Spelföretaget Mindark säger upp 40 procent av sin personal och ersätter dem med AI för att ”effektivisera arbetet”. Beslutet får hård kritik och företaget anklagas för att ”underminera” behovet av mänsklig kompetens inom spelutveckling.
Det Göteborgsbaserade spelföretaget Mindark har nyligen beslutat att säga upp 25 anställda, nästan 40 procent av sin personal, för att ersätta dem med artificiell intelligens (AI), rapporterar fackförbundet Unionens medlemstidning Kollega.
Beslutet, som främst påverkar grafiker och så kallade ”världsbyggare” (bandesigners), har väckt kritik inom branschen. Andreas W Yngvesson, lärare i bandesign, uttrycker oro för att detta kan underminera behovet av mänsklig kompetens i spelutveckling.
– Jag blir orolig att detta kommer bidra till missuppfattningen att det inte behövs grafiker och bandesigners för att skapa spelvärldar. Det kan påverka människors möjlighet att få jobb i framtiden, säger han.
VD:n för Mindark, Henrik Nel Jerkrot, menar att AI kommer att effektivisera arbetet och möjliggöra framtida aktieutdelning.
”Genom att använda AI kommer teamen att kunna ta sig an utvecklingen på ett tidseffektivt sätt”, skriver han i ett brev till aktieägare som skickades ut i augusti.
Björn Norberg, ombudsman från Unionen, bekräftar att beslutet har tagits i enlighet med arbetslagar men påpekar att nya teknologiska lösningar komplicerar arbetsmarknaden.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Militärpakten Nato har ingått ett avtal med det amerikanska techföretaget Palantir för att införa det AI-drivna systemet Maven Smart System (MSS) i sina militära operationer.
Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat Palantirs grundare Peter Thiel och dennes inflytande över kretsen kring Trump, samt hur företagets AI-teknik bland annat använts för att ta fram drönare som kan identifiera ryssar och automatisera dödandet.
Nato meddelade den 14 april att man tecknat ett kontrakt med Palantir Technologies med avsikten att implementera Maven Smart System (MSS Nato), inom ramen för Allied Command Operations, rapporterar DefenceScoop.
MSS Nato använder generativ AI och maskininlärning för att snabbt bearbeta information, och systemet är utvecklat för att ge en skarpare situationsbild genom att analysera stora mängder data i realtid.
Det handlar om allt från satellitbilder till underrättelserapporter, som sedan används för att identifiera mål och planera operationer.
I ”Terminator”-filmerna kämpar resterna av jordens befolkning mot AI-styrda vapensystemet Skynet.
Modernisera krigföringen
Enligt Natos kommunikationsbyrå NCIA är syftet att modernisera krigföringsförmågorna. Något som tidigare kunde kräva hundratals analytiker inom underrättelsetjänsten kan nu, med hjälp av MSS, enligt Natos kommunikationsbyrå NCIA skötas av en mindre grupp på 20–50 soldater.
Palantir har sedan tidigare levererat liknande teknik till den amerikanska armén, flygvapnet och rymdstyrkan. I september 2024 tecknade företaget även ett kontrakt värt 100 miljoner dollar med den amerikanska militären för att utöka användningen av AI inom målsökning.
Redan i mitten av maj 2025 förväntas systemet vara i drift.
Den nya affären har också fått finansmarknaderna att reagera och Palantirs aktie har stigit. Företaget har de senaste åren även allmänt sett en kraftig tillväxt, med intäkter som ökat med 50 procent mellan 2022 och 2024.
Kritik och farhågor
Palantir har tidigare kritiserats för sitt samarbete med den israeliska försvarsmakten, vilket ledde till att en stor nordisk investerare avbröt sitt engagemang i företaget. Kritiken rör bland annat risken för att AI-teknik används på sätt som kan bryta mot mänskliga rättigheter, särskilt i konfliktzoner.
På sociala medier har nyheten väckt blandade reaktioner. Mario Nawfal, en känd röst på plattformen X, skriver i ett inlägg att ”Nato goes full Skynet”, …med hänvisning till det fiktiva AI-systemet i Terminator-filmerna, där tekniken tar kontroll över världen.
