En bit av en papyrus, som förvarats på ett bibliotek i årtionden, har identifierats som en del av ”Thomas barndomsevangelium”. Det är den äldsta uppteckningen av det apokryfiska evangeliet som någonsin hittats.
Papyrusbiten har förvarats vid Hamburg Carl von Ossietzky State and University Library i Tyskland i årtionden. Den har legat obemärkt eftersom forskare ansåg att den var ”obetydlig”.
– Vi trodde att det var en del av ett vardagligt dokument, t.ex. ett privat brev eller en inköpslista, eftersom handstilen verkar så klumpig, säger Dr. Lajos Berkes, från tyska Institute for Christianity and Antiquity vid Humboldt-universitetet i Berlin, i ett pressmeddelande.
Fragmentet är daterat till mellan 400- och 500-talet och är skrivet på grekiska. Det har 13 rader med grekiska bokstäver och härstammar från det senantika Egypten.
– Vi lade först märke till ordet Jesus i texten. Sedan, genom att jämföra den med många andra digitaliserade papyri, dechiffrerade vi den bokstav för bokstav och insåg snabbt att det inte kunde vara ett vardagligt dokument, säger Berkes.
”Extraordinärt intresse för forskningen”
När Berkes, tillsammans med sin kollega professor Gabriel Nocchi Macedo från belgiska University of Liège, studerade det och översatte det identifierade man det som en kopia av ”Thomas barndomsevangelium”, ett dokument som beskriver Jesus Kristus barndom. Det var inget som stod i bibeln, men ska ha varit populära berättelser som spred sig mellan folken. Forskarna tror att att evangeliet skapades som en skrivövning i en skola eller ett kloster, vilket skulle förklara den klumpiga handstilen.
Innan har man trott att den äldsta versionen av evangeliet varit från ett kodex från 1000-talet. Papyrusbiten är dock cirka 1 600 år gammal, vilket gör det till det hittills äldsta fyndet som gjorts av evangeliet. Fynden bekräftar också den nuvarande bedömningen att evangeliet ursprungligen skrevs på grekiska.
– Fragmentet är av extraordinärt intresse för forskningen, säger Berkes. Å ena sidan för att vi har kunnat datera det till 400- eller 500-talet, vilket gör det till den tidigaste kända kopian. Å andra sidan har vi kunnat få nya insikter om hur texten har överförts.
