Annons:

Kraftig ökning av barn misstänkta för mordplaner

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 20, 2025 – av Jan Sundstedt
År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127.

Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld.

Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro.

Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg.

Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren.

Annons:

Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro.

Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.

Sprängningar och bränder ökar

Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen.

Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska.

Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.

Styr brottsligheten från utlandet

Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar.

Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten.

Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.

Sprängdåd Uppsala september 2023
Sprängdåden ökar alarmerande i Sverige (arkivbild Uppsala, sep. 2023). Foto: Faksimil/Aftonbladet Play/YT

Barn värvar barn

Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär.

Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning.

Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.

Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat.

Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.

Tidöavtalet och kampen mot gängvåldet – detta är på gång 2025/26

  • Lagförslag om ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
  • Lagförslag om nytt tidsobestämt fängelsestraff, säkerhetsstraff
  • Lagförslag om att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning med kameror i realtid
  • Lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott
  • Lagförslag om helt slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år
  • Lagförslag om minskad straffrabatt för unga 15–17 år
  • Skärpta regler för villkorlig frigivning träder i kraft 1 januari
  • Utredningsförslag om att låta polisen använda sig av brottsprovokation
  • Lagförslag om att kunna utvisa utlänningar med gängkopplingar
  • Utredningsförslag om omvänd bevisbörda vid förverkande av tillgångar
  • Utredning om nya möjligheter för polisen att ingripa i cybermiljön


Exempel på lagförslag från straffrättsutredningen

  • flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare
  • straffskalorna för ett femtiotal brott skärps
  • mindre hänsyn tas till förmildrande omständigheter
  • upp till dubbla straff för brott kopplat till gängkriminalitet

Källa: Justitiedepartementet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Gängens rekryteringsförsök når barnens idrottsplatser

Organiserade brottsligheten

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Två fotbollsmål på en gräsplan intill bostadshus och träd.
En kommunenkät visar att 54 kommuner har upplevt gängrelaterade problem vid idrottsanläggningar.

På svenska idrottsplatser har kommuner sett misstänkta rekryteringsförsök, narkotikagömmor och möten mellan kriminella. En ny enkät visar att problemen berör nära var femte kommun – i miljöer där barn och unga ska kunna träna tryggt.

Uppgifterna kommer från Bonnierägda DN:s enkät till Sveriges 290 kommuner. Av de 287 som svarade uppgav 54 att de hade upplevt gängrelaterade problem vid kommunala idrottsanläggningar – nära var femte svarande kommun. Svaren samlades in mellan den 12 maj och den 1 juli 2026.

30 kommuner hade noterat försök eller misstänkta försök att rekrytera barn och unga. 29 hade hittat gömmor med bland annat narkotika. Kommunerna beskrev även våld, hot, skadegörelse och att kriminella använder anläggningarna som mötesplatser.

11-åringar tillfrågades om jobb

I Botkyrkas enkätsvar beskrivs hur unga vuxna omkring 20 år frågade några 11-åringar om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem.

I Haninge har narkotikagömmor hittats i blomlådor, papperskorgar och allmänna toaletter, men också under tak och under konstgräs. Problemen är inte begränsade till storstäder och deras kranskommuner: även mindre orter som Sala och Bollnäs finns bland dem som rapporterat problem.

Polismyndigheten framhåller att unga kan kontaktas av kriminella även på idrottsplatser. I maj beskrev myndigheten kontakter vid Stuvsta IP i Huddinge och Skytteholms IP i Solna som uppfattats som försök att få barn att begå kriminella handlingar. Exakt vad som hade hänt i de två fallen var dock inte helt fastställt.

Där unga finns kommer de som vill dra in dem i kriminalitet också att finnas – det gäller både i digitala som fysiska miljöer., sade Raoul Silverbring, kommunpolis i Solna.

Fler vuxna och färre gömställen

Haninge har svarat med ökad vuxennärvaro, bättre belysning och nedklippta buskar. Bland kommunernas övriga åtgärder finns väktare, fältassistenter, lås, larm och bättre skydd mot obehörigt tillträde, liksom tätare samverkan med polis, socialtjänst och föreningsliv.

Polisen uppmanar vuxna som oroar sig för att ett barn dras in i kriminalitet att söka hjälp direkt hos polis, socialtjänst eller skola.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kriminella kan ha fått ansvar för utsatta barn i Norge

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 27, 2026 – av Markus Andersson

Personer med kriminell bakgrund eller kopplingar till kriminella nätverk har haft centrala roller hos privata företag som arbetar med utsatta barn i Norge. Nu kartlägger polisen hela landet.

Fynden kommer från A-krimsenteret i Tønsberg, som granskat 16 privata företag i Sør-Øst politidistrikt. Tre var godkända barnavårdsinstitutioner, medan de övriga tillhandahöll andra välfärdstjänster eller arbetade som underleverantörer.

Företagen erbjuder bland annat institutionsplatser, boenden och arbetsträning på uppdrag av kommuner och staten. Økokrim varnar för att barn kan ha kommit i nära kontakt med vuxna med aktiva kriminella kopplingar och att offentliga intäkter kan ha gått vidare till kriminella nätverk.

