MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 24 juni 2025

tisdag 24 juni 2025


Studie: Varför reagerar många negativt på forskning som ”gynnar” män?

publicerad 29 april 2024
– av Jan Sundstedt
Både kvinnor och män reagerar negativt på forskningsresultat som "gynnar" män.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En studie, publicerad i International Journal of Psychology, avslöjar att forskning som pekar mot att män är överlägsna kvinnor inom vissa områden ofta bemöts mindre positivt än forskning som visar motsatsen.

Forskarna bakom studien, ledd av Steve Stewart-Williams, professor i psykologi vid University of Nottingham Malaysia, ville undersöka varför detta fenomen uppstår och fann då att upplevd skada på kvinnor är en nyckelfaktor som driver de negativa reaktionerna mot manliga fördelar.

Forskningen bygger på flera års arbete med att studera hur människor reagerar på studier om könsskillnader. Enligt Stewart-Williams har det varit en återkommande observation att människor reagerar mindre positivt på forskning som placerar män i ett fördelaktigt ljus, jämfört med forskning som gynnar kvinnor.

För att förstå varför detta inträffar genomförde forskarna ett experiment med 433 deltagare, för att testa hypotesen om att människor anser att manligt gynnad forskning är mer skadlig för kvinnor än vice versa.

Vi ville veta varför. Vår hypotes var att en nyckelfaktor är att människor ser forskning som favoriserar män som mer skadlig för kvinnor än forskning som favoriserar kvinnor är för män, förklarar Stewart-Williams.

Polis – ett yrke som ofta förknippas med män och manlighet. Foto: Daniel Holking/iStock

Så gick experimentet till

För att genomföra experimentet rekryterades deltagarna från en onlineplattform för akademisk forskning. Deltagarna fick olika perspektiv på könsskillnadsforskning genom en inledande ingress som betonade antingen fördelarna eller nackdelarna med sådan forskning.

Därefter presenterades deltagarna för en fiktiv forskningsstudie om könsskillnader gällande intelligens. Studien utformades för att se så legitim ut som möjligt, med påståenden som att ”kvinnor är intelligentare än män” eller vice versa. För att manipulera experimentella förhållanden leddes studien av både manliga eller kvinnliga forskare.

Innan deltagarna bedömde forskningsresultaten exponerades de för påståenden om hur könsskillnadsforskning kan vara skadlig eller hjälpsam för kvinnor. Resultaten visade att oavsett deltagarnas kön reagerade de negativt på forskning som gav männen fördel.

Inställningen var inte märkbart påverkad av deltagarnas kön, vilket tyder på att könsgruppsbias inte spelade en huvudroll för reaktionerna.

Gravid graviditet
Påverkar det kvinnliga moderskapet synen på manliga fördelar? Foto: Amina Filkins/Pexels

Mer ”synd om” kvinnor än män

Studien undersökte också huruvida forskarens kön påverkade reaktionerna på forskningen. Resultaten visade att deltagarna reagerade något mindre positivt på manligt ledd forskning, särskilt när resultaten gynnade män.

Effekten var, kanske något överraskande, mer uttalad bland studiens manliga deltagare. Något som kan antyda att trovärdigheten eller acceptansen av manligt gynnad forskning kan vara beroende av forskarens uppfattade könsneutralitet. Responsen från de manliga deltagarna kan också ha en delvis förklaring genom åratal av feministisk indoktrinering gentemot pojkar och män.

Ytterligare en aspekt av studien var undersökningen av deltagarnas befintliga hållningar till könsskillnadsforskning. Deltagare, som exponerades för information som belyser nackdelarna med sådan forskning, reagerade mer negativt på de fiktiva resultaten än de som fick information om dess potentiella fördelar.

Detta var särskilt tydligt bland kvinnliga deltagare när det gällde manligt gynnad forskning, vilket tycks bekräfta att oron för skada på kvinnor ligger till grund för aversionen mot sådana resultat.

Stewart-Williams: – Antipatin mot forskning som gynnar män kommer från en god plats: Människor vill skydda kvinnor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundrelationer mer pålitliga än bästa vänner

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundägare tycker att relationen till deras hundar slår både bästa vännen och kärestan, visar en ny studie från Ungern. Den enda relationen som värderas högre är den till de egna barnen.

Forskare från Eötvös Loránd-universitetet i Ungern rekryterade 717 hundägare under två olika perioder, från april 2011 till februari 2013 samt från januari 2022 till december 2023. Omkring 20 procent av deltagarna hade barn och cirka 80 procent hade en romantisk partner.

