MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 15 augusti 2025

fredag 15 augusti 2025

 

Inflytelserika tankesmedjan: ”Putin kommer aldrig att ge upp”

Kriget i Ukraina

publicerad 5 september 2024
– av Isac Boman
Vladimir Putin Ryssland
Strategin att försöka pressa Putin att lämna Ukraina har hittills inte alls varit framgångsrik.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tidigare CIA-analytikern Peter Schroeder skriver i lobbygruppen Council on Foreign Relations tidskrift att USA:s strategi kring Ukraina bygger på orealistiska förväntningar och ”önsketänkande”.

Han menar att det är ytterst osannolikt att Putin kommer att ge upp, och förespråkar istället en mer långsiktig strategi och att man väntar på att Putin avgår, tvingas bort – eller dör.

Den inflytelserika amerikanska tankesmedjan Council on Foreign Relations har genom åren huserat många av USA:s mest inflytelserika politiker och andra makthavare, och har beskrivits som en de facto permanent regeringsliknande institution i USA. I sin skrift Foreign Affairs deklarerar man att Putin ”aldrig kommer att ge upp Ukraina” och att det är en ”utsiktslös uppgift” att ens försöka få till ett sådant scenario.

Det finns bara ett genomförbart alternativ för att få slut på kriget i Ukraina på villkor som är acceptabla för väst och Kiev: att vänta ut Putin. Enligt detta tillvägagångssätt skulle USA hålla linjen i Ukraina och upprätthålla sanktioner mot Ryssland samtidigt som man minimerar stridsnivån och mängden resurser som används tills Putin dör eller på annat sätt lämnar sitt ämbete. Först då kommer det att finnas en chans till en varaktig fred i Ukraina”, skriver den tidigare CIA-analytikern Peter Schroeder i sin analys.

Schroeder menar att Putin har makt att stoppa kriget när han vill, utan att detta skulle hota hans ställning – men att detta sannolikt inte sker.

”Ett antiryskt Ukraina”

Snarare än ett opportunistiskt anfallskrig kan angreppet på Ukraina bättre förstås som ett orättfärdigt förebyggande krig som inleddes för att stoppa vad Putin såg som ett framtida säkerhetshot mot Ryssland. Enligt Putin höll Ukraina på att förvandlas till en antirysk stat som, om den inte stoppades, skulle kunna användas av väst för att underminera Rysslands inhemska sammanhållning och hysa Nato-styrkor som skulle hota själva Ryssland”, skriver han.

En grupp ryska soldater. Foto: Mil.ru/CC BY 4.0

Att kriget i så hög grad avviker från Putins normala riskkalkyl tyder på att han fattat ett strategiskt beslut om Ukraina som han inte är villig att backa från. Hans beslut att skicka huvuddelen av Rysslands armé in i Ukraina 2022, och sedan mobilisera fler styrkor när den första attacken misslyckades, visar att han anser att kriget är för viktigt för att misslyckas”, fortsätter han.

Schroeder menar att även om de ryska kostnaderna för kriget varit stora är det sannolikt att Putin anser att passivitet hade kostat betydligt mer och riskera att leda till uppkomsten av ett västallierat Ukraina, som skulle kunna fungera som språngbräda för en ”färgrevolution” riktad mot Ryssland – där landets regering genom statskuppsliknande former byts ut mot en mer västorienterad marionettregering.

”Spela långsiktigt”

Av det skälet bedömer man också att det är ”osannolikt att västliga påtryckningar kommer att komma i närheten av att tvinga honom att ändra sig och avsluta kriget på villkor som är acceptabla för Kiev och Washington”.

Om Putin inte är villig att avbryta sin attack mot Ukraina kan kriget bara sluta på ett av två sätt: antingen för att Ryssland har förlorat förmågan att fortsätta sin kampanj eller för att Putin inte längre sitter vid makten”, slår han fast.

Att Putin självmant avslutar kampanjen bedöms som mycket osannolikt. Foto: Dmitry Terekhov/CC BY-SA 2.0

Den bästa strategin för Washington är att spela på långsiktigt och vänta på att Putin ska lämna. Det är möjligt att han avgår frivilligt eller tvingas bort, men det som är säkert är att han någon gång kommer att dö. Först när han inte längre sitter vid makten kan det verkliga arbetet med att permanent lösa kriget i Ukraina börja”, deklareras det vidare.

