MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:
Den här artikeln publicerades för 2 år sedan

https://nyadagbladet.se/utrikes/wagnergruppens-uppror-ar-over/

Utrikes

Wagnergruppens uppror är över

Kriget i Ukraina

Uppdaterad juni 25, 2023, Publicerad juni 25, 2023 – av Isac Boman
Jevgenij Prigozjin och Wagnergruppen intog militärbaser i Rostov.
6 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Det blev inget utdraget inbördeskrig och Wagnergruppen intog aldrig Moskva. Efter medling ska man återvända till sina militärbaser och gruppens ledare Jevgenij Prigozjin kommer att lämna Ryssland för Vitryssland. Det står också klart att deltagarna i den väpnade revolten inte kommer att åtalas för sitt agerande.

Den privata paramilitära Wagnergruppens rysk-judiske ledare, Jevgenij Prigozjin, har den senaste tiden gått till hårda angrepp mot den ryska militärledningen som han anklagade för att vara korrupt, missköta kriget, ljuga om ryska framgångar och förluster och inte leverera tillräckligt med ammunition eller utrustning till hans soldater – vilket ska ha lett till att många av dessa dött i onödan i Ukraina.

 

Under fredagen skärpte han tonen ytterligare och anklagade Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu för att ha beordrat en attack mot Wagnergruppen, att den ryska militärledningen är ”ond” och att man därför tågar mot miljonstaden Rostov-na-Donu – en marsch för rättvisa, enligt Prigozjin.

Det ryska försvarsministeriet gick snabbt ut och förnekade alla anklagelser om att man attackerat Wagnergruppens posteringar. Säkerhetstjänsten FSB deklarerade också att man inleder en utredning mot Prigozjin eftersom denne iscensatt ett väpnat uppror på ryskt territorium – man uppmanade även Wagnersoldater att gripa ledaren.

President Putin kallade Wagnergruppens agerande för ”ett hugg i ryggen på vårt land och vårt folk” och tillade att myteriet kommer i en stund då Ryssland håller på att ”kämpa för vårt folks liv och säkerhet, för vår självständighet och vårt oberoende” – samt uppmanade till att alla interna konflikter som kan utnyttjats av fienden omedelbart upphör. Trupper från bland annat Tjetjenien mobiliserades också för att vid behov kunna sättas in mot Wagnergruppen.

Wagnergruppen som ska bestå av cirka 25000 soldater intog också flera viktiga militäranläggningar i Rostov utan att till synes stöta på något hårdare motstånd, även om det rapporterats om vissa stridigheter mellan Wagnergruppen och rysk militär.

 

Tågade mot Moskva

Prigozjin lät snart meddela att han och hans trupper fortsätter marschen – mot huvudstaden Moskva, detta för att säkerställa att den ryska militärledningen ställs till svars för sitt agerande och att deras agerande utreds. I Moskva höjdes beredskapen, polis och militär posterades ut på gatorna och Putin deklarerar att Wagnergruppen ägnar sig åt ”förräderi” och att konsekvenserna kommer att bli mycket hårda. Prigozjin kontrar med att på Telegram kritisera Putin och hävda att Ryssland snart kommer att få en annan president.

Enligt vissa uppgifter ska Wagnergruppen också ha intagit staden Lipetsk – 40 mil söder om Moskva och flera andra mindre städer på vägen.

Under lördagskvällen meddelade Jevgenij Prigozjin att Wagnergruppen stoppar alla truppförflyttningar mot Moskva – i syfte att ”undvika blodspillan” och att hans soldater kommer att återvända till sina militärbaser. Kort därefter återlämnas också kontrollen över militärbaserna till den ryska militären.

– De ville upplösa Wagnergruppen Den 23 juni genomförde vi en rättvisans marsch på en dag. Vi avancerade mot Moskva och var bara 200 kilometer ifrån staden, och under denna tid spillde vi inte en enda droppe av våra kämpars blod, hävdade han, trots att flera filmklipp tycks visa strider mellan den paramilitära gruppen och rysk militär.

Vitrysk medling

Marschen mot Moskva stoppades kort efter att Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenkos stab annonserat att man framgångsrikt medlat i konflikten mellan Prigozhin och den ryska ledningen.

