Annons:

Analys: USA:s ensidiga tullar riskerar att förvärra fentanylkrisen

Donald Trumps USA

Uppdaterad februari 25, 2025, Publicerad februari 24, 2025 – av Redaktionen

Två kinesiska experter och professorer riktar skarp kritik mot USA:s beslut att införa ensidiga tullar mot Kina, Mexiko och Kanada, och i fallet med Kina sker detta under förespegling av att bekämpa fentanylkrisen. Enligt deras analyser bryter åtgärderna mot Världshandelsorganisationens (WTO) regler, missar att adressera krisens orsaker – som den enorma inhemska efterfrågan i USA – och riskerar att eskalera handelskonflikter samt försvåra det internationella samarbetet mot droghandel.

Ji Wenhua, professor i juridik vid University of International Business and Economics, argumenterar att USA:s tullhöjningar direkt strider mot två centrala WTO-principer: mest gynnade nation (MFN, "most-favoured-nation") och bundna tullsatser.

MFN-principen kräver att alla WTO-medlemmar behandlas lika – en särskild tull mot Kina utan att samma påläggs andra länder är därför en öppen diskriminering, förklarar han. Dessutom har USA genom sina tullar överskridit de bundna tullsatserna, det vill säga de nivåer landet formellt förbundit sig att inte överskrida inom WTO.

”USA kan försöka rättfärdiga sina ensidiga tullar genom att hänvisa till hot mot folkhälsan eller den nationella säkerheten. Men för att åberopa artikel XX i Generella avtalet om tullar och handel (GATT 1994) […] måste USA inte bara visa att tullarna är relevanta och nödvändiga […] utan också att det inte finns andra, mindre handelsskadliga och lika effektiva metoder”, skriver Ji i China Daily.

Annons:

Han tillägger:

”Faktorer som fentanylkrisens komplexitet och den inhemska marknadsafterfrågan gör det svårt att tillämpa undantagen”.

Han pekar på att WTO:s undantagsklausuler (artikel X och XXI i General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) kräver att åtgärderna är nödvändiga, icke diskriminerande och att inga alternativ finns. Enligt Ji uppfyller USA inget av detta: att stoppa fentanylhandeln kräver snarare gränsöverskridande polissamarbete och insatser mot missbruk, inte tullar.

Vidare varnar han:

”USA:s agerande kommer att slå tillbaka. Högre tullar kommer att leda till ökade priser på importerade varor, vilket ökar bördan för amerikanska konsumenter och undergräver konkurrenskraften hos amerikanska företag globalt”.

Kina blir syndabock för amerikansk politik

Ying Pinguang, professor vid Shanghai University of International Business and Economics, riktar kritik mot att USA avsiktligt förvränger Kinas roll. Han påminner om att Kina redan 2019 – som första land i världen – klassificerade och reglerade alla fentanylrelaterade substanser, långt innan internationella krav trädde i kraft.

”Enligt rapporter från USA:s tullverk och andra antidrogmyndigheter har USA sedan september 2019 inte beslagtagit några fentanylämnen som härrör från Kina. […] USA insisterar på att dramatisera frågan och medvetet hävdar att Kina är den största källan till fentanylprekursorkemikalier som når USA, vilket bara avslöjar landets dolda motiv”, skriver han i Global Times.

Han menar att USA:s tullar inte bara bryter mot WTO:s regler utan också mot principen om nationell behandling (artikel III i GATT), som förbjuder sämre villkor för importerade varor jämfört med inhemska. Genom att straffbeskatta kinesisk kemikalieexport – trots att dessa är legala och reglerade – skapas en orättvis konkurrensfördel för amerikanska tillverkare, enligt Ying.

Varnar för negativa effekter

Båda experterna varnar för långsiktiga effekter. Ji framhåller att höjda priser på importerade varor slår mot amerikanska konsumenter och företag. Ying tillägger att sanktioner riskerar att driva smugglingsaktiviteter till dark web eller tredjepartsländer, vilket gör spårning svårare.

