Inflytelserika tankesmedjan: ”Putin kommer aldrig att ge upp”

Kriget i Ukraina

Publicerad september 5, 2024
– av Isac Boman
Vladimir Putin Ryssland
Strategin att försöka pressa Putin att lämna Ukraina har hittills inte alls varit framgångsrik.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den tidigare CIA-analytikern Peter Schroeder skriver i lobbygruppen Council on Foreign Relations tidskrift att USA:s strategi kring Ukraina bygger på orealistiska förväntningar och ”önsketänkande”.

Han menar att det är ytterst osannolikt att Putin kommer att ge upp, och förespråkar istället en mer långsiktig strategi och att man väntar på att Putin avgår, tvingas bort – eller dör.

Den inflytelserika amerikanska tankesmedjan Council on Foreign Relations har genom åren huserat många av USA:s mest inflytelserika politiker och andra makthavare, och har beskrivits som en de facto permanent regeringsliknande institution i USA. I sin skrift Foreign Affairs deklarerar man att Putin ”aldrig kommer att ge upp Ukraina” och att det är en ”utsiktslös uppgift” att ens försöka få till ett sådant scenario.

Det finns bara ett genomförbart alternativ för att få slut på kriget i Ukraina på villkor som är acceptabla för väst och Kiev: att vänta ut Putin. Enligt detta tillvägagångssätt skulle USA hålla linjen i Ukraina och upprätthålla sanktioner mot Ryssland samtidigt som man minimerar stridsnivån och mängden resurser som används tills Putin dör eller på annat sätt lämnar sitt ämbete. Först då kommer det att finnas en chans till en varaktig fred i Ukraina”, skriver den tidigare CIA-analytikern Peter Schroeder i sin analys.

Schroeder menar att Putin har makt att stoppa kriget när han vill, utan att detta skulle hota hans ställning – men att detta sannolikt inte sker.

”Ett antiryskt Ukraina”

Snarare än ett opportunistiskt anfallskrig kan angreppet på Ukraina bättre förstås som ett orättfärdigt förebyggande krig som inleddes för att stoppa vad Putin såg som ett framtida säkerhetshot mot Ryssland. Enligt Putin höll Ukraina på att förvandlas till en antirysk stat som, om den inte stoppades, skulle kunna användas av väst för att underminera Rysslands inhemska sammanhållning och hysa Nato-styrkor som skulle hota själva Ryssland”, skriver han.

En grupp ryska soldater. Foto: Mil.ru/CC BY 4.0

Att kriget i så hög grad avviker från Putins normala riskkalkyl tyder på att han fattat ett strategiskt beslut om Ukraina som han inte är villig att backa från. Hans beslut att skicka huvuddelen av Rysslands armé in i Ukraina 2022, och sedan mobilisera fler styrkor när den första attacken misslyckades, visar att han anser att kriget är för viktigt för att misslyckas”, fortsätter han.

Schroeder menar att även om de ryska kostnaderna för kriget varit stora är det sannolikt att Putin anser att passivitet hade kostat betydligt mer och riskera att leda till uppkomsten av ett västallierat Ukraina, som skulle kunna fungera som språngbräda för en ”färgrevolution” riktad mot Ryssland – där landets regering genom statskuppsliknande former byts ut mot en mer västorienterad marionettregering.

”Spela långsiktigt”

Av det skälet bedömer man också att det är ”osannolikt att västliga påtryckningar kommer att komma i närheten av att tvinga honom att ändra sig och avsluta kriget på villkor som är acceptabla för Kiev och Washington”.

Om Putin inte är villig att avbryta sin attack mot Ukraina kan kriget bara sluta på ett av två sätt: antingen för att Ryssland har förlorat förmågan att fortsätta sin kampanj eller för att Putin inte längre sitter vid makten”, slår han fast.

Att Putin självmant avslutar kampanjen bedöms som mycket osannolikt. Foto: Dmitry Terekhov/CC BY-SA 2.0

Den bästa strategin för Washington är att spela på långsiktigt och vänta på att Putin ska lämna. Det är möjligt att han avgår frivilligt eller tvingas bort, men det som är säkert är att han någon gång kommer att dö. Först när han inte längre sitter vid makten kan det verkliga arbetet med att permanent lösa kriget i Ukraina börja”, deklareras det vidare.

