MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 22 augusti 2025

fredag 22 augusti 2025

 

Polishelikopter attackerad med grön laser under insats

publicerad 11 oktober 2019

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Polishelikoptern i Skåne attackerades med grön laser under ett uppdrag i luften ovanför Helsingborg. Besättningen klarade sig utan ögonskador, men lämnade tillfälligt platsen. Polisen utreder händelsen som luftfartssabotage.

Vid 19-tiden på onsdagskvällen besköts polishelikoptern i Skåne med grön laser. Polishelikoptern fanns i luftrummet ovanför stadsdelen Dalhem i Helsingborg. Ingen i besättningen fick ögonskador av laserattacken.

Polishelikoptern var kallad till Helsingborg för att leda en större markinsats med flera polispatruller när den träffades av laser. Helikoptern lämnade då tillfälligt luftrummet för att säkra besättningen. Patruller på marken sökte efter personen använt lasern mot helikoptern, dock utan framgång.

Polisen ser allvarligt på händelsen, som nu utreds som misstänkt luftfartssabotage.

 

Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vattenfall ska bygga minireaktorer

publicerad Idag 11:45
– av Redaktionen
SMR-reaktorerna kommer att byggas på Väröhalvön, där kärnkraftverket Ringhals ligger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elbolaget Vattenfall planerar att bygga minireaktorer, så kallade SMR, i sin framtida kärnkraftsutbyggnad. Planen är att ny kärnkraft ska vara på plats i Sverige i mitten av 2030-talet.

De småskaliga kärnkraftsreaktorerna kommer att byggas på Väröhalvön, där kärnkraftverket Ringhals ligger, eftersom man anser att det är den ”bästa platsen” för att så snabbt som möjligt få ny kärnkraft i drift i Sverige. Det statliga elbolaget motiverar beslutet om just SMR på grund av tekniska skäl, men också för att halvön har begränsat med plats

Vi har landat i att små är bättre än stora konventionella, säger Vattenfalls vd Anna Borg till TT och fortsätter:

Men det är brett begrepp, i just det här fallet är inte reaktorerna väldigt små men de är mindre än de traditionella storskaliga. Storskaliga reaktorer hade på just den här sajten inneburit högre risker för oss.

Vattenfall har gått vidare med amerikanska GE Vernova och brittiska Rolls-Royce, som båda tillverkar SMR. Däremot är det inte klart vilken det i slutändan kommer att bli, men planen är att antingen starta ett projekt med fem BWRX-300 från GE Vernova eller tre Rolls-Royce SMR. Enligt uppgifter skulle det i så fall ge en total effekt på 1 500 megawatt. Jämförelsevis har en 500 megawatt SMR lika stor kapacitet som den första storskaliga reaktorn i Oskarshamn.

”Första svenska kärnkraftsbygget på över 40 år”

Vidare undersöker man också möjligheterna för att bygga ytterligare 1 000 MW på den angränsande sajten där Ringhals 1 och 2 står idag, men det är i så fall ett framtida projekt.

Detta är ytterligare ett steg på vägen mot det första svenska kärnkraftsbygget på över 40 år. Vår målsättning är ett framgångsrikt projekt på Väröhalvön och med det menar vi att det finns förutsättningar att komma i drift inom rimlig tid och budget på den sajt vi har till förfogande, säger Borg i ett pressmeddelande.

Målet är att ny kärnkraft ska vara på plats i mitten av 2030-talet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pojkar väljs bort – svenska kvinnor berättar om könsaborter

publicerad Idag 9:09
– av Markus Andersson
Kvinnor vittnar om att de aborterat pojkfoster – och sedan ljugit om att de fått missfall.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Flera kvinnor vittnar om att de gjort upprepade aborter för att få barn av önskat kön. I slutna Facebook-grupper delar kvinnor sina erfarenheter av hur de valt bort foster som inte passar deras drömbild.

Sofia hade tre söner när hon blev gravid för fjärde gången. Med hjälp av ett så kallat Nipt-test fick hon redan i vecka tio besked om fostrets kön. Svaret krossade henne.

— Det var en pojke och hela min värld gick sönder, berättar Sofia, som valt att vara anonym, för statstelevisionens SVT Nyheter.

Tillsammans med sin man hade hon redan fattat beslutet: om det blev ännu en pojke skulle de avbryta graviditeten. Drömmen om en dotter var så stark att den tog över allt annat.