Hundägare fick uppskatta flera påståenden kring relationen med husdjur, barn, romantisk partner, närmaste släkting samt bästa vän utifrån egenskaper som exempelvis pålitlighet, stöd och sällskap. Deltagarna fick också ange hur ofta de tog hand om personen, eller husdjuret, tillbringade rolig tid med dem eller grälade. Det gjorde man på en skala 1-5, vilket gav medelvärden för olika skalor. Forskarna jämförde sedan dessa medelvärden mellan hundrelationer och mänskliga relationer med hjälp av statistiska tester för att se om skillnaderna var signifikanta.

Forskarna upptäckte att ägarna i snitt gav sina hundar högre betyg för sällskap jämfört med närmaste släktingar, bästa vänner och romantiska partner. Hunden fick ett medelbetyg på 4,3, samtidigt som bästa vännen och partnern landade på 3,8 respektive 4 i skalan. Den enda som räknades som något bättre sällskap var ens barn, där medelvärdet landade på 4,5 i skalan.

Generellt sett hade ägarna väldigt lite konflikter med sina hundar (1,5), men desto mer med sina partner (2,3) och bästa vänner (2). Föräldrar hade också mer konflikter med sina barn än med hunden, där konflikter med barnen i medel landade på 1,8 på skalan. När det handlade om omsorg, både att ge och få, fick även här hunden och barnet högst betyg med 4,1 respektive 4,4 på skalan.

Barn toppade betygen när det gällde kärlek (4,7), pålitlighet (4,5) och stöd (4,4). Däremot låg hunden inte långt efter med en värdig andra plats gentemot släktingar, partner och bästa vännen. I kärlek rankades hunden 4,4, samtidigt som ens partner hamnade på 4,3. Hunden ansågs också mer pålitlig än bästa vännen med 4,2 respektive 3,8. När det handlade om att känna stöd låg hundens betyg i snitt på 4, samtidigt som ens partner låg på 3,9 och bästa vännen 3,7. Vidare var hundägarna också mer nöjda med sina relationer till sina hundar jämfört med sina närmaste släktingar och bästa vänner.

Enligt forskarna är hundar inte bara ”pälsbebisar” eller bästa vänner, utan en blandning av båda. Forskarna fann dock inte att bandet mellan ägare och hund var starkare hos personer med svagare mänskliga relationer.

Hundar erbjuder en mycket positiv relation med minimala konflikter, starkt socialt stöd och den unika möjligheten att ha full kontroll över en annat levande varelses liv, säger professor Enikő Kubinyi till brittiska The Guardian.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Första patienten i världen behandlad med ny genredigeringsteknik

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Den enda CRISPR-baserade behandling som hittills godkänts för kliniskt bruk kostar omkring 20 miljoner kronor per behandlingstillfälle.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En tonåring med en sällsynt immunförsvarssjukdom har blivit först i världen att behandlas med den nya genredigeringstekniken prime editing. Syftet: att återställa funktionen i kroppens vita blodkroppar.

En månad efter ingreppet visar de första resultaten att tekniken verkar fungera – till synes utan några allvarliga biverkningar.

Behandlingen utfördes på en tonåring med kronisk granulomatös sjukdom – ett sällsynt, ärftligt tillstånd där immuncellerna saknar ett enzym som normalt hjälper till att döda bakterier. Detta gör att kroppen har svårt att bekämpa infektioner. Genom prime editing lyckades forskarna korrigera den mutation i DNA:t som orsakar sjukdomen.

Enligt bioteknikföretaget Prime Medicine, som utvecklat behandlingen, kunde man efter en månad se att enzymfunktionen återställts i två tredjedelar av patientens neutrofiler – en typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i kroppens försvar mot bakterier. Det offentliggjordes av företaget den 19 maj.

Prime editing är en ny och mer precis variant av den kända tekniken CRISPR, ofta beskriven som en ”gensax”. Medan traditionell CRISPR klipper bort delar av DNA för att sedan ersätta dessa, fungerar prime editing mer som en textredigerare som kan rätta till fel i den genetiska koden utan att göra större ingrepp i arvsmassan. Tekniken utvecklades 2019 och betraktas som både säkrare och mer mångsidig än tidigare metoder.

Extremt dyr metod

Trots de lovande resultaten meddelar Prime Medicine att man inte planerar att fortsätta utveckla behandlingen, som går under namnet PM359, på egen hand.

– Vetenskapen har kommit tillräckligt långt för att många patienter skulle dra nytta av dessa genterapier. Men det handlar inte bara om vetenskap – utan om ekonomi, säger David Liu, kemibiolog vid Broad Institute of MIT och Harvard, och medgrundare till företaget.

För mycket sällsynta sjukdomar är utvecklingskostnaderna ofta höga i förhållande till det begränsade antalet patienter. Den enda CRISPR-baserade behandling som hittills godkänts för kliniskt bruk, mot blodsjukdomar som sickelcellsanemi, kostar i dag över 20 miljoner kronor per behandlingstillfälle.

