MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 28 juli 2025

måndag 28 juli 2025

Fotograf dokumenterade fågel som inte setts på 55 år

publicerad 17 september 2024
– av Sofie Persson
En av de exklusiva bilderna på prinshöken, som endast lever på ön Niu Briten i Nya Guinea.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Prinshöken har varit en riktig doldis och inte dokumenterats sedan 1969. Världsnaturfonden WWF uppger nu att den sällsynta fågeln fotograferats i Nya Guineas regnskog.

Naturfotografen Tom Vierus var tillsammans med andra från WWF ute på en expedition vid ön Niu Briten för att få en överblick kring arterna på ön. Vierus fotograferade en mängd fåglar, men var då inte medveten om att han lyckats fånga prinshöken på bild.

Jag fotograferade flera fågelarter, inklusive prinshöken, men var inte medveten om betydelsen vid den tiden, säger han enligt WWF.

Prinshöken, som endast finns på denna ö, är listad som sårbar i världen och vida känd för att vara mycket ovanlig att skåda.

Det sista dokumenterade vetenskapliga fyndet av arten verkar vara ett exemplar från juli 1969 som förvaras på American Museum of Natural History i New York, USA. Även om det har gjorts flera observationer under de mellanliggande åren verkar New Britain Goshawk ha undgått dokumentation i form av foton, ljud och exemplar i 55 år, säger John Mittermeier, direktör för Search for Lost Birds at American Bird Conservancy.

Urbefolkningen som lever på ön kallar fågeln ”keango” eller ”kulingapa” och ser fågeln då och då, men även de bekräftar att den är mycket svår att upptäcka. Oscar Pileng, som är representant för WWF i området, är född på ön och hoppas fotografiet innebär att man gör fler ansträngningar för att skydda miljön på ön.

Jag blev förvånad när jag hörde att det var första gången den fotograferats, men jag är mycket glad över att det nu finns ett officiellt bevis och jag hoppas att detta innebär att fler ansträngningar görs för att skydda dess livsmiljö från hoten från storskaligt jordbruk, skogsavverkning, gruvdrift och infrastrukturutveckling, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ge törstiga bin en livsviktig gåva – vatten i sommarvärmen

publicerad Idag 12:55
– av Redaktionen
Bin behöver vatten för att orka med sina dagliga och viktiga arbetsuppgifter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Varma och torra dagar gör vatten till en dyrbar resurs – inte bara för oss, utan också för våra viktiga pollinatörer. Att erbjuda bin en trygg vattenkälla i trädgården kan göra stor skillnad för deras överlevnad och välmående.

Sommarens sol och torra väder får inte bara människor att längta efter svalkande drycker – de viktiga pollinatörerna, bina och humlorna, behöver också tillgång till friskt vatten för att överleva och frodas.

Att erbjuda humlor och bin en pålitlig vattenkälla i trädgården eller på balkongen är ett enkelt men betydelsefullt sätt att stötta naturens hjältar.

Bin är otroliga små arbetare som pollinerar stora delar av grödor och vilda växter. Men under varma och torra perioder kan vatten bli en knapp resurs för de små pollinerarna. Det är då de söker sig till trädgårdar, parker och balkonger i jakt på att släcka törsten.

Så hur kan man som trädgårdsälskare eller naturvän hjälpa till? Land.se listar fem enkla och naturliga sätt att ge bina och humlorna tillgång till vatten:

  • Ställ fram ett fat
    Placera en grund skål med vatten i skyddat läge och fyll på med småsten, barkbitar eller korkar som bina kan landa på. Det lilla badet ger bina en säker landningsplats så att de kan dricka utan att riskera att drunkna.
  • Mossa
    Bin är instinktivt programmerade att leta efter stillastående vatten, eftersom rinnande vatten utgör en drunkningsrisk. Just därför dras de gärna till lite smutsigare och jordigare vattenkällor – blöt mossa kan snabbt bli en riktig favorit att dricka från.
  • Vattenkranen
    Om du har en kran på din regnvattentunna är det enkelt ordnat. Lägg en planka i lutning under kranen och låt vattnet droppa sakta. Det blir en lättillgänglig plats för bin att dricka från.
  • Glöm inte att vattna
    Utan vatten slutar blommorna producera nektar åt bin och humlor. Om man exempelvis har ett jordgubbsland fyllt med blommor men inga pollinatörer i sikte, kan orsaken vara att det är för torrt. Vattna – men undvik att överdriva eftersom för mycket vatten gör nektarn vattnig och mindre lockande.
  • Öppen bar
    Ett fat fyllt med stenar och pinnar blir snabbt ett populärt vattenhål för törstiga bin. Det går också fint att ta några nävar bark och pinnar som får flyta på ytan i en vattentunna.

