Branschföreningen för Onlinespel (BOS) har riktat ny kritik till regeringens förslag om höjd spelskatt. Det var i oktober som Sveriges regering lämnade en promemoria där det föreslogs att punktskatten på spel ska höjas från 18% till 22%. Ett förslag som kritiserat och som många ansett vara en julklapp till den olicensierade marknaden där casino utan svensk licens gynnas då svenska aktörer får sämre konkurrensförutsättningar.
BOS bestrider promemorian “höjd spelskatt”
Den 8 december lämnade BOS ett remissyttrande till regeringen i egenskap av att vara företrädare för ett tjugotal spelbolag som är verksamma på den svenska spelmarknaden. I remissvaret anser BOS tillsammans med de svenska spelbolagen att skattehöjningen går emot regeringens uppsatta mål för den reglerade spelmarknaden.
Enligt regeringen är målet med regleringarna som infördes 2019 bland annat att säkerställa en sund spelmarknad under offentlig kontroll, samt värna om överskottet från spelbranschen och använda intäkterna till allmännytta.
BOS, med generalsekreteraren Gustaf Hoffstedt i spetsen, menar att skattehöjningen kommer att leda till en ökad spelarflykt, så kallad kanalisering där svenska konsumenter i större grad väljer casinon utan svensk licens över spelbolag med licens från Spelinspektionen. Utländska casinon har redan idag stora konkurrensförutsättningar då de omfattas av färre regler kring hur casino- och spel får erbjudas. En skattehöjning kommer att ytterligare stärka konkurrenskraften för dessa utländska aktörer.
När man pratar om kanalisering handlar det då om att Sverige ska ha så hög kanalisering som möjligt som syftar på att spelare i hög utsträckning väljer svenska casinon. Problemet Sverige har är att många spelare väljer casino utan svensk licens vilket gör att kanaliseringen är låg.
När de nya regleringarna trädde i kraft var dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi väldigt utåtriktad angående regeringens mål för kanaliseringen. Då pratades det om ett mål om att ha max 90% kanaliseringsgrad. Sedan dess har regeringen varit alltmer tyst om kanaliseringen då deras åtgärder i stor utsträckning kan ses som ett misslyckande då kanaliseringen uppskattas vara 15% lägre än det ursprungliga målet. När kanaliseringsgraden väl tas upp i politiska sammanhang pratar man inte längre om ett mål, utan om förväntningar, bedömningar, uppskattningar eller prognoser. De nya benämningarna är ett distanstagande som skadar legitimiteten av Spelinspektionen och dess arbete med spelregleringen. Det gör det också svårare att driva en debatt för att skapa bättre förutsättningar kring konkurrens och minska kanaliseringen till utlandet.
En anledning till att BOS reagerat så starkt är inte bara på grund av det ovanstående, utan att regeringen hänvisar till att kanaliseringen till svenska spelbolag har ökat och ligger till grund för motivering för förslaget. Ett minst sagt bisarrt ställningstagande då verkligheten är tvärtom och det är svårt att inte hålla med om synpunkterna BOS lämnat via sitt remissyttrande. En förklaring till att regeringen gjort en felbedömning är att de refererar data från 2021 som inte stämmer överens med data från 2023 där kanaliseringsgraden beräknas vara mycket lägre. En rapport från ATG från november 2023 beräknar att kanaliseringen för nätcasinon sjunkit så lågt som 59%. Det innebär att nästan hälften av allt casinospel sker på spelbolag utan svensk licens vilket resulterar i att hundratals miljoner kronor i skattepengar hamnar utomlands.
Spelinspektionen har i sin tur lämnat ett remissvar i slutet av november där de bestryker svårigheterna med att förstå konsekvenserna av den föreslagna skattehöjningen. Deras svar återspeglar framförallt bekymmerna kring kanaliseringsgraden. I sitt yttrande har de lovat att följa utvecklingen noggrant. Samtidigt hade de inga andra synpunkter på förslaget, vilket innebär att de med stor sannolikhet inte kommer att bestrida förslaget och att vi med andra ord kan förvänta oss att en spelskatten höjs till 22% från och med 1 juli 2024 vilket kommer främja casinon utan svensk licens ytterligare.