– Det är som att uppgradera din iPhone. Nya versioner kommer hela tiden, och verktygen förfinas ständigt, säger Joseph Hacia, medicinsk genetiker vid University of Southern California.

Behövs längre uppföljning

Prime editing är en av flera framväxande tekniker som utvecklats som alternativ till klassisk CRISPR. Metoden har potential att behandla fler sjukdomar med större precision, men det krävs tid och uppföljning innan man kan dra säkra slutsatser om dess långsiktiga effekter.

– Det kommer att ta 6–12 månader att vara säker på att de redigerade stamcellerna överlever, säger Annarita Miccio, expert på genterapi vid Imagine Institute i Paris.

Det kan också nämnas att kritiker har pekat på flera etiska farhågor kring prime editing och liknande tekniker, trots att de beskrivs som mycket precisa. En återkommande invändning är risken för att genetiska förändringar sker på fel ställe i arvsmassan och därmed kan orsaka oönskade biverkningar och mutationer.

Det har också uttryckts oro för att tekniken i framtiden kan användas för att förändra egenskaper snarare än behandla sjukdomar – något som aktualiserat debatten om så kallade ”designerbarn” och hur långt vi egentligen är beredda att gå när det kommer till att förändra människans genetiska kod.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gigantiska strukturer upptäckta under pyramiderna

publicerad 15 maj 2025
– av Redaktionen
3D-modell av hur delar av strukturerna under jorden ungefärligen kan se ut.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Italienska forskare kan ha hittat nya enorma konstruktioner som tidigare varit dolda under pyramiderna i Giza. Ny radarteknik antyder att dessa sträcker sig minst 600 meter ned i marken och kan omfatta hela området på Gizaplatån.

Med hjälp av så kallad syntetisk aperturradar (SAR) som i korthet innebär att man skapar 3D-avbildningar av jordytan, ville forskare från universitetet i Pisa, Italien, undersöka tre pyramider på Gizaplatån. Forskarna fokuserade på de tre största pyramiderna, däribland Cheopspyramiden och Khafrespyramiden. Tanken var att se om det fanns fler rum inuti pyramiderna som ännu inte blivit upptäckta.

Forskarna upptäckte också fler rum i pyramiderna, men därtill något som förbryllade dem. Under pyramiderna fanns nämligen enorma strukturer som sträcker sig mycket djupt ner i marken och som inte verkar vara naturliga utan konstruerade.

Över 600 meter under marken

Fem byggnationer som ser ut att ha någon form av sluttande tak upptäcktes, och under dessa fanns även åtta enorma ihåliga ”rör” arrangerade i två parallella rader. Rören är ihåliga och sträcker sig 648 meter ner i marken, vilket kan jämföras med exempelvis Eiffeltornet som är 330 meter högt. Kring varje rör slingrar sig spiralformade strukturer och rören ansluter sig längst ner till två kuber som är 80 meter i omfattning per sida.

Forskarna har även konstaterat, efter att ha studerat SAR-avbildningar under hela området kring de tre pyramiderna, att det dessutom finns strukturer under var och en av dessa. Strukturerna sträcker sig nedåt och verkar ansluta vidare till ett nätverk av strukturer som går ned så djupt som två kilometer under marken. Det ”bildar ett vidsträckt område med icke-naturliga strukturer som följer komplexa geometrier”, skriver forskarna.

För tidigt att dra slutsatser

Det gamla Egypten är fortsatt kantat av mystik och forskarna konstaterar att det än så länge är för tidigt att säga vad det egentligen är som gömmer sig under pyramiderna. Diskussioner kring vad strukturerna verkligen är går heta, där forskarna spekulerar kring att rören skulle kunna vara någon form av vattensystem och spiralerna kring rören skulle kunna vara trappor.

Nicole Ciccolo, som är talesman för studien, påtalar enligt New York Post också att vissa av de nya rönen faktiskt för tankarna till vad som tidigare avvisats som legender, exempelvis den som förtäljer om Amentis salar (eng. ”Halls of Amenti”), ett bibliotek som sägs förborga den antika världens allra djupaste hemligheter.

En anmärkningsvärt stark korrelation mellan utformningen och egenskaperna hos dessa underjordiska kamrar och de legendariska Halls of Amenti som beskrivs i forntida myter, menar Ciccolo som dock betonar att fynden ser ut att vara en revolution för arkeologin.

Dessa nya arkeologiska fynd kan omdefiniera vår förståelse av den heliga topografin i det forna Egypten och ge oss geografiska koordinater för tidigare okända och outforskade underjordiska strukturer, tillägger hon.

