MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 20 april 2025

söndag 20 april 2025

Åka till Italien på hösten

publicerad 29 oktober 2018

Det är alltid en bra tid på året att åka på semester till Italien, men på hösten kommer landet verkligen till sin rätt. Oavsett om det är höstens solsken som lyser upp rödaktiga stadsbyggnader, blommornas växlande nyanser, eller glittrande reflektioner i ett av landets många fantastiska sjöar, är hösten den vackraste årstiden i Italien. Men inte bara den vackraste, utan faktiskt den bästa. Självklart är det färre turister, och därmed även kortare väntetider till sevärdheter. Det kan bli oerhört trångt under sommaren när det är högsäsong, och i kombination med höga temperaturer och hög luftfuktighet kan det faktiskt bli ganska obehagligt. Det kommer alltid att finnas turister i Italien, men vem som helst som har stått i kö till Vatikanmuseerna i augusti kan intyga att det finns bättre saker att göra. Hösten är helt enkelt en bra tid att besöka de mest kända sevärdheterna i Italien. Men det finns många andra fördelar med att resa dit på hösten.

Italien är känt för sina kulinariska läckerheter, och på hösten när det är skördesäsong, och därmed även den bästa säsongen för mat. På hösten är det perfekt att boka ett besök på en agriturismo – en italiensk bondgård som även är ett värdshus. På en agriturismo kan man lära sig om matproduktion eller att göra vin, och på kvällarna festar man på middagar som passar en kung.  Men var ska man åka om man vill äta gott? Ja, i stort sett var som helst. De flesta regioner har sina signaturrätter. Om man har specifika önskemål kanske tryffelfestivalen i staden Sant’Agata Feltria kan vara något, eller ett besök i en Parmigiano Reggiano-fabrik utanför staden Parma. Det finns många regionala festivaler som firar de lokala rätterna. Det är en perfekt tid att utforska närliggande städer som är värd för en sagra, en matfestival, för att fira och äta mat som tryffel, kastanjer, pastasås, fikon och svamp.  Även om du inte kan ta dig till en lokal sagra, så är den italienska hösten ett riktigt paradis för de som älskar mat. Många restauranger serverar säsongsbetonade specialerbjudanden, och det är alltid en bra idé att fråga servitören vad de rekommenderar.

Bo i Italien

Så var ska man bo när man reser till  Italien? De flesta experter rekommenderar att man hyr ett semesterhus eller en lägenhet i stället för att man bor på hotell. Man slipper turister och opersonliga hotellrum, och man får mer flexibilitet och autenticitet när man bor bland lokalbefolkningen. Dessutom kan det ofta bli betydligt billigare. På Interhome kan man hitta flexibla boenden för allt från ensamma resenärer till flera familjer som reser tillsammans. Många resenärer bor ett par dagar i en region, för att sedan åka vidare och bo ett par dagar i ett semesterhem i nästa stad.

De som gillar vin vet att det inte finns någon bättre tid att besöka Italien än under hösten. Det är nu det blir klart vilken typ av år det har varit för vinet. Det är dessutom ett av de allra bästa platserna att prova viner på. Oftast är ”husets vin” utmärkt och överträffar kvaliteten på de dyrare varianterna. Under hösten är det skörd i var och en av Italiens 20 regioner, inom en ganska kort tidsperiod. Olivskörden äger rum ungefär samtidigt, så du kan också uppleva den första etappen av en annan italiensk specialitet: extra jungfruolivolja.

Högvattensäsong och värme

De flesta människor säger att man bör undvika hösten i Venedig på grund av högvattensäsongen, när vattenståndet stiger högt. Det finns dock de som påstår att det är den bästa tiden att besöka staden. Det molniga himmelen och det svaga ljuset förvandlar staden till ett eteriskt paradis. Lokalbefolkningen går i långa gummistövlar, och de flesta får aldrig se denna unika sida av Venedig. På många sätt kan södra Italien nästan vara ett annat land än norra Italien. Det finns gott om kulturella och kulinariska skillnader mellan norr och söder, men det finns även skillnader i klimat. I de södra delarna vara sommaren mycket längre än i norr.

Om du saknar solskenet kanske du kan få dig några sista strålar i södra Italien. Här finns små lantliga städer, forntida romerska ruiner, vulkanöar och kuststäder så vackra att de tar andan ur dig. Och här är det faktiskt möjligt att ha en sista semester i solen, trots att det är höst och ganska kallt hemma i Sverige. Bra resmål är Amalfikusten med de otroliga vyerna, samt ön Sicilien där man kan njuta av städerna Taormina och Syrakusa utan sommarens folkmassor. Det är lättare att hitta ett bra bord på restaurangerna, och priserna på resor och lokaltrafik är lägre. Städerna andas lugn, och man kan njuta av att ha gatorna för sig själv. Du kommer också att få en mer autentisk känsla av Italien, eftersom de flesta italienare lämnar städerna under sommarmånaderna – vilket också betyder att många lokala företag och restauranger stänger under högsäsongen.