”Prigozjin accepterade president Alexander Lukasjenkos förslag att stoppa förflyttningarna av de beväpnade männen från Wagner i Ryssland och att vidta ytterligare åtgärder för att trappa ned spänningarna", står det att läsa i ett uttalande och det hävdas vidare att Wagnerledaren erbjudits ”ett fördelaktigt och godtagbart alternativ för att lösa situationen, med säkerhetsgarantier för Wagners krigare”.

Enligt Kreml har ett avtal nåtts där utredningen om Prigozhins förräderi och uppvigling till väpnat uppror läggs ner, och att denne ska lämna Ryssland för Vitryssland. Wagnergruppens soldater kommer heller inte att åtalas eftersom dessa bedöms ha tjänat väl i kriget i Ukraina och president Putin påstås ha stor respekt för deras uppoffringar. De av Wagnergruppens soldater som inte deltog i kuppen kommer också att tillåtas teckna kontrakt med den ryska försvarsmakten, men exakt vad som nu händer med gruppen, dess ledarskap och dess tiotusentals kvarvarande soldater är fortfarande oklart.

Spekulationer om motiv

I Väst har bedömare olika teorier och tankar om bakgrunden till den misslyckade statskuppen och Prigozhins motiv till densamma. Vissa menar att Prigozhin strävar efter mer makt och inflytande och såg en chans att utmana Putin och det allra högsta ryska ledarskapet – men att han inte fick det militära stöd han hoppades på i sin ”marsch mot Moskva” och att han därför tvingades backa – och nu går i exil i Vitryssland.

Andra menar att det handlade om en maktkamp mellan Prigozhin och försvarsminister Sergej Sjojgu där den förstnämnde provocerat fram en reaktion från Wagnergruppen genom att begränsa deras tillgång till vapen och ammunition – något Wagnergruppen menar lett till onödiga förluster.

Prigozhin har också riktat hård kritik mot den ryska militärledningens strategi i Ukraina och offentligt hävdat att de ryska trupperna är uselt ledda och utrustade och har svårt att stå emot den ukrainska motoffensiven.

”Enligt min mening är Prigozjins agerande en desperat handling eftersom han har förlorat maktkampen mot Shoigu och sannolikt kommer att utsättas för allvarliga repressalier. Västmedia hävdar att detta är ett kuppförsök mot Putin. Det är nonsens. Putins popularitet i Ryssland och i den icke västliga världen har aldrig varit högre. Men detta krig mellan Prigozhin och Shoigu är en ovälkommen distraktion för Kreml och det mest sannolika resultatet kommer att bli att Prigozhin arresteras eller dödas”, skriver den politiske kommentatorn Kim Dotcom på Twitter.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-och-putins-fredsplan-lackt/

Utrikes

Trump och Putins fredsplan läckt

Kriget i Ukraina

  • Ukraina tillåts inte låta Nato-trupper placeras i landet och utländska stridsflygplan får endast stationeras i Polen.
  • För att säkerställa en fred kräver man att Ukraina minskar sin armé till 600 000 man och avstår från missiler som kan nå Moskva.
  • Ukraina kommer inte tillåtas invadera Ryssland och inte heller att tillåtas använda militär makt för att återta landområden.
Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen
Den enligt The Telegraph läckta fredsplanen kan tolkas som ett rejält nederlag för Ukraina samt inte minst Bryssel.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

USA och Ryssland har enligt uppgifter från brittiska The Telegraph förhandlat fram en hemlig fredsplan för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen, som består av 28 punkter, har hållits hemlig under förhandlingarna mellan amerikanska och ryska tjänstemän och innehåller enligt uppgift flera radikala förslag.

Till exempel ska Ukraina överlämna hela Donbasregionen och Krim, vilka områden ska erkännas som ryska.

I utbyte lovar USA och dess allierade att vidta beslutsamma militära åtgärder och återinföra sanktioner om Ryssland bryter vapenvilan och på nytt angriper Ukraina.

Samtidigt ska Ryssland återinföras i G7, vilket då blir G8, och nästan alla frysta tillgångar ska lämnas tillbaka – förutom 100 miljarder dollar som ska gå till Ukrainas återuppbyggnad.