”Hushåll med resurserna”

Fram tills dess bör Washington fokusera på att försöka hjälpa Ukraina att ”hålla linjen” och förhindra ytterligare ryska militära framsteg, menar han. Vidare bör man fortsätta att ålägga Moskva ekonomiska och diplomatiska sanktioner – men dock inte förvänta sig att dessa ska ha någon större effekt.

Huvudsyftet med sådana påtryckningar är att sända rätt budskap till USA:s allierade och ha en hållhake redo för ett Ryssland efter Putin, samtidigt som man undviker inhemsk kritik. Samtidigt bör Washington hushålla med sina resurser, använda dem så effektivt som möjligt och övertyga Kiev om att undvika stora, slösaktiga offensiver. Även Kievs framgångsrika offensiver hittills – inklusive överraskningsattacken mot den ryska Kurskregionen förra månaden – har haft liten effekt på konfliktens övergripande förlopp. Det är fortfarande ett utnötningskrig utan några tecken på ett kommande genombrott för Ukraina”.

Nato Stoltenberg Zelenskyj
Zelenskyjs Ukraina bör få fortsatt hjälp – men det måste hushållas med resurserna, hävdas det. Foto: Jens Stoltenberg/X

Schroeder menar att USA:s strategi för kriget i Ukraina ända sedan start ”präglats av önsketänkande” och orealistiska scenarion.

Om bara Washington kan ålägga Putin tillräckligt stora kostnader, kan man övertyga honom om att stoppa kriget i Ukraina. Om man bara kan skicka tillräckligt med vapen till Ukraina kan Kiev driva ut de ryska styrkorna. Efter två och ett halvt år borde det stå klart att inget av dessa resultat är i sikte. Det bästa tillvägagångssättet är att spela på tid – att hålla linjen i Ukraina, minimera kostnaderna för USA och förbereda sig för den dag Putin till slut lämnar landet. Detta är visserligen en otillfredsställande och politiskt osmaklig strategi. Men det är det enda realistiska alternativet”, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Kriget i Ukraina

Publicerad yesterday 13:03
– av Isac Boman
Nato Stoltenberg Zelenskyj
Jens Stoltenberg möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd.

— Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen.

Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna.

Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare.

Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

”Börjar tala om ett tredje världskrig”

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet.

Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan.

Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden.

— Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina har rekryterat över 10 000 fångar till armén – även mördare får strida

Kriget i Ukraina

Publicerad september 30, 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina soldater
Enligt ukrainsk lag kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Mer än 10 000 ukrainska fångar har rekryterats till landets militär sedan en ny lag infördes förra året. Bland de rekryterade finns även dömda mördare och i utbyte mot att strida vid fronten kan de beviljas villkorlig frigivning.

På straffkoloni nr 4 i Ukraina förbereder sig Andrii Askerov, 30, och Roman Chech, 36, för att byta fängelseoverallen mot militäruniform. Båda är dömda för narkotikabrott och har ansökt om att gå med i armén.

— Jag kan inte föreställa mig hur det är att döda en människa, jag har bara sett det på film, säger Andrii Askerov, som har avtjänat 18 månader av ett sexårigt straff, till BBC.

För Roman Chech handlar det inte bara om frihet utan också om hämnd. Han uppger att hans syster dödades när en rysk missil träffade hennes hus i Charkiv 2023.

— Mest av allt vill jag hämnas henne, berättar han.

En månads träning

Enligt den nya lagen kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén ”tills kriget är över” och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

De som dömts för de grövsta brotten som upprepade mord, sexuellt våld, korruption och förräderi är dock uteslutna, och får inte värvas till armén, hävdas det.

De flesta fångarna har enligt regeringen anmält sig frivilligt till infanteriet där striderna är som intensivast. De kommer också att ingå i en ny anfallsstyrka som president Volodymyr Zelenskyj tillkännagav i september.

Enligt chefen för straffkoloni nr 4 är ungefär hälften av de tusen interner som hittills anmält sig frivilligt redan döda.

