Antalet väpnade konflikter nådde en historiskt hög nivå under 2024, enligt ny statistik från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet.

Trots en marginell minskning i det totala antalet dödsfall ökade också det riktade våldet mot civila kraftigt.

UCDP registrerade 61 väpnade konflikter där minst en stat var inblandad 2024 – en ökning från 59 året innan, och det högsta antalet sedan mätningarna inleddes 1946. Av dessa klassificerades elva som krig, vilket enligt UCDP:s definition innebär minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall under ett år – den högsta siffran sedan 2016.

Totalt dödades omkring 160 000 människor i organiserat våld under året, en viss minskning jämfört med det extremt dödliga året 2022.

– Det handlar inte om att världen blivit fredligare. Vi ser fler krig och fler konflikter än tidigare, men med något färre dödsfall än det exceptionellt blodiga året 2022. 2024 är det fjärde våldsammaste året sedan folkmordet i Rwanda 1994, säger Shawn Davies, senior analytiker vid UCDP.

Ukraina och Gaza-konflikterna

Kriget i Ukraina var fortsatt världens dödligaste konflikt under 2024, med omkring 76 000 stridsrelaterade dödsfall. I Mellanöstern bidrog Israels krig i Gaza och mot Hizbollah i Libanon till höga dödstal – särskilt bland civila. UCDP registrerade totalt cirka 26 000 döda under dessa två konflikter, varav 94 procent var civila eller personer med okänd identitet.

– Det har blivit allt svårare att avgöra vilka som är civila och vilka som tillhör väpnade grupper, trots att informationsläget i många områden förbättrats under de senaste 15 åren. Det är särskilt utmanande i situationer där gränsen mellan civil och stridande suddas ut, eller där urskillningslöst våld, såsom flygbombningar, används i tätbefolkade områden, säger Therese Pettersson, senior analytiker vid UCDP.

I Gaza kunde endast två procent av dödsfallen kopplas till medlemmar av en stridande part, medan 48 procent klassificerades som civila. Övriga registrerades som personer med okänd identitet.

– Tillförlitlig information om vilka som dödas är viktig för att kunna utreda misstänkta krigsbrott, för att det internationella samfundet ska kunna agera på rätt sätt och för att veta vilka behov som samhället har efter att en konflikt avslutas, fortsätter Pettersson.

Decennium av ökande konflikter

Riktade attacker mot civila ökade kraftigt under 2024. UCDP registrerade 13 900 civila dödsfall i sådana attacker – en ökning med 31 procent jämfört med året innan. Den islamistiska terrorgruppen IS var för tionde året i rad den dödligaste aktören, med omkring 3 800 civila offer, främst i Demokratiska republiken Kongo.

Sedan 2010 har antalet väpnade konflikter med statlig inblandning nästan fördubblats, och antalet dödsfall har femfaldigats – trots vissa tillfälliga nedgångar.

– Under det senaste decenniet har vi sett en ökning i antalet mellanstatliga konflikter, och under 2024 registrerades det högsta antalet sedan 1987. Konflikter där stater aktivt stödjer väpnade grupper i andra länder har också blivit vanligare under den här perioden. Det är en oroande utveckling som riskerar att bidra till högre dödstal, förklarar Davies och tillägger:

– Vi lever i en ny tid med fler och mer intensiva och komplexa konflikter, vilket ställer högre krav på internationell konfliktlösning och bättre skydd av civila. Det är också viktigt att fortsätta dokumentera vad som händer i världens konflikter.