NATO GOES FULL SKYNET: ALLIANCE BUYS AI WAR MACHINE WHILE HUMANS STILL IN CHARGE (FOR NOW)
NATO just finalized acquisition of Palantir’s Maven Smart System (MSS NATO) for Allied Command Operations, supercharging military decision-making capabilities.
Flera kritiker uttrycker farhågor över vad tekniken kan innebära, medan andra ser den som ett nödvändigt steg för att möta moderna hot.
Nato och Palantir betonar att tekniken inte ersätter mänskligt beslutsfattande. Man framhäver att systemet är utformat för att stödja militära ledare och inte för att agera självständigt.
Ändå finns en växande debatt och oro om hur AI:s roll i krigföring kan påverka framtida konflikter och global säkerhet. Vissa analytiker ser användningen av amerikansk teknik såsom MSS även som ett sätt för Nato att stärka banden över Atlanten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
OpenAI:s vd Sam Altman, utesluter inte att hans och hans företag i framtiden kommer att hjälpa Pentagon utveckla nya AI-baserade vapensystem.
– Jag kommer aldrig säga aldrig, för världen kan komma att bli väldigt konstig, uppger techmiljardären kryptiskt.
Uttalandet kom under torsdagens konferens – Vanderbilt Summit on Modern Conflict and Emerging Threat, och Altman tillade att han inte tror att han kommer att arbeta med att ta fram vapensystem åt den amerikanska militären ”inom en överskådlig framtid” – så länge inte detta bedöms vara det bästa av flera dåliga alternativ.
– Jag tror inte majoriteten av världen vill att AI ska fatta beslut i strid, fortsatte han.
Att företag som tar fram konsumentteknik också utvecklar militära vapen har länge varit mycket kontroversiellt – och ledde 2018 exempelvis till omfattande protester inom Googles egen personalstyrka, varpå många också valde att frivilligt lämna eller tvingades bort av företagsledningen.
Tror på ”exceptionellt smarta” system innan årets slut
Just AI-industrin har dock visat en betydligt större vilja att sluta sådana avtal och OpenAI har reviderat sin policy om arbete kopplat till ”nationell säkerhet” det senaste året. Man har bland annat offentligt tillkännagivit att man samarbetar med försvarsteknikföretaget Anduril Industries Inc i syfte att ta fram antidrönarteknik.
Altman betonade också att USA:s regering måste öka sin kompetens kring AI.
– Jag tror inte att AI-användandet inom myndigheterna har varit så robust som det kan vara, sa han och tillade att det kommer att finnas ”exceptionellt smarta” AI-system i drift redo innan årets slut.
Altman och Nakasone – en pensionerad fyrstjärnig general – deltog i evenemanget inför lanseringen av OpenAIs kommande AI-modell, som planeras släppas nästa vecka. Publiken inkluderade hundratals representanter från underrättelsetjänster, militären och den akademiska världen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Meta har använt svenska böcker för att träna sina AI-modeller. Nu kräver författare kompensation och uppmanar kulturministern att agera mot techjätten.
Tidskriften The Atlantic avslöjade nyligen att Meta använt upphovsrättsskyddade verk från författare världen över utan tillstånd eller ersättning. Även svenska författare finns bland dessa.
I ett öppet brev, publicerat i Schibstedtidningen Aftonbladet, anklagar 53 svenska barn- och ungdomsboksförfattare Meta för att ha brutit mot upphovsrätten.
”Meta har dammsugit våra böcker och använt dem som underlag för att kunna skapa AI-texter. De har dessutom ofta använt översättningar av våra böcker för att träna sina AI-modeller på flera språk. Denna överträdelse av upphovsrätten pågår systematiskt”, skriver författarna.
Bland de drabbade författarna som undertecknat brevet finns bland andra Anna Ahlund, som fått fem verk stulna, Kajsa Gordon, som fått åtta verk stulna och Pia Hagmar, som fått 51 verk stulna. Författarna pekar mot att det finns en bredd av författare inom skönlitteratur och sakprosa som fått flera verk stulna, samt att många upphovsmän ännu inte vet att de blivit drabbade.
”Våra ord exploateras”
Nu uppmanar författarna Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand att agera mot Meta och kräva licensavgift för användande av upphovsrättsskyddade texter.