— Det var rätt. Jag visste att jag inte skulle bli hel annars, säger Sofia.

— Det gör jätteont när andra får flickor. Det här är så starkt att det går över allt annat, fortsätter hon.

Gjorde två aborter – åkte sedan utomlands

Sofia genomförde totalt två aborter innan hon och hennes man till slut valde en annan väg. De åkte utomlands för IVF-behandling med könsselektion – något som inte är tillåtet i Sverige annat än i undantagsfall vid ärftliga sjukdomar.

— Hade det varit lagligt i Sverige hade det inte behövt gå så här långt, hävdar hon.

Sven-Eric Söder, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd, är tydlig med var gränsen går enligt svensk lagstiftning.

— Det finns möjlighet om föräldrar bär på en ärftlig sjukdom. Vi har en lagstiftning, och jag tycker att det är etiskt korrekt att vi inte väljer egenskaper på våra barn, säger han.

Facebook-grupper avslöjar omfattningen

Sofia är långt ifrån ensam. I stängda Facebook-grupper som fokuserar på könsselektion delar kvinnor öppet sina erfarenheter av könsselektiva aborter och vittnar om en extremt stark önskan att få en dotter.

”Fick tyvärr svaret i början på veckan att det var en pojke (har två sen innan). Redan innan svaret kom var jag och min sambo överens om att vi skulle göra abort om så var fallet. Så idag gjorde jag en kirurgisk abort, var i vecka 12+0. Har så dåligt samvete gentemot lilla bebisen i magen…” skriver en kvinna.

En annan berättar: ”Jag är inte heller bra på att ljuga, men jag har gjort abort för att jag väntat en pojke och kallat det missfall för omgivningen”.

”Jag har gjort en abort av samma anledning som ni… Dock är det så tufft och jag kan i efterhand fortfarande känna ångest gentemot fostret”, lyder ytterligare ett inlägg.

Enligt nuvarande svensk abortlagstiftning har kvinnor rätt till fri abort fram till utgången av graviditetsvecka 18. Kvinnan behöver inte uppge något skäl för aborten. Efter vecka 18 krävs tillstånd från Socialstyrelsen, vilket endast beviljas om det finns särskilda skäl.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Enköping blir Natobas

Sverige-Nato-relationen

publicerad Igår 14:47
– av Jan Sundstedt
"Vi har med vårt svenska territorium en viktig roll att spela för Natos avskräckning och försvar", deklarerar försvarsminister Pål Jonson (M).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Enköping ska bli navet för den USA-ledda militärpakten Natos logistikoperationer i Norden. Regeringens beslut idag innebär att Sverige får ansvar för att koordinera massiva truppförflyttningar från Nordamerika till Östersjöregionen.

Den nya logistikstaben, som kommer att sysselsätta omkring 70 Natoanställda i Enköping, får uppdraget att hantera truppförflyttningar i divisionsstorlek – det rör sig om uppemot 20 000 soldater med all tillhörande utrustning.

— Vi har med vårt svenska territorium en viktig roll att spela för Natos avskräckning och försvar, konstaterar försvarsminister Pål Jonson (M).

Arbetet omfattar långt mer än personalförflyttningar. Staben ska koordinera transporter av ammunition, bränsle, reservdelar och annan kritisk materiel över svenskt territorium. I praktiken handlar det om att säkerställa en fungerande transportkorridor från Atlantkusten till Östersjöns östkust, rapporterar statstelevisionen SVT.

Vid ett eventuellt krigsscenario förväntas huvuduppgiften bli att leda nordamerikanska förstärkningar från norska hamnar, genom Sverige och vidare över Östersjön till Finland och Baltikum – allt för att möta ett potentiellt hot från Ryssland.

— Man skulle kunna se ett scenario där vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge där vi snabbt måste omdisponera stora resurser av materiel och personal från Väst till Öst. Där kommer det här centret att underlätta, förklarar Jonson.

Dubbla roller för Försvarsmakten

Överbefälhavare Michael Claesson betonar att Sveriges Natoengagemang inte begränsas till logistikuppdraget. Parallellt med koordineringsansvaret fortsätter svenska bidrag till militärpaktens ökade engagemang i Lettland och Finland.

— Vi kommer självklart inte sluta oss inom vårt skal och bara ägna oss åt logistik utan vi kommer naturligtvis bidra till de framskjutna försvarsåtgärderna också, säger Claesson.