Svenska ekonomistudenter kan inte räkna

publicerad Idag 11:10
– av Redaktionen
Många ekonomistudenter på högskolor och universitet förstår inte sådant som de borde lärt sig redan i högstadiet.

Många ekonomistudenter vid högre lärosäten i Sverige saknar idag grundläggande baskunskaper i matematik – och kan inte sådant som de egentligen borde ha lärt sig redan i högstadiet.

Experter varnar för att studenternas undermåliga färdigheter innebär en säkerhetsrisk – eftersom känsliga uppgifter istället måste genomföras i andra länder.

I helgen larmade professorer och lärare vid fem olika svenska universitet om att landets ekonomistudenter inte förstår matematik – de kan varken avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent eller beräkna bråktal. Många uppges också sakna en helt grundläggande förståelse för ämnet, och klarar inte av att inse när eller varför de räknat fel.

Detta har lett till utbildningsansvariga tvingats sänka kraven inom exempelvis företagsekonomi och lägga stora resurser på att försöka förklara räknesätt och andra fundamentala grunder – något som stjäl tid från betydligt viktigare saker.

I förlängningen leder degenereringen till att svensk ekonomisk redovisning behöver göras i andra länder – eftersom kunskaperna kanske inte längre finns i Sverige.

Blir beroende av andra stater

Christina Östberg, professor i företagsekonomi vid Karlstads universitet, är mycket kritisk och menar att den låga kunskapsnivån i praktiken innebär en allvarlig säkerhetsrisk för Sverige.

– Det är ju inte bra för någon part egentligen att vi för ut känsliga uppgifter. Det är inte bra att det går över landets gränser, säger hon i en intervju med statsradion SR.

– Det är en säkerhetsrisk och vi ser ju det på många håll och ifrågasätter det. Är vi beroende av andra stater, finns det risk att det klipps av band, vad händer då i så fall?

Riktade insatser behövs

Hon konstaterar att även vanliga privatpersoner bör kunna räkna ut basala saker som moms eller rabatter när de handlar – och att ekonomer förstås måste kunna detta ännu bättre.

Östberg ser att vissa arbetsuppgifter kopplade till ekonomi redan nu utförs av företag baserade utomlands – och menar att detta ökar risken för att känsliga uppgifter hamnar i fel händer.

Detta väntas också bli allt vanligare om ingen förändring sker, och för att öka kunskapsnivåerna vill hon se rejäla satsningar på högskolornas och universitetens ekonomiutbildningar – men också tidigare insatser riktade till elever i grund- och gymnasieskolor.

C-topp vill att Sverige införskaffar Bitcoinreserv

Nya kryptoekonomin

publicerad 18 april 2025
– av Redaktionen
Enligt Rickard Nordin finns det många fördelar med en svensk Bitcoinreserv - Riksbanken är dock inte intresserade.

Den svenska regeringen bör överväga att ge Riksbanken uppdraget att införskaffa en svensk valutareserv i kryptovalutan Bitcoin – det anser Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin.

Han pekar på att kryptovalutan har flera fördelar i osäkra tider och av allt fler aktörer betraktas som en viktig värdebevarare och ett skydd mot auktoritära regimers förtryck.

Nordin lyfter fram USA som ett föredöme och pekar på att det på såväl federal som delstatsnivå diskuterats huruvida Bitcoin bör inkluderas i valutareserverna och som strategisk reservtillgång då ”dess monetära egenskaper är jämförbara med gulds, särskilt i en tid av ökande geopolitiska och ekonomiska osäkerheter”.

Centerpartisten är medveten om att den svenska valutareserven historiskt förvaltats på ett konservativt sätt – och framför allt fokuserat på utländska valutor och guld – men han pekar också på att det sker en snabb utveckling inom digitala tillgångar, och att att synen på kryptovalutor har förändrats de senaste åren.

Allt fler internationella aktörer betraktar Bitcoin som en värdebevarare och en hedge mot inflation. På många håll i världen används bitcoin som betalningsmedel och som säkerhet mot skenande inflation. Det är också ett viktigt sätt för frihetskämpar att hantera betalningar när man befinner sig under auktoritära regimers förtryck”, slår han fast.

Vill använda beslagna tillgångar

Riksdagsledamoten föreslår att en strategisk reserv av Bitcoin enkelt och utan kostnad kan byggas upp genom att den kryptovaluta som beslagtas av Tullverket och polisen inte säljs vidare, utan istället behålls som en del av valutareserven.

På så sätt har USA byggt en avsevärd summa utan att behöva lägga budgetmedel eller själva köpa in kryptovalutan”, förklarar han.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ger inget rakt svar på frågan utan menar att det är Riksbanken och inte regeringen som har i uppgift att ta ställning till den svenska valutareservens sammansättning.

