Fler bakterieinfektioner är resistenta mot vanliga antibiotika, vilket gör behandlingar mindre effektiva och ökar risken för komplikationer. Trots att Finland har arbetat hårt med att hålla resistensen på en låg nivå sedan 90-talet har andelen resistenta bakterier nu börjat öka.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO har antibiotikaresistensen ökat med över 40 procent mellan 2018 och 2023. Bakom utvecklingen ligger överanvändning av antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel, vilket påskyndar uppkomsten och spridningen av resistenta patogener.
Uppskattningsvis är så många som 4,7 miljoner dödsfall årligen kopplade till bakterierelaterad antibiotikaresistens, vilket gör det till ett av de största globala hälsoproblemen.
Globalt är en av sex bakterieinfektioner numera resistenta mot vanliga antibiotika, enligt finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea).
Finland avviker från trenden
I Finland förekommer antimikrobiell resistens betydligt mindre än i många andra europeiska länder. Men enligt en färsk rapport har andelen antibiotikaresistenta bakterier ökat något även där.
Särskilt oroande är den ökande resistensen hos E. coli och K. pneumoniae, som orsakar olika infektioner, samt den ökade förekomsten av allvarliga infektioner från MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus).
Antimikrobiell resistens bekämpas genom nationella handlingsprogram enligt WHO:s modell. I slutet av 2023 hade redan 178 länder, inklusive Finland, utarbetat ett sådant program.
Jari Jalava, ledande expert vid THL, betonar att kampen kräver uthållighet.
— Bekämpning av resistens kräver mångsidigt och långsiktigt samarbete. Det största arbetet görs på sjukhus och långtidsvårdsinrättningar. Det är särskilt viktigt att identifiera resistenta bakterier och förhindra deras spridning inom vårdinrättningar, säger Jalava i ett pressmeddelande.