Ying lyfter samtidigt fram det kinesiska regelverket: alla fentanylprekursorer (kemikalier som används för att tillverka drogen) omfattas av strikt licensiering via Narkotikaförordningen för icke medicinskt bruk (kinesisk beteckning, reds. anm.), och exporter måste godkännas av både kinesiska myndigheter och FN:s kemikaliekontrollsystem.

Lösningen enligt experterna: Samarbete, inte konfrontation

Ji och Ying är eniga om att USA borde satsa på att strama åt den inhemska efterfrågan och utöka internationellt samarbete. Ying påpekar att Kina och USA redan har en arbetsgrupp för antidrogsamarbete, där information och teknik delas.

”USA bör värna om Kinas välvilja och bevara det djupt investerade antidrogssamarbetet mellan Kina och USA”, avslutar Ying.

Fakta: Fentanyl

Fentanyl är en syntetisk opioid som är 50–100 gånger starkare än morfin och 30–50 gånger starkare än heroin. Det har blivit en av de främsta orsakerna till dödsfall i USA, särskilt bland personer i åldern 18–45 år. Mellan 2016 och 2021 ökade dödsfallen orsakade av fentanyl med 279%. Fentanyl tillverkas främst i Mexiko med kemikalier som ofta importeras från Kina. Den smugglas sedan in i USA, främst via den mexikanska gränsen. För att bekämpa fentanylhandeln enades USA och Kina redan 2023 om att begränsa exporten av kemikalier som används för fentanylproduktion.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump döper om Ontariosjön till ”Lake America”

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 09:17 – av Emil Fjellstedt
Montage med en satellitbild av Ontariosjön till vänster och Donald Trump till höger.
Donald Trump har beordrat amerikanska myndigheter att kalla Ontariosjön för ”Lake America”.

USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna.

Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn.

Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön.

Vita huset motiverar namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.

Kanada vägrar följa namnbytet

Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring.

”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney.

Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn.

Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.

Del av handelskriget

Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde.

Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor.

Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn.

Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA terrorstämplar Palestine Action – fryser tillgångar

Folkmordet i Gaza

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Palestinademonstranter med flaggor och bojkottskyltar utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London.
Palestinademonstranter utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London den 22 juli 2023. Protesten gällde företagets dåvarande sponsring av Israels fotbollsförbund.

USA trappar upp sitt stöd till Israel genom att rikta terrorsanktioner mot Palestine Action, en brittisk aktivistgrupp som angriper företag kopplade till Israels krigföring i Gaza. Åtgärden kommer mot bakgrund av det pågående folkmordet i Gazaremsan, som en FN-kommission slog fast redan i september 2025.

Beslutet fattades av finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC den 26 augusti. Palestine Action klassas som en Specially Designated Global Terrorist enligt presidentorder 13224.

Tillgångar under amerikansk kontroll fryses och amerikanska personer förbjuds i regel att göra affärer med gruppen. Banker och andra aktörer utanför USA kan också riskera sekundära sanktioner om de genomför vissa transaktioner för gruppens räkning.

Åtgärden är inte identisk med en placering på utrikesdepartementets lista över Foreign Terrorist Organizations. Det rör sig om en ekonomisk terrorsanktion som ger Washington långtgående möjligheter att isolera gruppen från det internationella finanssystemet.

Slår mot motståndet mot Israels vapenindustri

Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har riktat direkta aktioner mot fabriker och anläggningar som ägs av eller är kopplade till den israeliska vapentillverkaren Elbit Systems. Aktionerna har omfattat intrång, skadegörelse och försök att störa produktionen.

USA:s finansdepartement hävdar att gruppen har stött terrordåd som skadat brittiska poliser och orsakat omfattande skador på militär utrustning. Palestine Action avvisar den beskrivningen och säger att verksamheten syftar till att stoppa vapenindustrins medverkan i Israels angrepp mot Gaza.