”Riksbanken inte intresserade”

Vice riksbankschefen Per Jansson deklarerade nyligen i sin tur att Riksbanken inte har några planer på införskaffa kryptovalutor eller förändra den svenska strategin på något sätt.

– Svaret är väl kort och gott nej. Det finns inga sådana planer hos oss. Vi tror inte att det vore särskilt klokt att göra detta och man kan väl notera att det finns viss tendens att man även backar lite i USA, är min känsla i alla fall, vi får se var det landar, sa han och fortsatte:

– I Sverige finns inga sådana tankar… Vi känner oss trygga med det upplägg som vi har där vi satsar på säkra tillgångar som ska hjälpa oss när det är kris.

Det kan också noteras att Rickard Nordin inte är den ende svenske riksdagsledamot som på kort tid lyft Bitcoin-frågan. Även sverigedemokraten Dennis Dioikarev kom nyligen med en liknande förfrågan och pekade även han på att man med fördel kan använda beslagtagen kryptovaluta för ändamålet.

Snabbladda elbil dyrare än tanka bensin

publicerad 18 april 2025
– av Jan Sundstedt
Elbil

Snabbladdning av elbilar på allmänna och publika stationer har blivit dyrare än att tanka bensin, visar en färsk kalkyl. Däremot är hemmaladdning fortfarande billigare än bensin.

Det är Privata Affärer som har jämfört kostnaderna för att köra en mil med elbil respektive bensinbil. Kalkylen utgår från att en bensinbil drar 0,7 liter bensin per mil och att en elbil förbrukar 2 kilowattimmar per mil.

Med aktuella priser kostar snabbladdning på publika stationer 11,38 kronor per mil, medan bensintanken fylls för 11,02 kronor per mil.

Det innebär att snabbladdning i dagsläget kan vara dyrare än bensin. Denna form av laddning används främst vid längre resor eller när snabb påfyllning krävs, medan hemmaladdning är det vanligaste och mest kostnadseffektiva alternativet för de flesta elbilsägare.

Hemmaladdning billigare

Kalkylen visar att elbilens hemmaladdning är betydligt billigare, med en kostnad som ligger cirka 75 procent under bensinbilens milkostnad.

Kostnaderna påverkas samtidigt av flera faktorer, bland annat körstil, utetemperatur och bilmodellers bränsleförbrukning. Elpriset varierar dessutom beroende på tidpunkt och elleverantör, vilket gör att hemmaladdningens kostnad kan skilja sig åt avsevärt beroende på var i landet man bor och när man laddar bilen.

Regeringen varnar för sämre tider: ”Detta är något vi aldrig tidigare upplevt”

publicerad 15 april 2025
– av Redaktionen
Elisabeth Svantesson under tisdagens presskonferens.

Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson bedömer att Trumps handelstullar och den oro dessa orsakat kommer att slå också mot den svenska ekonomin.

– Vi hade goda förutsättningar för att få fart på ekonomin. Men sedan hände då detta som vi pratat om väldigt mycket – handelskriget har materialiserats, betonar hon.

Enligt Svantesson höll den svenska ekonomin på att återhämta sig under slutet av 2024 – men denna återhämtning har nu brutits, och det är amerikanerna som pekas ut som skyldiga.

Finansministern menar att förtroendet för USA har fått sig en rejäl törn och kommer att ta lång tid att bygga upp igen – och att Trump-administrationens agerande skadat såväl den amerikanska som den europeiska ekonomin.

– Det är sorgligt att en av Sveriges partner, USA, agerar på det här sättet, beklagar hon, och fortsätter:

– Det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt. Vi har ett handelskrig i en tid när marknader är mycket integrerade.

”Högre kostnader för företag och hushåll”

Även om finansministern medger att handelskrigets konsekvenser är svåra att avgöra på förhand hävdar hon ändå att Sverige står fortsatt starkt ”med statsfinanser i världsklass” och fokus i vårbudgeten ligger enligt Svantesson på att få ”hjulen att snurra” genom olika konjunkturåtgärder som höjt rotavdrag och ökade anslag till Arbetsförmedlingen.

– Vi vet inte alla konsekvenser ännu av handelskriget, men vi vet att det är skadligt… Men med den här budgeten skyddar vi Sverige, och vi är beredda att göra mer, hävdar hon vidare.

Trots åtgärder för 11,5 miljarder kronor förutspår man att arbetslösheten kommer att öka från 8,2 procent idag till 8,6 procent i slutet av året, och att inflationen landar på 2,5 procent , från tidigare 1,9 procent.

Finansdepartementet tror att Sveriges BNP växer med 2,1 procent 2025 – vilket är lägre än tidigare beräkningar. Tillväxten förväntas dock öka under 2026 och 2027, enligt prognosen, som dock kan komma att revideras framöver.

Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna och kraftiga börsfall. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Samtidigt riskerar ökad osäkerhet i sig att dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp”, bedömer man.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.