Att hjälpa bina med vatten är en liten gest med stor betydelse för ekosystemet. Våra humlor, honungsbin och solitärbin bidrar till mångfalden som ger oss frukter, grönsaker och vackra blomsterhav.

Genom att erbjuda rent och säkert vatten kan vi ge dem en välbehövlig paus – en törstsläckande oas – mitt i sommarvärmen. Så ta fram en skål, några stenbitar och låt trädgårdens bin känna sig välkomna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu börjar rötmånaden

publicerad 25 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rötmånaden är här – tiden då maten surnar snabbare, bananflugorna invaderar köket och gamla råd plötsligt känns högst relevanta. Även om få längre oroar sig på allvar, finns det gott om tips att ta till för att klara sig genom värmen.

Rötmånaden karaktäriseras av att det är den tiden på året då vädret är som varmast och fuktigast, vilket innebär större risk för maten att bli dålig även att man blir sjuk. Ordet kommer från fornsvenskans röta som betyder ”få att ruttna” och infaller traditionellt mellan 22–24 juli och 22–24 augusti varje år. Ibland kallas den även för ”hunddagarna” eftersom solen står i närheten av Hundstjärnan (Sirius) vid periodens början, enligt Institutet för språk och folkminnen.

Kunde bli fördärvade

Även om det idag ofta inte innebär någon panik för svenskarna att det är rötmånad, är det något som hängt med i vårt ordförråd och ofta påpekas varje år, speciellt av den äldre generationen, vilket inte är särskilt märkligt med tanke på hur viktig den tidigare var i det svenska samhället. Bakterier sprids som bäst under den här tiden, maten blir snabbt försämrad och sjukdomar sprids mer. I folktron trodde man också att om en människa föddes under den här tiden kunde den bli klen eller ”till och med fördärvad”. Kalvar troddes kunna bli vanskapta och föl otämjbara under den här månaden.

Vid den här tiden undvek man ofta slakt eftersom köttet blev dåligt snabbt. Svenskar undvek också att bada samt att syssla med exempelvis åderlåtning, en historisk medicinsk metod som innebär att man tappade blod från en patient för att bota eller förebygga sjukdomar, eftersom sår läkte dåligt.

Eftersom märkliga och osannolika saker ofta sades inträffa under rötmånaden, började man kalla otroliga eller överdrivna berättelser för ”rötmånadshistorier” – alltså historier som man har svårt att tro på.

Tips under rötmånaden

Även om man idag har både kyl och frys, samt mer kunskaper inom allt från medicin till mathantering, kan det vara bra att tänka till lite extra under den här perioden för att undvika sjukdomar och dålig mat, enligt Livsmedelsverket.

  • Håll maten kall från affären till hemmet, särskilt om man bor en bit bort. Kylväska med kylklampar är bra.
  • Tvätta händerna både före och efter matlagning, särskilt om man hanterat rått kött eller kyckling.
  • Håll varm mat varm och kall mat kall.
  • Låt inte kylvaror stå framme mer än två timmar i sträck.
  • Ha kallt i kylen, +4 är lagom.

Den ökända plågan som heter bananflugor är också extra ivriga under rötmånaden. För att undvika att de frodas kan man lägga in sin frukt i kylen, särskilt bananer lockar dessa små irritationsmoment. Vidare kan man klippa ner blommor och växter inomhus, sådana som drar till sig flugor.

Håll även rent, särskilt i köket. Bananflugor kan lägga ägg i avloppen, därför kan man hälla kokande vatten i avloppet för att minska bestånden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Återvunnen plast kan orsaka hormonstörningar

publicerad 24 juli 2025
– av Redaktionen
Återvunnen plastpellet från polyetylen kan användas för att tillverka exempelvis en vattenflaska.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Återvunnen plast läcker ut kemikalier som kan påverka hormoner och metabolism hos zebrafiskyngel, visar forskning från Sverige och Tyskland. En enda plastpellet med återvunnen plast kunde innehålla mer än 80 kemikalier.

Plastföroreningar världen över är ett starkt hot mot både människors hälsa och miljö. Att återvinna plast har setts som en del av lösningen, men eftersom plast innehåller tusentals kemiska tillsatser och andra ämnen som kan vara giftiga, och dessa nästan aldrig deklareras, kan de farliga kemikalierna hamna i återvunna produkter.