”Hushåll med resurserna”

Fram tills dess bör Washington fokusera på att försöka hjälpa Ukraina att ”hålla linjen” och förhindra ytterligare ryska militära framsteg, menar han. Vidare bör man fortsätta att ålägga Moskva ekonomiska och diplomatiska sanktioner – men dock inte förvänta sig att dessa ska ha någon större effekt.

Huvudsyftet med sådana påtryckningar är att sända rätt budskap till USA:s allierade och ha en hållhake redo för ett Ryssland efter Putin, samtidigt som man undviker inhemsk kritik. Samtidigt bör Washington hushålla med sina resurser, använda dem så effektivt som möjligt och övertyga Kiev om att undvika stora, slösaktiga offensiver. Även Kievs framgångsrika offensiver hittills – inklusive överraskningsattacken mot den ryska Kurskregionen förra månaden – har haft liten effekt på konfliktens övergripande förlopp. Det är fortfarande ett utnötningskrig utan några tecken på ett kommande genombrott för Ukraina”.

Nato Stoltenberg Zelenskyj
Zelenskyjs Ukraina bör få fortsatt hjälp – men det måste hushållas med resurserna, hävdas det. Foto: Jens Stoltenberg/X

Schroeder menar att USA:s strategi för kriget i Ukraina ända sedan start ”präglats av önsketänkande” och orealistiska scenarion.

Om bara Washington kan ålägga Putin tillräckligt stora kostnader, kan man övertyga honom om att stoppa kriget i Ukraina. Om man bara kan skicka tillräckligt med vapen till Ukraina kan Kiev driva ut de ryska styrkorna. Efter två och ett halvt år borde det stå klart att inget av dessa resultat är i sikte. Det bästa tillvägagångssättet är att spela på tid – att hålla linjen i Ukraina, minimera kostnaderna för USA och förbereda sig för den dag Putin till slut lämnar landet. Detta är visserligen en otillfredsställande och politiskt osmaklig strategi. Men det är det enda realistiska alternativet”, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: Ryssland har vunnit – EU lever i förnekelse

Kriget i Ukraina

publicerad 13 augusti 2025
– av Markus Andersson
Orbán har länge varit en av få EU-ledare som förespråkat diplomati framför eskalering i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ungerns premiärminister Viktor Orbán bedömer att Ryssland redan har vunnit kriget i Ukraina och att det nu är upp till Västvärldens ledare att erkänna detta.

Utspelet kom på tisdagen, kort efter att Orbán valt att inte stödja EU-topparnas senaste gemensamma uttalande till stöd för Ukraina, som togs fram inför mötet mellan USA:s president Donald Trump och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin, planerat till fredag i Alaska.

I en intervju med YouTube-kanalen Patriot förklarade Orbán att han delvis motsatte sig uttalandet eftersom det fick EU att framstå som ”löjligt och patetiskt”.

— När två ledare sätter sig ner för att förhandla med varandra, amerikanerna och ryssarna … och du inte är inbjuden dit, då springer du inte till telefonen, du springer inte runt, du ropar inte in utifrån, sade Orbán.

— Om du inte sitter vid förhandlingsbordet, då är du på menyn, tillade Ungerns ledare.

”Ukrainarna har förlorat”

Orbán argumenterade för att Moskva de facto redan har segrat i kriget och kritiserade Kievs stödjare för att leva i förnekelse.

— Vi pratar nu som om detta vore en öppen krigssituation, men det är det inte. Ukrainarna har förlorat kriget. Ryssland har vunnit detta krig, betonade han.

— Den enda frågan är när och under vilka omständigheter Västvärlden, som står bakom ukrainarna, kommer att erkänna att detta har hänt, och vad som blir resultatet av allt detta.

Ungern, som är medlemmar i både EU och NATO, har konsekvent motsatt sig Bryssels politik, bland annat vapenleveranser till Kiev och sanktioner mot Ryssland. Budapest har också motsatt sig att Ukraina beviljas medlemskap i EU eller NATO.

Relationerna mellan Budapest och Kiev har ytterligare försämrats på grund av spänningar kring den ungerska etniska minoriteten i västra Ukraina. Förra veckan sa Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó att Kiev inte har någon plats i EU och ”inte ens hör hemma bland civiliserade nationer”, med hänvisning till dödsfallet av en etnisk ungrare, som enligt uppgift orsakades av ukrainska värnpliktsofficerare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vance: Amerikanerna har tröttnat på att betala för Ukrainakriget

Kriget i Ukraina

publicerad 11 augusti 2025
– av Markus Andersson
Vance anser att EU "måste ta större ansvar" för vad som sker i dess närområde.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s vicepresident J.D. Vance slår fast att landet är på väg att sätta punkt för sitt ekonomiska stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland.

