Annons:

Kraftig ökning av barn misstänkta för mordplaner

Organiserade brottsligheten

Publicerad 20 oktober 2025 – av Jan Sundstedt
År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 52 900,00 SEK 71% Mål: 75 000,00 SEK

Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld.

Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro.

Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg.

Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren.

Annons:

Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro.

Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.

Sprängningar och bränder ökar

Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen.

Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska.

Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.

Styr brottsligheten från utlandet

Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar.

Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten.

Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.

Sprängdåd Uppsala september 2023
Sprängdåden ökar alarmerande i Sverige (arkivbild Uppsala, sep. 2023). Foto: Faksimil/Aftonbladet Play/YT

Barn värvar barn

Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär.

Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning.

Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.

Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat.

Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.

Tidöavtalet och kampen mot gängvåldet – detta är på gång 2025/26

  • Lagförslag om ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
  • Lagförslag om nytt tidsobestämt fängelsestraff, säkerhetsstraff
  • Lagförslag om att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning med kameror i realtid
  • Lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott
  • Lagförslag om helt slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år
  • Lagförslag om minskad straffrabatt för unga 15–17 år
  • Skärpta regler för villkorlig frigivning träder i kraft 1 januari
  • Utredningsförslag om att låta polisen använda sig av brottsprovokation
  • Lagförslag om att kunna utvisa utlänningar med gängkopplingar
  • Utredningsförslag om omvänd bevisbörda vid förverkande av tillgångar
  • Utredning om nya möjligheter för polisen att ingripa i cybermiljön


Exempel på lagförslag från straffrättsutredningen

  • flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare
  • straffskalorna för ett femtiotal brott skärps
  • mindre hänsyn tas till förmildrande omständigheter
  • upp till dubbla straff för brott kopplat till gängkriminalitet

Källa: Justitiedepartementet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

38 SL-bussar stulna – oklart vad som hänt

Organiserade brottsligheten

Publicerad 13 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Röd ledbuss på linje 77 mot Karolinska sjukhuset på Sankt Eriksbron, med trafik och husfasader i bakgrunden.
De försvunna bussarna var avställda och skulle säljas vidare. SL bekräftar polisanmälan men vill inte kommentera ansvarsförhållandena.

Ett stort antal avställda SL-bussar som skulle säljas vidare har anmälts stulna. SL har polisanmält försvinnandet men vill inte berätta var, när eller hur det skedde, eller vem som bar ansvaret för fordonen.

Enligt Larmtjänst, försäkringsbranschens gemensamma organisation som bland annat efterlyser stulna fordon, rör det sig om 38 röda bussar av märket MAN. De ska ha försvunnit den 6 oktober, rapporterar Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet.

Samtliga bussar är också registrerade som stulna hos Transportstyrelsen. Ägare är SL Finans, ett dotterbolag till Storstockholms Lokaltrafik.

SL vill inte bekräfta antalet

SL vill själva inte bekräfta antalet. Bolaget beskriver uppgifterna som osäkra men medger att bussar har försvunnit ur en planerad affär.

"Just nu vill vi inte kommentera antalet då det är osäkra uppgifter men det rör sig om SL-bussar som är avställda och som skulle säljas till tredje part", skriver SL:s presstjänst.

Vem köparen är, vad bussarna är värda och var de stod när de försvann framgår inte. Presskommunikatören Sophie Gunnarsson skriver att SL inte har några uppgifter att lämna om "omfattning, plats eller händelseförlopp".

Bolaget lämnar inga besked om händelseförloppet men slår fast att fordonen är "avställda".

Någon misstänkt gärningsman har inte pekats ut. SL hänvisar i stället till pågående dialoger mellan berörda parter, utan att säga vilka dessa parter är eller vem som hade hand om bussarna när de försvann.

"När det gäller vilka parter som är berörda pågår fortfarande en dialog, och vi vill därför inte föregripa den genom att kommentera ansvarsförhållandena i nuläget", skriver presstjänsten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Före detta ordförande för Arbeiderpartiet avvisar trångboddhet som ursäkt för ungdomskriminalitet

Organiserade brottsligheten

Publicerad 12 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Jan Bøhler i svart keps och vitt linne framför en grå husfasad, med suddade sidoytor.
Den tidigare stortingsledamoten Jan Bøhler vänder sig mot att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkter för kriminalitet.

Jan Bøhler, tidigare stortingsledamot och ordförande för Arbeiderpartiet i Oslo, avvisar att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkt när barn blir kriminella. Själv växte han upp som en av tre pojkar i ett rum.