”Vi vägrar acceptera att våra ord exploateras av ett multimiljardföretag utan vare sig vårt samtycke eller kompensation”.
Vidare begär man att Meta redovisar vilka svenska författare som används för att träna deras AI-modell, samt att författare har rätt att neka techjätten att använda sig av texterna.
”Sveriges regering pratar ofta om att stärka barns läsande. En förutsättning för läsandet är att svensk kulturpolitik gör det möjligt att vara författare”, avslutar författarna
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Elon Musks AI-företag xAI har lanserat den tredje generationens språkmodell Grok 3, som enligt bolaget överträffar konkurrenter som ChatGPT och Googles Gemini. Under en direktsänd presentation hävdade Musk att den nya modellen är ”maximalt sanningssökande” och tio gånger mer kapabel än sin föregångare.
Grok 3, som tränats med hjälp av 100 000 Nvidia H100-GPU:er på xAI:s Colossus Supercluster i Memphis, USA, beskrivs som en milstolpe inom artificiell intelligens. Modellen har enligt xAI en unik förmåga att kombinera logiskt resonemang med omfattande databearbetning, vilket demonstrerades genom att den skapade ett spel som mixar Tetris och Bejeweled samt planerade en komplex rymdresa från jorden till Mars under presentationen. Musk betonade att Grok 3 är designad för att ”söka sanningen, även när den krockar med politisk korrekthet” – en direkt kritik mot konkurrenter som han anser vara för censurerade.
Teknisk kapacitet och konkurrenskraft
Enligt uppgifter från xAI har Grok 3 presterat bättre än GPT-4o och Googles Gemini i akademiska tester, inklusive doktorsnivå i fysik och biologi. Modellen finns i två versioner: den fullskaliga Grok 3 och den lättare Grok 3 mini, som prioriterar snabbhet över noggrannhet. Dessutom introduceras funktionen DeepSearch, en AI-driven sökmotor som sammanställer information från hela internet till sammanhängande svar.
Tidiga tester av experter som Andrej Karpathy, tidigare AI-chef på Tesla, bekräftar att Grok 3 ligger i framkant inom logiskt tänkande, men han noterar också att skillnaderna mot konkurrenter som OpenAI:s o1-pro är marginella. Ändå är utvecklingstiden imponerande: xAI byggde sin superdator på åtta månader, jämfört med industristandardens fyra år, enligt Nvidia-CEO Jensen Huang.
xAI and Elon Musk shocked the world with mind blowing Grok 3 demos yesterday.
And people are already doing wild use cases with it.
Grok 3 släpps först till betalande användare av X (tidigare Twitter) genom Premium+-prenumerationen. En dyrare nivå, SuperGrok, ger tillgång till avancerade funktioner som obegränsad bildgenerering. Musk varnade dock under lanseringen att den första versionen är en ”beta” och kan innehålla fel – en uppmaning till tålmodighet.
Kritiken mot lanseringen har varit hård. Forskare och tech-experter ifrågasätter xAI:s benchmark-resultat, som de menar är svåra att verifiera oberoende. Andra pekar på risker med att träna AI på data från X, där felaktig information och skräpinlägg är vanliga.
Vissa experter, som AI-forskaren Findecanor, kritiserar också namnet ”Grok” – ett begrepp från science fiction som beskriver djup förståelse – och menar att det är missvisande för en modell som enligt dem saknar genuin insikt. Dessutom har Musks tidigare kontroversiella uttalanden om AI:s potentiella faror skapat skepticism kring hans egen plattform.
Framtidsvisioner
Trots kritiken satsar xAI stort. Företaget planerar att släppa Grok 2 som öppen källkod när Grok 3 stabiliserats, vilket skulle möjliggöra communitybidrag till tekniken. En röstfunktion och integrationer för företag via API är också på gång.
Samtidigt pågår en maktkamp inom AI-branschen. Musk försökte nyligen köpa OpenAI för 97 miljarder dollar, ett erbjudande som avslogs av vd:n Sam Altman, som beskrev det som ett försök att ”destabilisera” konkurrenten. Med Grok 3 positionerar sig xAI som en nyckelspelare i den globala AI-kapplöpningen – men frågan är om löftena kan infrias utan att öka polariseringen kring teknikens etik och pålitlighet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