Samtidigt betonar han att han inte har någonting emot att Europa fortsätter leverera amerikanska vapen till Kiev – så länge man bekostar detta själva.

— Jag tror att presidenten, och jag tror definitivt att Amerika, är färdiga med att finansiera Ukrainakriget. Vi vill åstadkomma en fredlig lösning på detta. Vi vill stoppa dödandet, sa Vance i en intervju med Fox News, som sändes under söndagen.

Han framhöll att opinionen i USA inte längre stöder fortsatt ekonomiskt bistånd till Kiev.

— Jag tror att amerikanerna är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar, till just denna konflikt, fortsatte Vance.

”Måste ta större ansvar”

Vicepresidenten öppnade dock för att USA inte har någonting emot fortsatt europeiskt militärt stöd till Ukraina – även där amerikanska vapen är inblandade – så länge detta sker utan amerikansk finansiering.

— Men om européerna vill ta större ansvar och faktiskt köpa vapen från amerikanska tillverkare, så är vi okej med det, men vi kommer inte att finansiera det själva längre, tillade han.

Intervjun spelades in innan det officiella tillkännagivandet av president Trumps möte med Rysslands president Vladimir Putin nästa vecka, men sändes i sin helhet först i söndags. Vance återupprepade också Trumpadministrationens linje att europeiska länder själva måste bära ett större ansvar för kriget.

— Vad vi sa till européerna är helt enkelt: För det första, det här är i ert område, det här är vid er egen bakdörr. Ni måste ta större ansvar och spela en större roll i det här. Och om ni bryr er så mycket om den här konflikten, bör ni vara villiga att spela en mer direkt och mer substantiell roll i att finansiera det här kriget själva, förklarade Vance.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump och Putin i Alaska – fredsavtal eller fortsatt krig?

Kriget i Ukraina

publicerad 11 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Putin och Trump i ett tidigare möte år 2017.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin möts i Alaska den 15 augusti för att diskutera kriget i Ukraina. Samtidigt vill EU att USA ska öka pressen på Ryssland, och Ukrainas president Zelenskyj vägrar att ge upp territorium.

Mötet präglas av osäkerhet, och en rysk förhandlare varnar för risken att det saboteras.

Toppmötet i Alaska mellan USA:s Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin är ett av de mest omtalade diplomatiska initiativen sedan kriget i Ukraina inleddes för över tre år sedan.

På agendan står möjligheten att hitta en väg till fred – eller åtminstone en vapenvila – i en konflikt som har kostat hundratusentals liv, destabiliserat Europas säkerhet samt dränerat ekonomierna i många länder, framför allt i Europa.

Än så länge är det planerat som ett tvåpartsmöte, men Vita huset har uttryckt öppenhet för att även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle kunna delta i en trilateral diskussion.

Zelenskyj själv har dock sagt tydligt att han aldrig kommer att godkänna att Ukraina avstår från territorier för att avsluta kriget. Han betonar att en fredslösning utan Ukrainas involvering skulle vara meningslös.

EU:s motstånd och rysk skepsis

Flera europeiska ledare har gett sitt tydliga stöd till Zelenskyj och kräver att USA ska öka pressen på Ryssland för att tvinga fram verkliga fredsförhandlingar.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade nyligen att USA sitter på verktygen för att få Ryssland till förhandlingsbordet och att alla samtal måste involvera både Ukraina och EU för att säkerställa kontinentens säkerhet.

Samtidigt uttrycker Ryssland skepsis inför mötets möjligheter. En framstående rysk förhandlare har varnat för att mötet riskerar att saboteras av krafter som inte vill se ett slut på konflikten.

”Utan tvekan kommer flera nationer som har ett intresse av att förlänga konflikten att göra enorma ansträngningar (provokationer och desinformation) för att torpedera det planerade mötet,” varnar Kirill Dmitriev.

Den fortsatta ryska militära offensiven i östra Ukraina och annekteringen av områden fördjupar splittringen och gör diplomatiska ansträngningar ytterst komplicerade.

Ulf Kristersson Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyj tackar Ulf Kristersson (M) för allt ekonomiskt stöd samt alla de vapenleveranser Sverige helhjärtat gett till Ukraina. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vad kan vi förvänta oss av mötet?

