MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 14 maj 2025

onsdag 14 maj 2025


Ukrainska bönder riskerar förlora livsviktig jordbruksmark till oligarker

publicerad 23 november 2018
– av Sofie Persson
ukraina-bonde
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
En bonde brukar sin egen mark med hjälp av en handplog i Hadynkivtsi, västra Ukraina. Nu riskerar den livsviktiga jordbruksmarken att säljas ut till ett litet antal rika oligarker. Foto: Brian Woychuk/CC BY-NC-ND 2.0

Ukraina beskrivs som ett av världens bördigaste land, men det finns ingen fungerande köp- och säljmarknad för jord och heller inget tydligt register över vem som äger markerna. Det finns dock krav från både Världsbanken och Internationella valutafonden att det ska bli fritt att sälja och köpa land. Detta skapar nu oro hos bönderna.

Efter att Sovjetunionen föll köptes många av de tidigare statliga tillgångarna upp billigt eller så togs de över av så kallade oligarker, men däremot fick åkrarna vara kvar. För cirka 15 år sedan infördes en landreform som gjorde att rätten att bruka jordplättar fördelades till omkring tre hektar per person. Men nu har den reformen lags på is, frågan är för känslig.

2002 föreslogs en lag mot att fritt köpa och sälja land i Ukraina, lagen infördes över en 1-års period och har sedan dess blivit förlängd varje år. Nu har Ukraina ett internationellt tryck på sig, från Världsbanken och Internationella valutafonden att öppna landsmarknaden igen, detta för att de stödjer Ukraina ekonomiskt. Men kraven kommer inte bara från dem, utan också från oligarkerna och företag. För att de vill köpa markerna.

Bönderna är oroliga för vad som kommer att hända. Detta är deras levebröd och även om landet skulle gå under så har de alltid mat att odla. Det som de tror kan hända med en öppen säljmarknad är att andra länder köper upp all mark, eller att ett fåtal rika familjer kan komma att äga hela Ukraina. I delar av centrala Europa har det redan skett.

Bönderna Sergej och Sergej som Sveriges Radio talat med är skeptiska till att landets bördiga åkrar i framtiden kan bli en fri marknad.

– Landreformer är bara till för de rika, bara för oligarkerna.

Nästa år är det presidentval i Ukraina och många frågar vad som kommer att hända med marknaden, men få politiker vill prata om det. Dock så verkar regeringen i nuläget tycka att en öppen säljmarknad är det bästa alternativen, för alla.

Världsbanken tror att det kommer att öka landets BNP med 0,5-1,5 %. Men bönderna förblir skeptiska. Diskussionen har åter igen skjutits upp och ska återtas nästa år. Framtiden för bönderna är fortfarande oklar och vad som händer nästa år vet ingen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här är lustiga flygcykeln som byggdes under 50-talet

publicerad Idag 17:11
– av Sofie Persson
Tv: Amerikanska armén testflyger. Tv: Uppvisning av utvecklaren Lewis C. McCarthy.

Det är ett flygplan, det är en cykel!

1955 kliver en man upp på en minst sagt udda konstruktion som har rotorblad likt en helikopter med handtag som på en motorcykel. Stående på mackapären drar mannen i ett startsnöre och rotorbladen börjar snurra under honom. Sedan lyfter han från marken.


Artikeln publicerades ursprungligen 12 mars 2023


Mannen som flyger inför kamerorna heter Lewis C. McCarty och är den som utvecklat och designat mackapären som nu flyger runt med honom i det öppna landskapet. Fötterna är fästa i plattformen under likt på nutidens motionscyklar och runt midjan sitter ett bälte som hindrar honom från att ramla av plattformen. Han flyger lågt ovanför marken med stolthet i blicken när han vinkar till kamerorna. Sedan släpper han handtagen och sträcker ut händerna i luften. Scenen avslutas med att han landar likt en helikopter i ett vattendrag.

Detta är den första prototypen av ”flygcykel” och kallades DH-4 Heli-Vector. Systemet är utvecklat så att piloten ska kunna styra med hjälp av att skifta sin vikt,  som man också använder sig av vid exempelvis cykling eller surfning. Den beskrevs som en ”personlig helikopter”, men lanserades dock aldrig på den allmänna marknaden.

Senare utvecklade företaget de Lackner Helicopters en egen prototyp av flygcykeln som kallades DH-5 Aerocycle där tanken spann vidare på att den skulle användas inom den amerikanska armén.