Washington använder därmed sitt globala sanktionssystem mot en grupp vars uttalade mål är att slå mot den israeliska krigsmaskinen. Det sker under ett folkmord som FN:s oberoende undersökningskommission konstaterade i september 2025. Kommissionen uppmanade då andra stater att stoppa vapenöverföringar som kan användas för folkmordshandlingar.

Miljardstöd och sanktioner mot Israels kritiker

Palestine Action-beslutet är en del av ett bredare amerikanskt stöd till Israel. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst visar att USA enligt det gällande avtalet avsatt 3,8 miljarder dollar om året i militärt stöd till Israel till och med 2028. Trumpadministrationen har också drivit igenom stora vapenaffärer och kringgått delar av kongressens normala granskning.

USA har dessutom använt sanktioner mot aktörer som försökt utkräva ansvar för Israels agerande. I juli 2025 sanktionerade utrikesdepartementet FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese efter hennes kontakter med Internationella brottmålsdomstolen. Utrikesminister Marco Rubio sade öppet att åtgärden syftade till att skydda amerikanska och israeliska medborgare från domstolens utredningar.

Varnar för angrepp på yttrandefriheten

Palestine Actions medgrundare Huda Ammori säger att gruppens verksamhet alltid har handlat om att rädda liv genom att störa vad hon beskriver som den israeliska krigsmaskinen. Hon varnar för att USA:s sanktioner borde bli en väckarklocka för alla som värnar yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter.

Gruppen förbjöds som terroristorganisation i Storbritannien i juli 2025. Förbudet är fortfarande föremål för en rättslig strid. Storbritanniens högsta domstol har beviljat Ammori prövningstillstånd och ska behandla överklagandet den 4–5 november 2026.

USA sanktionerade samtidigt den italienska gruppen Autistici Inventati och den transnationella organisationen Masar Badil. Finansminister Scott Bessent beskrev åtgärderna som ett led i kampen mot vad regeringen kallar våldsamma vänsterextrema terrornätverk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kanada hotar stoppa el till USA efter Trumps tullar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford vända mot varandra.
USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford.

Ontario hotar att stoppa exporten av el och kritiska mineraler till USA om president Donald Trump fortsätter att skärpa handelskriget mot Kanada. Utspelet kom efter nya 50-procentstullar och kan få särskilt stora följder i flera amerikanska gränsstater.

Ontarios premiärminister Doug Ford sade till AP på måndagen att ”allt ligger på bordet” och att provinsen kan höja priserna eller helt stoppa elexporten. Enligt Ford försörjer Ontario omkring 1,5 miljoner amerikanska hem och företag med el.

Om han fortsätter att försöka montera ned vår tillverkningsindustri är det bäst att han har ett paket batterier, sade Ford om Trump.

Kanada är USA:s största utländska elleverantör. Beroendet är begränsat sett till hela USA:s elförbrukning, men betydligt mer koncentrerat i gränsstater som New York, Michigan och Minnesota, där kanadensisk kraft är viktig under perioder med hög belastning.

Trump kräver att Kanada ”rättar in sig”

Trump svarade med ett personangrepp på Ford och hävdade i ett inlägg på Truth Social att Kanada länge har utnyttjat USA. Han krävde att landets ledare skulle ”rätta in sig i ledet” och hotade med följder som skulle bli ”mycket värre” än de tullar som redan införts, skriver Global News.

Ordkriget följde på att handelsförhandlingarna bröt samman i slutet av förra veckan. Trump har aviserat att tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar, fordonsdelar och stål ska höjas till 50 procent den 1 januari 2027. Samtidigt har 50-procentstullar redan trätt i kraft på andra kanadensiska varor.

Kanadas premiärminister Mark Carney sade i ett tal att USA ”begärde för mycket och erbjöd för lite”. Regeringen har aviserat vedergällningstullar dollar för dollar, bland annat mot amerikanskt stål, mejerivaror, jordbruksmaskiner och elektronik.