Mötet blir det första ansikte-mot-ansikte-mötet mellan Trump och Putin sedan den ryska invasionen 2022, och har väckt bred uppmärksamhet internationellt. Kritiker menar att några verkliga genomslag är svåra att förvänta sig, medan det finns en viss förhoppning om att diplomatiska kanaler öppnas ytterligare.

Förväntningarna är alltså försiktiga men ändå tydliga: Trump vill pressa Putin till ett eldupphör, samtidigt som Ryssland har satt höga krav som Ukrainas regering och västvärlden är ovilliga att acceptera. Zelenskyj och europeiska allierade understryker att fred måste bygga på Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

Hur mycket detta kan kombineras med Putins ambitioner och Trumps egna förhandlingstaktiker återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

7 av 10 ukrainare vill förhandla om fred

Kriget i Ukraina

publicerad 8 augusti 2025
– av Redaktionen
Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyjs tonläge mot Ryssland har förändrats markant den senaste tiden - ett tecken på fred kan vara nära?

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En tydlig opinionsförskjutning märks i Ukraina efter mer än tre års krig. I Gallups senaste mätning, genomförd i början av juli, säger 69 % av de tillfrågade att de genom fredsförhandlingar vill få slut på kriget så snart som möjligt.

Endast 24 % föredrar att fortsätta strida tills seger. Det är en spegelvändning jämfört med 2022, då 73 % ville kämpa vidare till seger och endast 22 % förespråkade förhandlingar.

Trots viljan till förhandlingar tror få ukrainare ändå att striderna upphör inom kort. 25 % bedömer att det är troligt att de aktiva striderna tar slut inom de närmaste tolv månaderna, men bara 5% ser detta som ”mycket troligt”.

68 % anser att ett slut på striderna inom ett år är osannolikt. Under tiden fortsätter dagliga missil- och drönarattacker, och striderna är intensiva längs flera frontavsnitt.

Allt färre ukrainare tror på en seger på slagfältet. Illustration: Gallup

”Stödet för krigsinsatsen har stadigt minskat i alla delar av den ukrainska befolkningen, oavsett region eller demografisk grupp. Denna förändring sker samtidigt som diplomatiska insatser har fått nytt fäste. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har signalerat beredskap för direkta samtal med Rysslands president Vladimir Putin och föreslagit förnyade förhandlingar, medan USA:s president Donald Trump försöker pressa Kreml med hot om sanktioner”, skriver Gallups analytiker Benedict Vigers, och fortsätter:

”Trots dessa initiativ fortsätter konflikten nästan oförändrad. Missil- och drönarattacker sker dagligen, och striderna är hårda längs flera delar av frontlinjen”.

Färre tror på Nato och EU

Ukrainarnas syn på USA:s politiska ledning har också svängt kraftigt. 2025 uppger 16 % att de är nöjda med USA:s ledarskap, medan 73 % ogillar detta – den högsta nivån hittills. De starka sympatier som fanns 2022, när 66 % godkände USA:s ledarskap, har därmed i praktiken försvunnit.

Det ukrainska folket har en mycket negativ syn på USA:s nuvarande ledarskap. Illustration: Gallup

Tron på att Ukraina kommer att ansluta sig till den USA-ledda militärpakten Nato har också fallit kraftigt. År 2022 trodde 64 % på medlemskap inom tio år, 2023 steg siffran till 69 %. Förra året hade den sjunkit till 51 % och 2025 är den nere på 32 % – ungefär hälften av nivån tre år tidigare.

Samtidigt har andelen som tror att Ukraina aldrig blir Natomedlem ökat till 33 %, vilket motsvarar andelen som fortfarande räknar med inträde inom ett decennium.

När det gäller EU är förväntningarna starkare, om än dämpade jämfört med tidigare. En knapp majoritet, 52 %, tror 2025 på EU-medlemskap inom tio år, jämfört med 61 % förra året och 73 % både 2022 och 2023.

Gallups mätning – juli 2025

  • 69 % vill avsluta kriget genom förhandlingar
  • 24 % vill fortsätta strida tills seger
  • 25 % tror att striderna upphör inom ett år (5 % ”mycket troligt”)
  • 68 % tror att striderna inte upphör inom ett år
  • 16 % godkänner USA:s ledarskap, 73 % misstycker
  • 32 % tror på Natomedlemskap inom 10 år
  • 33 % tror att Ukraina aldrig blir medlem i Nato
  • 52 % tror på EU-medlemskap inom 10 år

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.