Logistikstaben i Enköping blir en så kallad Joint Logistics Support Group (JLSG), placerad där arméstaben redan har sitt högkvarter. Initialt kommer verksamheten att byggas upp inom Försvarsmaktens befintliga områden.

Enligt Natos modell etableras en JLSG-bas i varje regionalt operationsområde. Motsvarande enheter finns redan i Brunssum i Nederländerna och i Neapel i Italien, medan högkvarteret för alliansens samlade logistikförmåga ligger i tyska Ulm. Den svenska basen får ett omfattande ansvarsområde som sträcker sig över Nordamerika, Storbritannien och samtliga nordiska länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vänsterpartiet utesluter två Israelkritiska riksdagsledamöter

publicerad Igår 12:48
– av Jan Sundstedt
Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas (V)
Daniel Riazat och Lorena Delagado Varas.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vänsterpartiet utesluter riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat efter en utdragen intern konflikt kring Israels krigföring i Gaza. Beslutet är en följd av bråk kring partiets hantering av anklagelser om antisemitism och oenighet inom partiet.

Vänsterpartiet inledde igår formellt uteslutningsprocesser mot riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat.

Konflikten bottnar i en långvarig meningsskiljaktighet kring partiets inställning till anklagelser om antisemitism, vilket påverkat relationerna inom partiet och förtroendet mellan ledarna.

Kritiken riktade sig mot Lorena Delgado Varas efter att hon delade en bild på sociala medier som anklagades för antisemitism. Partiet utestängde henne därefter från riksdagsgruppens möten.

Daniel Riazat försvarade offentligt Delgado Varas och ifrågasatte även partiledningens hantering. Trots krav från Vänsterpartiets partiledning vägrade Riazat att avgå.

Daniel Riazat PKK Vänsterpartiet
Daniel Riazat, i samband med en anti-Nato demonstration i juni 2023. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
Lorena delgado Varas
Lorena Delgado Varas (arkivbild 2020). Foto: Adville, CC BY-SA 4.0

”Skadat partiet”

Partisekreteraren Maria Forsberg menar att både Delgado Varas och Riazats agerande har skadat förtroendet för partiet och att deras fortsatta närvaro utgör ett problem. Beslutet om uteslutning fattas enligt partiledningen för att ge partiet en nystart och klarare linje i ett känsligt ämne.

Båda ledamöterna har själva uttryckt besvikelse och kritik mot processen. Daniel Riazat skriver i ett inlägg på sociala medier att han inte har fått någon dokumentation som förklarar grunderna för anklagelserna mot honom.

”Igår fick jag ultimatum av Vänsterpartiets högsta ledning att lämna samtliga partiuppdrag för Vänsterpartiet och att meddela dem mitt beslut inom ett dygn. (…) Beskedet jag gav dem i eftermiddags var att jag INTE kommer att lämna mina uppdrag.”

Lorena Delgado Varas, som valdes in i Vänsterpartiets partistyrelse 2022, understryker att hon aldrig kommer att lämna politiken.

”Att vi båda nu utesluts säger mycket om den riktning partiet valt att gå. Det här är inte bara ett personligt svek mot mig och Daniel, utan också ett svek mot alla de medlemmar och väljare som förväntar sig ett parti som står upp för sina principer även när det blåser.”

Riazat och Delgado Varas har dock fortfarande stöd bland många sympatisörer i Vänsterpartiet, vilket visar på en djup splittring inom partiet.

Konflikten har tagit stor plats i medier och interna diskussioner och ses som en symbol för en svår balansgång i Vänsterpartiets politiska profil.

Vänsterpartiets interna konflikt – bakgrund i korthet

  • Konflikten startade efter att riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas delade en bild på sociala medier som anklagades för antisemitism.
  • Delgado Varas utestängdes från Vänsterpartiets riksdagsgrupp efter delningen.
  • Daniel Riazat försvarade Delgado Varas öppet och kritiserade partiledningens agerande, vilket ökade spänningarna inom partiet.
  • Både Delgado Varas och Riazat har vid upprepade tillfällen riktat stark kritik mot Israels krigföring i Gaza, ett politiskt engagemang som varit en tydlig del av deras profil.
  • Partiledningen krävde att Riazat skulle lämna sina uppdrag, men han vägrade, vilket ledde till inledda uteslutningsprocesser mot båda.
  • Konflikten har lett till en tydlig splittring inom partiet och fått stor medial uppmärksamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.