För att undersöka detta närmare köpte forskare från Göteborgs universitet in plastpellet återvunnen från polyetylenplast från olika delar av världen. Polyetylen, som förkortas PE, är en sorts plast som används i åtskilliga produkter som exempelvis plastpåsar, kapsyler, rör, rep, leksaker och hushållsartiklar. Dessa typer av plastpellet används till att tillverka exempelvis plastpåsar eller vattenflaskor i hårdplast.

Förändrade hormoner

Forskarna lät plastpellet ligga i vatten i 48 timmar. Efter detta exponerade man yngel av arten zebrafisk för vattnet under fem dagars tid. Där upptäckte forskarna att genuttrycket i ynglen förändrades i gener kopplade till fettomsättning och hormonreglering.

Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer. De effekter som vi registrerade visar att plast i naturen har potential att förändra fiskarnas fysiologi och hälsa, säger Azora König Kardgar, huvudförfattare och forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Vidare genomförde forskare en kemisk analys av de kemikalier som läckte ut från plastpellet till vatten. Där upptäckte man en hel del olika kemiska föreningar, men de skiljde sig åt mellan olika prover av pellet. En enda pellet kunde dock innehålla över 80 olika kemikalier.

Vi identifierade vanliga plastkemikalier, inklusive UV-stabilisatorer och mjukgörare, samt kemikalier som inte använts i tillverkningen av plasten, inklusive bekämpningsmedel, läkemedel och biocider. Dessa kan ha förorenat plasten under dess första användningsfas, innan den blir avfall som ska återvinnas. Detta är ytterligare bevis på komplexiteten i frågan om plastavfallsflöden och de giftiga kemikalier som förorenar återvunnen plast, säger Eric Carmona, forskare vid Department of Exposure Science, Helmholtz Centre for Environmental Research i Leipzig i Tyskland.

Inte säkert med återvunnen plast

Tidigare forskning har även visat att exponering för giftiga kemikalier i plast har liknande effekter på människor som på zebrafiskyngel. Vissa kemikalier som används i plast är kända för att störa hormoner, som i sin tur kan ha negativ effekt på fertilitet och barns utveckling samt ha kopplingar till vissa cancerformer och metaboliska störningar, inklusive fetma och diabetes. Forskarna pekar därför på att detta är bland de största hindren med återvunnen plast, att man helt enkelt aldrig vet säkert vilka kemikalier som kommer att hamna i ett föremål som tillverkats av denna plast.

Slutligen konstaterar forskarna att plast inte återvinnas på ett säkert och hållbart sätt om man inte tar itu med farliga kemikalier.

Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel. Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen, säger professor Bethanie Carney Almroth.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Invasiva sammetsgetingen hotar nordiska honungsbin

publicerad 15 juli 2025
– av Isac Boman
Sammetsgeting till vänster, europeiskt honungsbin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sammetsgetingen har nu observerats i Danmark. Oro finns för att europeiska honungsbin nu är alltmer hotade, inklusive i Norden.

Sammetsgetingen, Vespa velutina nigrithorax, tillhör familjen bålgetingar och förekommer naturligt i Asien. Den misstänks från början ha kommit till Europa med en sändning lergods från Kina till Frankrike år 2004, och har sedan dess snabbt spridit sig till Spanien, Schweiz och även Tyskland.

Observerad i Danmark

Nu har arten observerats även på ön Fyn i Danmark och spridningen betraktas som ett allvarligt hot mot binäringen, säger Astrid Bjerke Lund, kommunikationsansvarig i Norges Birøkterlag (Norges biodlarförbund) till den norska statskanalen NRK.

Det oroar oss. Det är ett hot mot bland annat våra honungsbin och därmed också frukt- och grönsaksproduktionen, säger Bjerke Lund.

Det östasiatiska honungsbiet har för vana att forma en boll kring invaderande Vespa velutina-individer och värma ihjäl dem, men det europeiska honungsbiet har inte lärt sig denna försvarsmetod. I Europa uppfattar europeiska honungsbin den asiatiska getingen som skrämmande så till den grad att de inte vågar flyga på samma sätt som annars.

Om honungsbiet inte kan komma ut för att samla nektar och pollen kommer de inte att överleva. Därför är det väldigt allvarligt om sammetsgetingen kommer till Norge, fortsätter Bjerke Lund.

Även Jordbruksverket varnar

Det svenska Jordbruksverket utesluter inte att den kan bli ett hot även för södra Sverige, både mot honungsbin genom predation, och vanlig bålgeting genom födokonkurrens.

Den asiatiska getingen är något mindre än den europeiska och mörk på bakkroppen, förutom en gul rand på bakdelen, medan den europeiska getingen har röda tecken på bakkroppen. Dessutom är den känd för att ha gula ben.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.