”Enorm skillnad”

Ukrainas biträdande justitieminister Evhen Pikalov försvarar programmet och menar att Ukrainas rekrytering av fångar inte alls är jämförbar med Rysslands värvningar.

— Det finns en enorm skillnad: ryssarna får betalt per hundra meter, och ukrainare drivs av patriotiska känslor, påstår han.

Pikalov understryker också att det handlar om villkorliga frigivningar, inte regelrätta benådningar.

Både Ukraina och Ryssland har alltså vänt sig till sina fängelser för att rekrytera nya soldater till fronten. För båda länderna erbjuder detta ett sätt att förstärka sina militära styrkor utan att behöva utöka den reguljära mobiliseringen, något som historiskt ofta mött starkt motstånd bland civilbefolkningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vapenindustrin rusar på börsen efter Trumps utspel

Kriget i Ukraina

Publicerad september 24, 2025
– av Redaktionen
M109 howitzer, tillverkad av brittiska BAE Systems – Europas största vapentillverkare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Vapenbolagens aktier skjuter i höjden efter Donald Trumps senaste uttalanden om Ryssland och Nato.

Presidenten uppmanade Natoländer att skjuta ned ryska plan som kränker deras luftrum, samtidigt som han lovade fortsätta leverera vapen till Nato och hävdade att Ukraina kan besegra Ryssland och återta hela sitt territorium.

“Jag anser att Ukraina, med stöd från Europeiska unionen, är i en position att kämpa och VINNA tillbaka hela Ukraina i dess ursprungliga form. Med tid, tålamod och ekonomiskt stöd från Europa, och särskilt Nato, är det fullt möjligt att återställa de ursprungliga gränserna där kriget började,” skrev Trump.

Han betonade också att Ukraina ”kanske till och med kan gå ännu längre än så” och erövra ryskt territorium och lovade att fortsätta leverera vapen till militärpakten Natos medlemsländer.

“Vi kommer att fortsätta leverera vapen till Nato, som får göra vad de vill med dem. Lycka till allihop!”

Saab och europeiska vapenbolag i topp

Och Trumps uttalanden gav omedelbar effekt på aktiemarknaden.

En korg med europeiska vapen- och militärbolag steg med hela 2,8 procent efter presidentens kommentarer. Tyska Rheinmetall ökade 1,4 procent, brittiska BAE Systems 1,6 procent – och svenska Saab AB lyfte nästan fem procent till en ny rekordnivå.

I Asien var uppgångarna ännu tydligare. Sydkoreanska Hanwha Aerospace, landets största vapenproducent, steg 5,9 procent. Bolaget har nyligen haft samtal med flera västeuropeiska länder om att bidra till utökad vapenproduktion. Korea Aerospace Industries och Hyundai Rotem ökade över fyra procent vardera, medan japanska IHI rusade nästan tio procent.

Vapenindustrin har redan länge haft stark medvind på börserna där fortsatta geopolitiska spänningar och konflikter, Trumps krigsretorik och förväntningar om växande militärbudgetar driver upp intresset ytterligare och ger nya kurslyft världen över.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Nato bör skjuta ner ryska flygplan

Kriget i Ukraina

Uppdaterad september 24, 2025 , Publicerad september 24, 2025
– av Isac Boman
Ryska flygplan bör skjutas ner vid luftrumskränkningar, enligt Trump, som nu plötsligt tror att Ukraina kan vinna kriget på slagfältet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

USA:s president Donald Trump svarade ”ja” när han på tisdagen fick frågan om Nato-stater bör skjuta ner ryska flygplan som kränker deras luftrum. Samtidigt hävdar han i ett nytt inlägg att Ukraina kan återta allt förlorat territorium – och potentiellt expandera bortom sina ursprungliga gränser.

— Ja, det tycker jag, sade Trump vid en gemensam presskonferens med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, när han tillfrågades om huruvida militärpakten bör skjuta ner ryska flygplan som kränker medlemsländernas luftrum.

I ett längre inlägg på sin egen plattform Truth Social går Trump på offensiven mot Ryssland och beskriver landet som en ”papperstiger” i djup ekonomisk kris.