Det byggdes tolv stycken HZ-1 Aerocycle till den amerikanska armén under 1956, där man snabbt insåg att otränade soldater kunde lära sig att använda flygcykeln på under 20 minuter, vilket man ansåg var otroligt tidsbesparande. Samtidigt visade det sig att HZ-1 var snabbare än andra plattformsflygmaskiner som armén hade vid tidpunkten. Den kunde köra i 121 km/h och vara operativ i cirka 45 minuter och kunde flyga upp till 1 500 meters höjd.

Däremot fick man snabbt inse att flygcykeln inte var så lätt att flyga som man tidigare trott. Under testflygningar kraschade två av de tolv fordonen, varpå man senare beslöt att avsluta projektet. Det är oklart om någon soldat kom till skada under krascherna.

Av dessa tolv som armén beställde av De Lackner Helicopters överlevde enbart en, som idag står på U.S. Army Transportation Museum i Fort Eustis, Newport News, Virginia. Hur läget är med den första prototypen, DH-4 Heli-Vector, är oklart.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bisarra barnserien beskrivs som ”digital drog”

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 9 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Cocomelon
Barnserien Cocomelons karaktärer med dess abnorma proportioner.

Barnserien Cocomelon lockar små barn världen över med sina färgglada animationer och trallvänliga sånger. Trots den enorma populariteten växer kritiken mot serien, där vissa varningar hörs om att dess extrema klippning kan påverka barns hjärnor mycket negativt.

Allt fler föräldrar och experter ifrågasätter det extremt snabba tempot i Cocomelon och om den massproducerade stilen verkligen är bra för unga hjärnor, eller om den snarare riskerar att göra barn överstimulerade och rastlösa.

En av de stora invändningarna mot Cocomelon är den snabba klipptekniken, där kameravinklar byts ut varannan till var tredje sekund. Ett hektiskt och överdrivet tempo som dessvärre är alltför vanligt i modern barnunderhållning, men som här tas till en ny nivå.

Enligt en studie från PubMed Central (PMC) riskerar 4-åringars exekutiva funktioner, som självkontroll och arbetsminne, att kraftigt försämras efter att ha exponerats alltför länge av snabba klipp.

Många föräldrar rapporterar också att deras barn blir uppjagade efter att ha tittat på barnserier som Cocomelon, och på sociala medieplattformar som X det finns rikligt med kritik.

Massproducerad estetik

Även annan forskning indikerar att snabba kamera- och klippväxlingar kan påverka små barns koncentration negativt. Det snabba tempot är heller ingen slump. Cocomelon är designat för att fånga barns uppmärksamhet, men vissa menar att det nu går för långt.

Enligt Findmykids.org kan de konstanta intrycken trigga dopaminpåslag, vilket gör att barn söker samma snabba belöning även utanför skärmen – något som kan göra det svårare för dem att fokusera på lugnare aktiviteter som läsning eller lek.

Utöver tempot får även seriens estetik kritik. Seriens karaktärer har, likt en majoritet av animerade produktioner av idag, oproportionerligt stora huvuden och överdrivet glättiga uttryck, vilket vissa upplever som obehagligt.

För många föräldrar och tittare känns det som att serien är gjord på löpande band där kvantitet går före kvalitet, och resultatet blir en estetik som snarare skrämmer än charmar.

Åsikterna går isär

Till skillnad från traditionellt tecknade serier som Scooby-Doo är Cocomelon animerad på ett sätt som prioriterar kvantitet över kvalitet, vilket märks i de oproportionerliga karaktärerna och den löpande band-känslan.

Åsikterna om Cocomelon går isär. Vissa experter, som Rebecca Cowan vid Walden University, menar att det saknas tillräckliga bevis för att peka ut just Cocomelon som problemet – istället är det den totala skärmtiden som kan vara skadlig.

Utan empirisk forskning om programmet Cocomelon finns det inga data som kan underbygga påståenden om att programmet är överstimulerande på grund av tempot i scenerna, menar hon.

Men andra varnar för att seriens tempo och överstimulerande element kan påverka barns utveckling mycket negativt, särskilt när det gäller koncentration och lugn.

Cocomelon kan verka som en enkel lösning för att underhålla små barn, men det är värt att fundera på vad det snabba tempot och den massproducerade stilen gör med unga tittare.

