Psykologiforskare i Finland har utvecklat ett test för att mäta en individs engagemang för principer som rör identitetspolitik och ”social orättvisa”. Forskarna fann ett antal överraskande resultat hos den finska befolkningen – bland annat ett tydligt negativt samband mellan progressiva ideal och lyckonivåer.
Uppkomsten av nutidens ”sociala rättvisekrigare” (woke) har lett till diskussioner om dessas inflytande inom akademin, politiken och vardagslivet. Personer som identifierar sig som woke uttrycker sig till exempel fokusera på att ”identifiera och åtgärda systematiska ojämlikheter” mellan olika ”identitetsgrupper”.
Denna egenartade inriktning – som ofta förknippas med begrepp såsom ”intersektionalitet”, ”antirasism” och transaktivism – har både hyllats för sitt erkännande av systematiska hinder som marginaliserade grupper möter och kritiserats för sitt förhållningssätt till identitet och yttrandefrihet.
Nu har en grupp finländska forskare under en längre tid studerat fenomenet woke och gjort ett antal intressanta betraktelser, som nyligen publicerats i en studie.
Tydliga mönster
Resultaten, vilka publicerats i Scandinavian Journal of Psychology, tyder på att andra västländer skulle kunna se liknande mönster bland sina socialt engagerade medborgare.
Studieförfattaren Oskari Lahtinen, seniorforskare vid INVEST Research Flagship Centre vid Åbo universitet, påpekade att woke-diskursen nu har letat sig in i den finska samhällsdebatten.
– Denna debatt var i stort sett fri från data och det kan därför anses vara en värdefull fråga att studera hur utbredda dessa attityder är. Det fanns inget tillförlitligt och giltigt instrument före studien för att bedöma omfattningen och förekomsten av dessa attityder i olika populationer, så jag bestämde mig för att utveckla ett.
– Även om den kritiska sociala rättvisediskursen huvudsakligen bygger på dynamiken i det amerikanska samhället har den nu dykt upp även i andra västländer. Uppkomsten av en kritisk social rättvisediskurs väckte mycket debatt i finska medier under de senaste åren.
Pilotundersökningen omfattade 851 vuxna respondenter, varav de flesta med koppling till Åbo universitet. Efter att ha förfinat den ursprungliga skalan utvidgades studien till ett mer representativt nationellt urval av 5 000 deltagare, som distribuerades via dagstidningen Helsingin Sanomat.
Kvinnor mest woke
En anmärkningsvärd detalj som sticker ut, är faktumet att betydligt fler kvinnor än män sympatiserar med woke-trenden.
Detta gällde särskilt kvinnor inom områden som samhällsvetenskap, utbildning och humaniora. Deltagare som arbetade inom vetenskap och teknik var tvärtemot mer benägna att ifrågasätta och kritisera woke-satsningar och insatser för ”social rättvisa”.
– Könsskillnaderna var förmodligen det som överraskade mig mest. Tre av fem kvinnor ser positivt på woke-idéer, men bara en av sju män, kommenterar Oskari Lahtinen.
Det mest oroande resultatet var dock sambandet mellan psykisk hälsa och graden av instämmande i woke-skalan. Forskarna konstaterade en hög förekomst av oro, ångest och depression hos personer som var övertygade om exempelvis påståendet ”om vita människor i genomsnitt har en högre inkomst än svarta människor beror det på rasism”.
Mer allmänt fann man att de som identifierade sig som vänsteranhängare var mest benägna att rapportera lägre psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa.