”Falska nyheter”

Alla är samtidigt inte övertygade om forskarnas fynd som ännu inte blivit granskade av andra forskare. De nya fynden ser också ut att gå kraftigt på tvären mot den fortsatt ledande konventionella teorin om att pyramiderna uppfördes som gravmonument av faraoner. Zahi Hawass, arkeolog och Egyptens före detta minister för antikviteter och särskilt känd för sitt ihärdiga försvar av konventionella teorier kring pyramiderna, avfärdar exempelvis de nya rönen i sin helhet.

Påståendet om att radar har använts inuti pyramiden är falskt, och de tekniker som använts är varken vetenskapligt godkända eller validerade, säger Hawass till The National.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige sticker ut i ny global kartläggning av ekonomisk makt

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Mark Zuckerberg, Jeff Bezos och Elon Musk brukar räknas som tre av världens rikaste - och mäktigaste män.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny internationell databas kartlägger världens mest ekonomiskt inflytelserika makthavare – och Sverige utmärker sig. I kontrast till många andra länder krävs här sällan några enastående akademiska meriter för att nå den finansiella toppen.

Vilka är de som styr världsekonomin egentligen? En grupp på 70 forskare har samlat in data om över 3 500 personer från 16 länder som tillsammans står för en majoritet (54 procent) av världens BNP.

Resultaten, presenterade i den nya World Elite Database (WED), visar både globala likheter och nationella skillnader när det gäller ålder, utbildning och bakgrund, och Sverige avviker markant i en fråga. Här har endast fem procent av de rikaste makthavarna en doktorsgrad – det lägsta värdet bland alla undersökta länder.

Det handlar om vd:ar och styrelseledamöter på storbolag, de med störst förmögenhet och personer med makt att reglera ekonomin. Medianåldern varierar stort: Den amerikanska finansiella aristokratin är äldst (62 år), medan Kina och Polen har yngsta toppskiktet (55 år).

Födelseort skiljer också: I Kina är nästan hälften av eliten födda i små byar, men bara 1 procent är utlandsfödda. I Storbritannien är däremot 45 procent av de rikaste födda utanför landet, ofta i Indien.

– Det är intressant att se att hela 20 procent av Storbritanniens ekonomiska elit kommer från landets forna kolonier, noterar Håkan Johansson, professor vid Lunds universitet och en av forskarna bakom WED.

”Värderas inte högt i Sverige”

Sveriges ekonomiska härskarklass utmärker sig genom sin låga utbildningsnivå, även om man jämför med grannländerna. I Tyskland har en dryg tredjedel av de som har den ekonomiska makten en doktorsgrad eller motsvarande, jämfört med var tjugonde makthavare i Sverige.

– Det är helt klart så att en doktorsgrad inte värderas högt i Sverige och inte behövs för att nå samhällets ekonomiska topp, fortsätter Johansson.

En masterexamen är allra vanligast bland pamparna, förutom i Argentina, Italien och Storbritannien där en kandidatexamen är mer vanligt förekommande. Allra lägst utbildningsnivå har de som ärvt sin förmögenhet.

För att bli en del av den finansiella makten är en ekonomiutbildning annars den vanligaste vägen – förutom i Kina och Finland, där det är vanligare att de som nått ”toppen” i stället är civilingenjörer.

I Storbritannien, Polen och Schweiz värderas också juridik och humaniora högt – här har minst 20 procent av ”toppskiktet” studerat dessa ämnen – jämfört med färre än tio procent i de nordiska länderna.

”Har enorm makt”

Vissa kanske frågar sig varför det är viktigt för forskare att kartlägga makthavarnas bakgrund och meriter, men Håkan Johansson konstaterar att det handlar om en grupp som har ett extremt stort inflytande och att det är viktigt att försöka förstå hur och varför de fattar sina beslut.

– Ekonomiska eliter är intressanta eftersom de har enorm makt. De påverkar människors arbetsförhållanden, länders välstånd och den finansiella utvecklingen. Detta är den första databasen av sitt slag och vi är många forskare som kommer att använda den i våra studier.

– Ett exempel på forskning som vore intressant att göra med hjälp av databasen är att knyta den till vad ekonomiska eliter faktiskt gör med sin makt, exempelvis i studier av eliternas klimatpåverkan, fortsätter han.

World Elite Database (WED) är resultatet av ett internationellt samarbete mellan ett 70-tal forskare från bland annat Chile, Danmark, Italien, Frankrike, Finland, Kina, Norge, Polen, Portugal, Ryssland, Sverige, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.

Databasen är i nuläget tillgänglig enbart för forskare och innehåller drygt 3 500 namn från 16 länder som tillsammans står för 54 procent av världens bruttonationalprodukt.

Den första vetenskapliga artikeln baserad på materialet publicerades nyligen i British Journal of Sociology.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.