Tre tips på kvalitativa barnserier i behagligt tempo

Arriettys dolda värld, berömd animerad japansk film

Nalle Puh

Pettson och Findus

Bluey - en ny populär barnserie

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump vill ha 100-procentig tull på utländska filmer

Donald Trumps USA

publicerad 8 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump

Donald Trump har meddelat att han startat en process för att införa 100-procentig tull på alla filmer producerade utanför USA som sedan importeras till landet. Kritiker varnar för konsekvenserna och menar att tullar förvärrar situationen för amerikansk filmindustri.

Beslutet, som presenterades den 4 maj, syftar enligt Trump till att skydda den amerikanska filmindustrin som han menar är på väg att ”dö en mycket snabb död”, rapporterar branschorganet Variety, .

Detta är en samordnad insats av andra nationer och därför ett hot mot den nationella säkerheten. Det är, förutom allt annat, meddelanden och propaganda, skriver Trump på sin plattform Truth Social.

Trump uppgav att han har gett handelsdepartementet och USA:s handelsrepresentant i uppdrag att snabbt påbörja processen för att införa tullarna.

Exakta detaljer om hur tullarna ska genomföras, exempelvis om de även ska omfatta streamingtjänster eller hur tullens storlek ska beräknas, har ännu inte offentliggjorts.

Handelsminister Howard Lutnick har bekräftat att myndigheterna arbetar med frågan.

”Korkat”

Många amerikanska produktioner sker idag i flera länder som erbjuder ekonomiska incitament för filmproduktion, däribland Kanada, Storbritannien och Australien, och branschrepresentanter oroar sig nu för hur tullarna skulle påverka redan pågående projekt och samarbeten.

Ordföranden för Film- och tv-producenterna i Sverige, Eva Hamilton, kallar förslaget ”otroligt korkat” och varnade för att det kan isolera USA kulturellt och ekonomiskt.

Det låter bara otroligt korkat och jag har svårt att se att det kan bli genomfört. Att Hollywood inte hängt med har han rätt i, men att stoppa all utländsk kunskap låter som att skjuta sig i foten, säger Eva Hamilton i en intervju med Schibstedkanalen TV4.

Trump har tidigare pekat ut Hollywood som en ”mycket problematisk plats”, och tillsatte i början av 2025 skådespelarna Jon Voight, Mel Gibson och Sylvester Stallone som ambassadörer för att främja amerikansk filmproduktion.

Den amerikanska filmindustrin har redan påverkats av Trumps handelskrig och bland andra Kina har minskat sin kvot för amerikanska filmer som tillåts visas som ett svar på de nya amerikanska tullarna mot landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Näsan i boken – rekordmånga läste förra året

publicerad 8 maj 2025
– av Redaktionen
Två tredjedelar av svenskarna läste eller lyssnade på en bok vid minst ett tillfälle i veckan under förra året.

Under 2024 läste eller lyssnade rekordmånga svenskar på böcker, visar en ny undersökning. Det är den högsta nivån som uppmätts hittills under 2000-talet.

Över hälften, 51 procent, av svenskarna mellan nio och 87 år läste eller lyssnade på en bok en vanlig dag, visar 2024 års Mediebarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet. Veckovis läste hela 66 procent.

Det är den högsta siffran som vi sett i Mediebarometern sedan mätningarna startade i slutet på 1970-talet, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom i ett pressmeddelande.

Den tryckta boken är fortfarande det vanligaste formatet, med 38 procent som använder den dagligen. Som jämförelse når ljudböcker 15 procent och e-böcker endast sju procent.

För antalet sålda böcker förra året låg även trycka böcker fortsatt högst i topp, även om försäljningen minskade. Ljudboken blir också allt vanligare att köpa och lyssna på.

Äldre högutbildade kvinnor läser mest

De svenskar som läser allra mest, särskilt tryckta böcker, är högutbildade kvinnor över 65 år, och de som läser minst är yngre män utan universitetsutbildning. I regel läser kvinnor i högre grad än män medan klyftorna däremot inte är lika stora när det gäller att lyssna på ljudbok.

De här mönstren ser vi dock inte på samma sätt för ljudboken. Möjligheten att lyssna på böcker verkar sänka tröskeln till litteraturen, vilket gör att ljudboken minskar de socioekonomiska klyftor som vi ser hos den traditionella bokläsningen, säger Ohlsson.

Undersökningen gjordes på 6000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.