Trump har nominerat Amy Coney Barrett som ersättare till den avlidna vänsterliberala domaren Ruth Bader Ginsburg i USA:s högsta domstol. Där Ginsburg profilerade sig som en tydlig förespråkare av fri abort och migranters rättigheter har Coney Barrett en betydligt mer konservativ profil. Hon är troende katolik, sjubarnsmor och ställer sig positiv till friare vapenlagar och en mer restriktiv migrationspolitik.
USA:s högsta domstol består vanligtvis av nio domare. John Roberts (chefsdomare), Clarence Thomas, Samuel Alito, Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh anses vara konservativa och har tillsatts av republikanska presidenter. Stephen Breyer, Sonia Sotomayor och Elena Kagan är mer vänsterliberala domare och har tillsatts av demokratiska presidenter. Den judiska domaren Ruth Bader Ginsburg som avled i mitten av september och som Trump nu vill ersätta med katoliken Amy Coney Barrett betraktades som mycket vänsterliberal och sågs kanske som mest tydligt vänsterpolitiskt profilerad av samtliga domare.
Coney Barrett har en imponerande juridisk karriär bakom sig som toppstudent vid University of Notre Dame i Indiana och blev sedan professor vid samma universitet vid blott 38 års ålder. Hon är sjubarnsmor och troende katolik och är privat mycket kritisk till aborter. Hennes vänsterliberala motståndare har kallat henne för ”moralkonservativ”. För tre år sedan utsågs hon av Donald Trump till federal domare vid appellationsdomstolen för landets sjunde distrikt, som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin. Där har Coney Barrett utmärkt sig som en anhängare av frihetsinriktade vapenlagar och öppet tagit ställning för Trumps migrationspolitik som är betydligt mer restriktiv än hans föregångares.
Coney Barrett har också varit en högljudd kritiker av den omfattande och till stora delar skattefinansierade hälsovårdsreform som brukar kallas för Obamacare, och även där är hennes uppfattning i linje med mer konservativa republikaner.
Till synes verkar Coney Barrett vara en ideologisk motsats till den avlidna Ruth Bader Ginsburg. Ginsburg har under sina drygt 17 år på posten varit något av en feministisk profil som lagt stort fokus på kvinnofrågor, förment ojämlikhet mellan könen, fri aborträtt och utökade rättigheter för sexuella minoriteter och migranter. Det faktum att Ginsburg dog med kort varsel innan valet och att Trump nu vill ersätta den vänsterliberala profilen med en betydligt mer konservativ kandidat har fått stora delar av det vänsterliberala mediamaskineriet och politiska etablissemanget att rasa och kräva att utnämningen ska blockeras eller åtminstone försenas till efter presidentvalet.
Högsta domstolen i USA är precis som i Sverige landets högsta rättsliga instans. Till skillnad från i Sverige är det dock presidenten som utnämner domarna – utnämningar som också måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Den som väl blivit godkänd som domare i HD sitter på sin post livet ut, vilket innebär att det är en mycket inflytelserik och prestigefylld position. Samtliga HD-domare i USA idag har en bakgrund på landets toppuniversitet.
HD har också mandat att ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller den amerikanska kongressen. Precis som i Sverige tar man regelbundet också upp mål som överklagats vid lägre instanser och fattar beslut i dessa, så också i tvister mellan olika delstater.
Eftersom domarna sitter på sin post på livstid är det troligt att Coney Barrett, om hon blir utnämnd, kommer att inneha sin position i flera decennier eftersom hon bara är 48 år gammal. Många demokrater och andra mer vänsterorienterade politiska aktivister anser det därför vara av yttersta vikt att förhindra utnämningen. Även om den konservativa sidan redan har majoritet med 5 domare i HD så konstateras en utnämning av Coney Barrett kunna leda till en mer tydlig konservativ dominans av USA:s högsta rättsliga instans och att det vänsterliberala inflytandet följdaktligen minskar.
Processen att utse Coney Barrett är redan inledd, men det slutliga avgörandet väntas avgöras i senaten kort före valet den 3 november.
Tre kända fall där amerikanska HD fällt avgörandet
Dred Scott mot Sanford (1857)
1857 kom HD fram till att människor av afrikansk härkomst inte kunde inneha amerikanskt medborgarskap, oavsett om de var slavar eller frigivna. 1865, efter inbördeskriget, gjordes dock en revidering av konstitutionen, slaveriet förbjöds och domen från 1857 bedömdes ogiltig. Istället skulle alla som föddes på amerikansk mark bli amerikanska medborgare.
Roe mot Wade (1973)
Ett av de mest kända rättsfallen som behandlats av amerikanska HD är Roe mot Wade 1973, där domstolen slog fast att fri aborträtt ingår i medborgarnas konstitutionellt skyddade rätt till privatliv. Beslutet innebar att många amerikanska delstater tvingades liberalisera sin abortlagstiftning och där bland annat Texas lagstiftning inom området bedömdes bryta mot konstitutionen. Beslutet kom att hyllas av feminister och vänsterliberaler men kraftigt kritiseras av kristna och mer konservativa grupperingar. Idag tillåter sju amerikanska delstater abort ända fram till barnets födsel.
Gregg mot Georgia (1976)
Ett annat uppmärksammat HD-fall i modern tid var Gregg mot Georgia där domstolen 1976 kom fram till att dödsstraff för mord trots allt kan vara förenligt med den amerikanska konstitutionen. Innan HD fattade beslut hade verkställandet av alla utdömda dödsstraff fördröjts sedan 1967. Troy Leon Gregg, som målet är namngivet efter, hade mördat två personer 1973. Natten före sin avrättning lyckades han rymma, men blev ihjälslagen i ett barslagsmål efter bara några timmar på fri fot.