Rapporten visar en risk för att kriminella nätverk får ansvar för sårbara barn och unga. Den visar också en risk för att inkomster från lagliga välfärdstjänster går till kriminella nätverk, säger Økokrim-chefen Pål Lønseth till NRK.

Granskningen utvidgas till hela Norge

En av de berörda institutionerna har redan mist sitt tillstånd och barnen som bodde där har flyttats. Polisen ska nu göra motsvarande kartläggning i Norges övriga elva polisdistrikt.

Økokrim beskriver hur lagliga företag kan användas för ekonomisk brottslighet genom bland annat falska dokument, identitetsmissbruk och felaktig fakturering. En central svaghet är att viktig information ligger utspridd hos flera myndigheter.

Regeringen ser nu över kraven på belastningsregister och informationsdelningen mellan myndigheterna. Samtidigt betonar A-krimsenteret att granskningen inte har bedömt kvaliteten på tjänsterna eller undersökt hur enskilda barn behandlats.

Våra barn ska vara trygga när de möter barnavården. Personer med kriminella kopplingar har uppenbarligen inget där att göra som anställda eller ägare. Det här ska redas upp, säger Norges barn- och familjeminister Lene Vågslid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Larmen om barnrekrytering ökar

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 26, 2026 – av Jan Sundstedt

Anmälningarna om rekrytering av barn och unga till kriminalitet ökade under sommaren – trots att polisen mobiliserat för att stoppa utvecklingen.

Polisen startade i februari den nationella operationen Augere för att bromsa rekryteringen av barn till grova våldsbrott. Satsningen kom sedan antalet 13–14-åringar misstänkta för gängrelaterade våldsdåd tredubblats mellan 2023 och 2025. Målet är att polis, skola och socialtjänst ska dela information och ingripa innan barn dras in i grövre brott.

Trots satsningen fick polisen mellan maj och juli in 240 anmälningar, jämfört med 197 under samma period förra året, enligt siffror som Ekot tagit del av. Det är en ökning med 20 procent. Flest anmälningar kom från Stockholmsområdet.

Rekryteringen sker både digitalt och på platser där barn vistas, exempelvis skolgårdar och idrottsplatser. Kriminella kan ta kontakt genom att bjuda på godis, pizza eller andra småsaker för att sedan be barnen utföra uppdrag.

Trots mobiliseringen har det ändå pågått lokal fysisk rekrytering ihop med den digitala, säger polischefen Stephan Kiernan, som ansvarar för satsningen, till Ekot.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Statlig utredning: Parallella samhällsstrukturer präglar svenska bostadsområden

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 20, 2026 – av Markus Andersson
Montage med migrationsströmmar mot Sverige, klannätverk i Rinkeby och det svenska rättsväsendet
Montage/illustration av migrationsströmmar, klannätverk och det svenska rättsväsendet.

En statlig utredning varnar för att klaner, kriminella nätverk och andra informella maktstrukturer upprätthåller parallella system vid sidan av det svenska samhället. Det kan handla om egen rättsskipning, beskyddarverksamhet, informell bostadsförmedling och medling i konflikter.

I vissa områden riskerar kriminella och släktbaserade nätverk att tränga undan ordinarie samhällsfunktioner, varnar den statliga utredningen SOU 2026:53 som överlämnats till regeringen.

Granskningen beskriver hur familj, släkt eller klan kan väga tyngre än individens frihet och svensk lag. Följden kan bli att brott tystas ned, konflikter löses utanför rättssystemet och människor pressas att följa gruppens regler.

Polismyndighetens underlag visar att omkring 480 000 människor bor i områden där parallell rättsskipning mellan kriminella och boende bedöms vara ett problem. Omkring 549 000 bor i områden där informell bostadsförmedling förekommer.

Siffrorna betyder inte att alla dessa personer tillhör en klan eller själva använder systemen, utan visar hur många som bor i de områden där polisen har bedömt att problemen finns.

I områden med sammanlagt omkring 175 000 invånare förekommer samtliga fyra problemformer som polisen har undersökt: parallell rättsskipning, beskyddarverksamhet, medling och informell bostadsförmedling.

Hedersnormer och släktbaserade kriminella nätverk

Utredningen pekar inte minst på hedersnormer, låg tillit till myndigheter och släktbaserade kriminella nätverk som samhällshotande problem. I flera fall försöker sådana nätverk påverka eller infiltrera offentlig verksamhet.

Tjänstemän kan utsättas för hot och påtryckningar, medan invånare riskerar att förlora tillgången till de rättigheter som gäller för alla andra. Regeringen skriver att parallella samhällsstrukturer har förstärkt utanförskapet.

Utredningen vill nu att Boverket och SCB tar fram bättre sätt att mäta problemen. Den föreslår också en nationell samordnare och en särskild utredning om hur parallell rättsskipning ska motverkas.

Granskningen har inte kunnat fastställa exakt hur många människor som styrs av de parallella systemen, men slår fast att följderna kan bli långtgående även om de personer som upprätthåller strukturerna är få.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.