills har ett tiotal Natoländer, däribland Sverige, ställt sig bakom upplägget.

Nu har Sverige, Norge och Danmark beslutat att gemensamt bidra med ett militärt stödpaket på totalt 500 miljoner dollar – motsvarande cirka 4,84 miljarder kronor. Sveriges andel uppgår till omkring 2,7 miljarder kronor.

Vi välkomnar USA:s beslut om att tillhandahålla materiel till Ukraina, inklusive ammunition till luftvärnssystemet Patriot, och att Nato koordinerar stödet. Ukraina har ett stort behov av stöd från allierade och partners för att försvara sig mot den ryska aggressionen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) vid en presskonferens.

— Ukraina står i frontlinjen för vår frihet och demokrati. Blågul solidaritet är därför det enskilt viktigaste just nu. Vi står vid deras sida så länge det krävs, stödpaket efter stödpaket – militärt och humanitärt. Tillsammans i Nato, tillsammans med Ukraina, fortsätter vi försvara friheten, hävdar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Stödpaketet kommer bland annat att innehålla luftvärn, pansarvärn och ammunition som upphandlas av USA och levereras till Ukraina. Sverige har tidigare bidragit med militärt stöd till ett värde av närmare 83 miljarder kronor sedan kriget i Ukraina började.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.