I ett videoklipp som publicerades den 11 oktober vänder sig Bøhler mot tanken att det blir naturligt att barn hamnar i kriminalitet för att familjen bor trångt eller inte hör till dem som tjänar mest.

Han tar i videon upp våld, rån och narkotika, och hans slutsats är glasklar.

— Det finns inga ursäkter för att bli kriminell, markerar Bøhler.

Enligt Bøhler har en pappa med afrikansk bakgrund sagt till honom att sådana budskap är en förolämpning mot de föräldrar som uppfostrar sina barn i området.

— Jag är så innerligt trött på det där pratet, säger Bøhler.

Lyfter fram sin egen uppväxt

Som motbild lyfter han fram sin egen uppväxt i en arbetarfamilj: — Vi var tre pojkar i ett rum.

Hemifrån fick han enligt egen beskrivning med sig värderingar som att hålla ordning på livet och gå med ryggen rak.

Jan Bøhler satt i Stortinget för Oslo i fyra mandatperioder mellan 2005 och 2021, enligt Stortingets biografi.

Han ledde Arbeiderpartiet i Oslo 2004–2016 och var under sin sista period ledamot av justitieutskottet.

Klippet avslutas med en hänvisning till hans bok "Ingen unnskyldninger – Et liv med trening, politikk og motstand". Boken ges ut av förlaget Mosaikk och lanseras den 23 oktober.

Förlaget beskriver den 74-årige Bøhler som starkt knuten till Groruddalen och Oslo öst och engagerad i trygghet, integration, hedersvåld samt gäng- och ungdomskriminalitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksrevisionen sågar polisen: Två fällande domar för människohandel på fem år

Organiserade brottsligheten

Uppdaterad 27 september 2026, Publicerad 24 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Svensk polisbil vid Nybroplan i Stockholm
Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål på fem år. Två fall ledde till fällande dom.

Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen.

Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.

Huliganer och sadelstölder går före

Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen.

I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har.

Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden.

Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.

Förvar i stället för skydd

Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution.

Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år.

Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden.

— Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT.

Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004.

— Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.

Vittnen i stället för målsägande

När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras.

Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gängens rekryteringsförsök når barnens idrottsplatser

Organiserade brottsligheten

Publicerad 7 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Två fotbollsmål på en gräsplan intill bostadshus och träd.
En kommunenkät visar att 54 kommuner har upplevt gängrelaterade problem vid idrottsanläggningar.

På svenska idrottsplatser har kommuner sett misstänkta rekryteringsförsök, narkotikagömmor och möten mellan kriminella. En ny enkät visar att problemen berör nära var femte kommun – i miljöer där barn och unga ska kunna träna tryggt.

Uppgifterna kommer från Bonnierägda DN:s enkät till Sveriges 290 kommuner. Av de 287 som svarade uppgav 54 att de hade upplevt gängrelaterade problem vid kommunala idrottsanläggningar – nära var femte svarande kommun. Svaren samlades in mellan den 12 maj och den 1 juli 2026.

30 kommuner hade noterat försök eller misstänkta försök att rekrytera barn och unga. 29 hade hittat gömmor med bland annat narkotika. Kommunerna beskrev även våld, hot, skadegörelse och att kriminella använder anläggningarna som mötesplatser.

11-åringar tillfrågades om jobb

I Botkyrkas enkätsvar beskrivs hur unga vuxna omkring 20 år frågade några 11-åringar om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem.

I Haninge har narkotikagömmor hittats i blomlådor, papperskorgar och allmänna toaletter, men också under tak och under konstgräs. Problemen är inte begränsade till storstäder och deras kranskommuner: även mindre orter som Sala och Bollnäs finns bland dem som rapporterat problem.

Polismyndigheten framhåller att unga kan kontaktas av kriminella även på idrottsplatser. I maj beskrev myndigheten kontakter vid Stuvsta IP i Huddinge och Skytteholms IP i Solna som uppfattats som försök att få barn att begå kriminella handlingar. Exakt vad som hade hänt i de två fallen var dock inte helt fastställt.

– Där unga finns kommer de som vill dra in dem i kriminalitet också att finnas – det gäller både i digitala som fysiska miljöer., sade Raoul Silverbring, kommunpolis i Solna.

Fler vuxna och färre gömställen

Haninge har svarat med ökad vuxennärvaro, bättre belysning och nedklippta buskar. Bland kommunernas övriga åtgärder finns väktare, fältassistenter, lås, larm och bättre skydd mot obehörigt tillträde, liksom tätare samverkan med polis, socialtjänst och föreningsliv.

Polisen uppmanar vuxna som oroar sig för att ett barn dras in i kriminalitet att söka hjälp direkt hos polis, socialtjänst eller skola.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.