Ontario har använt elvapnet tidigare

Ford har tidigare använt elektricitet som påtryckningsmedel. I mars 2025 lade Ontario en avgift på 25 procent på el som exporterades till Michigan, Minnesota och New York. Avgiften drogs senare tillbaka efter att Trump svarat med hot om högre tullar på kanadensiskt stål och aluminium.

Ford vill nu att Kanada överväger stegvis hårdare motåtgärder, även för olja, kaliumkarbonat och strategiska mineraler. Quebecs premiärminister Christine Fréchette har sagt att provinsen för närvarande inte följer Ontarios linje, men har inte uteslutit ett liknande steg om konflikten fortsätter att förvärras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skulden fördubblad: USA passerar 40 biljoner dollar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
USA:s Kapitolium och buntar med amerikanska hundradollarsedlar i ett delat montage.
Kongressen beslutar om skatter och federala utgifter, medan finansdepartementet lånar för att täcka återkommande underskott.

USA:s federala bruttoskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar. Finansdepartementets dagliga redovisning visar att skulden mer än fördubblats sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017.

Den 18 augusti uppgick den samlade skulden till exakt 40 047 425 768 420 dollar, enligt finansdepartementets dagliga redovisning. Dagen före låg den på 39,987 biljoner dollar.

Siffran avser den federala bruttoskulden. Av totalen är 32,266 biljoner dollar skuld som innehas av allmänheten, där bland annat privatpersoner, banker, pensionsfonder, centralbanker och utländska stater ingår. Resterande 7,782 biljoner består av skulder mellan olika delar av den amerikanska staten.

När Trump svors in den 20 januari 2017 låg skulden på 19,947 biljoner dollar. Nya Dagbladet rapporterade samma år om hur 20-biljonersgränsen passerades. På mindre än tio år har alltså ytterligare drygt 20 biljoner dollar lagts till.

Ökade under både Trump och Biden

Skuldökningen löper genom både republikanska och demokratiska regeringar. Mellan Trumps första installation och Joe Bidens tillträde 2021 steg den med omkring 7,8 biljoner dollar. Under Bidens fyra år ökade den med ytterligare cirka 8,5 biljoner.

Vid Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 låg skulden nära 36,2 biljoner dollar. Sedan dess har omkring 3,8 biljoner tillkommit.

En stor del av den kraftiga ökningen under Trumps första mandatperiod och början av Bidens kan knytas till pandemin. Båda regeringarna lånade stora belopp till stödprogram, samtidigt som skatteintäkterna pressades och redan växande kostnader för socialförsäkringar, sjukvård och försvar fortsatte.

1,17 biljoner i räntekostnader

Den löpande budgeten fortsätter samtidigt att gå med stora underskott. Under juli var underskottet 432,3 miljarder dollar. För budgetårets första tio månader uppgår det samlade underskottet till 1,799 biljoner dollar, visar finansdepartementets månadsredovisning.

Räntorna tar en allt större del av budgeten. Den samlade räntekostnaden på statens utestående skulder nådde 1,17 biljoner dollar under budgetårets första tio månader. Högre marknadsräntor innebär att gamla lån successivt ersätts med dyrare upplåning.

Utvecklingen påverkar inte bara statsbudgeten. När investerare kräver högre ränta för att köpa amerikanska statsobligationer följer andra lånekostnader ofta efter. NPR rapporterar att räntan på 30-åriga statsobligationer nått sin högsta nivå på 19 år, samtidigt som den genomsnittliga räntan på ett 30-årigt bostadslån närmat sig 6,7 procent.

Varken kongressen eller presidenten har presenterat en plan som snabbt skulle vända skuldutvecklingen. Minskade utgifter innebär politiskt svåra ingrepp i stora program, medan högre skatter möter motstånd. Så länge utgifterna överstiger intäkterna fortsätter staten därför att låna – nu från en nivå över 40 biljoner dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.