”Efter att ha lärt känna och fullständigt förstått Ukrainas och Rysslands militära och ekonomiska situation, och efter att ha sett de ekonomiska problem det orsakar Ryssland, tror jag att Ukraina, med stöd från Europeiska unionen, är i en position att kämpa och VINNA tillbaka hela Ukraina i sin ursprungliga form,” skriver presidenten.

Trump hävdar vidare att Ryssland kämpat ”planlöst i tre och ett halvt år” i ett krig som ”borde ha tagit en verklig militärmakt mindre än en vecka att vinna”.

”Detta utmärker inte Ryssland. Faktum är att det i hög grad får dem att se ut som en papperstiger,” fortsätter Trump i inlägget.

”Tid för Ukraina att agera”

Trump går så långt som att antyda att Ukraina inte bara kan återta alla ockuperade områden – utan potentiellt också erövra ryskt territorium.

”När människorna som bor i Moskva, och alla de stora städerna, samhällena och distrikten överallt i Ryssland, får reda på vad som verkligen pågår med detta krig, det faktum att det är nästan omöjligt för dem att få tag på bensin genom de långa köer som bildas, och alla andra saker som äger rum i deras krigsekonomi, där det mesta av deras pengar spenderas på att bekämpa Ukraina, som har stark kampmoral och bara blir bättre, skulle Ukraina kunna ta tillbaka sitt land i sin ursprungliga form och, vem vet, kanske till och med gå längre än så!”

Han beskriver hur de ursprungliga gränserna från där kriget startade är ”mycket väl ett alternativ” med tid, tålamod och ekonomiskt stöd från Europa och Nato.

”Putin och Ryssland är i STORA ekonomiska problem, och detta är tiden för Ukraina att agera”.

Ryssland: Fabricerade provokationer

Trumps uttalanden om nedskjutning av ryska flygplan kommer efter att Estland förra veckan hävdade att tre ryska MIG-31-plan kränkt landets luftrum. Moskva har förnekat anklagelserna och säger att planen inte avvek från sin rutinmässiga flygväg, samt argumenterar för att Nato saknar bevis för att någon faktisk kränkning skett.

Tallinn krävde brådskande konsultationer med alliansens medlemmar enligt Natos artikel 4, vilket ledde till tisdagens krismöte i Bryssel.

Militärpaktens generalsekreterare Mark Rutte förklarade att alliansen avgör från fall till fall om man ska skjuta ner plan som kränker luftrummet, beroende på hotnivån. I den påstådda estniska incidenten ”avlyssnade och eskorterade Nato-styrkor omgående flygplanen utan eskalering eftersom inget omedelbart hot bedömdes föreligga”, sade han efter mötet.

Tidigare denna månad anklagade Polen Ryssland för att ha skickat minst 19 drönare in i polskt luftrum – ett påstående Moskva avvisat som grundlöst. Den enda skadan från incidenten ska enligt uppgift ha orsakats av en missil avfyrad från ett polskt F-16-plan, som träffade ett bostadshus, rapporterade nyhetssajten Rzeczpospolita.

Ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova kallade incidenten i Polen för en fabricerad provokation avsedd att ”underminera en politisk lösning av Ukraina-konflikten” och Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonade att anklagelserna ”aldrig har stötts av några tillförlitliga data eller övertygande argument”.

”Kommer fortsätta leverera vapen”

I sitt Truth Social-inlägg avslutar Trump med att lova fler amerikanska vapen till militärpaktens medlemsländer:

”Vi kommer att fortsätta leverera vapen till Nato för att Nato ska göra vad de vill med dem. Lycka till alla!”

Utspelen markerar en betydligt mer fientlig linje mot Ryssland än tidigare. Under sin kampanj lovade han upprepade gånger att avsluta kriget inom 24 timmar och kritiserade Biden-administrationens omfattande stöd till Ukraina.

Trump har tidigare också argumenterat för att Volodymyr Zelenskyj bär ett stort ansvar för ett krig som inte kan vinnas, kallat denne för en ”diktator” och beskrivit honom som ”världens bästa försäljare” som åker hem från varje USA-besök med 100 miljarder dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.