Falska identiteter, korruption och våld. Den organiserade brottsligheten blir allt mer sofistikerad och utgör ett växande hot mot det svenska samhället, visar en ny lägesbild från 14 myndigheter.
Narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott och organiserade stölder pekas ut som de största samhällshoten från den organiserade brottsligheten. Bakom brotten finns en avancerad kriminell infrastruktur där gängkriminella använder falska identiteter och skalbolag för att tvätta sina brottsvinster.
Den nya myndighetsgemensamma lägesbilden avslöjar hur de kriminellas strategier blir alltmer avancerade. Våld och hot, korruption samt motåtgärder mot myndighetsinsatser används systematiskt för att skydda den brottsliga verksamheten.
— Vi ser bland annat att brott som drabbar många människor och företag i vardagen, mängdbrotten, är väldigt organiserade och utförs ofta mycket professionellt, brotten kan vi därmed inte bara utreda bort, de måste även förebyggas, säger Johan Olsson, ordförande i operativa rådet och chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa).
Advokater och revisorer hjälper kriminella
Rapporten identifierar fem brottsområden som innehåller samtliga sex typer av kriminell infrastruktur: narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott, organiserad stöldbrottslighet och brott mot internationella sanktioner. Nästan lika allvarliga är momsbedrägerier, punktskattebrott och organiserad brottslighet i arbetslivet.
En central del i den kriminella strukturen är så kallade möjliggörare – personer som säljer sina tjänster till de kriminella nätverken. Det handlar om allt från penningtvätt och transporter till att ordna fram bolag och falska identiteter. Enligt rapporten finns dessa möjliggörare ofta bland yrkesgrupper som advokater, mäklare och revisorer.
Myndigheterna varnar för att de kriminella förväntas anpassa sig ytterligare för att undgå lagföring. Flera oroande trender syns redan: brottslingar använder stiftelser och ideella föreningar för sin verksamhet, skyddar tillgångar genom falska handlingar och identiteter, samt flyttar verksamheten utomlands – särskilt till länder utan utlämningsavtal med Sverige.
— Lägesbilden visar på vikten av att motverka den kriminella ekonomin, fler insatser mot möjliggörare och att förstärka internationell samverkan i brottsbekämpningen. Både i myndigheternas enskilda arbete och i den myndighetsgemensamma satsningen pågår flera initiativ för att stärka insatserna mot den problembild som beskrivs i lägesbilden, förklarar Olsson.