Avtalet innebär att Ukraina förlorar viktiga säkerhetsgarantier om landet bryter mot avtalet.

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Hårt tryck på Zelenskyj

Enligt ukrainska källor till Financial Times utövar Trump-administrationen kraftigt påtryckningar på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Washington har enligt obekräftade källor informerat Zelenskyj om att förhandlingarna följer en "aggressiv tidsplan", med målet att avsluta kriget innan nyår.

Under tiden förväntas Zelenskyj hålla val inom 100 dagar efter en vapenvila, medan Vladimir Putin lovar att inte invadera ett Nato-land.

Varken Vita huset eller Kreml har delat med sig av den fullständiga punktlistan.

Kiev-vänliga regeringar i Europa menar att planen innebär alltför kraftiga eftergifter vad gäller Ukrainas territoriella integritet och en kapitulation till Kreml.

De fullständiga detaljerna i planen väntas nu leda till intensiva debatter i Europa och bland Ukrainas allierade.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Fredsplanen

  1. Ukrainas suveränitet ska bekräftas.
  2. Ett omfattande icke-angreppsavtal mellan Ryssland, Ukraina och Europa sluts. Alla oklarheter från de senaste 30 åren ska anses lösta.
  3. Ryssland förväntas inte invadera grannländer och Nato ska inte expandera ytterligare.
  4. En dialog mellan Ryssland och Nato, med USA som medlare, ska lösa säkerhetsfrågor och skapa förutsättningar för avspänning, global säkerhet och framtida samarbete.
  5. Ukraina ska få pålitliga säkerhetsgarantier.
  6. Ukrainas väpnade styrkor ska begränsas till 600 000 personer.
  7. Ukraina ska i sin konstitution avstå från Nato-medlemskap, och Nato ska i sina stadgar inkludera att Ukraina inte kan tas upp i framtiden.
  8. Nato ska inte placera trupper i Ukraina.
  9. Europeiska stridsflygplan ska stationeras i Polen.
  10. Amerikanska garantier:
    – USA får kompensation för garantin.
    – Om Ukraina invaderar Ryssland förlorar landet garantin.
    – Om Ryssland invaderar Ukraina återinförs alla globala sanktioner, erkännande av nytt territorium och andra förmåner i avtalet upphävs.
    – Om Ukraina utan anledning skjuter robotar mot Moskva eller Sankt Petersburg upphör garantin.
  11. Ukraina är berättigat till EU-medlemskap och får kortsiktig förtur på den europeiska marknaden under utvärderingen.
  12. Ett globalt återuppbyggnadspaket för Ukraina, inklusive:
    a. Skapande av en utvecklingsfond för snabbväxande industrier.
    b. USA ska samarbeta med Ukraina för att återuppbygga, utveckla och driva gasinfrastruktur.
    c. Gemensamma insatser för att återställa krigsdrabbade områden.
    d. Infrastrukturutveckling
    e. Utvinning av mineraler och naturresurser.
    f. Världsbanken utvecklar särskilda finansieringspaket.
  13. Ryssland återintegreras i den globala ekonomin:
    a. Sanktioner kan lyftas stegvis och fall för fall.
    b. USA och Ryssland kan ingå långsiktiga ekonomiska samarbeten inom energi, infrastruktur, AI, datahallar och gruvprojekt.
    c. Ryssland bjuds in att återgå till G8.
  14. Frysta ryska tillgångar:
    – 100 miljarder dollar av frysta ryska tillgångar investeras i Ukrainas återuppbyggnad under amerikansk ledning, USA får 50 % av vinsten. Europa bidrar med 100 miljarder dollar. Övriga frysta ryska medel återlämnas eller placeras i gemensam investeringsfond för USA och Ryssland.
  15. En gemensam amerikansk-rysk arbetsgrupp för säkerhetsfrågor inrättas.
  16. Ryssland ska lagfästa sin icke-angreppspolitik mot Europa och Ukraina.
  17. USA och Ryssland ska förlänga giltigheten för avtal om kärnvapenbegränsning, inklusive START I.
  18. Ukraina ska vara icke-kärnvapenstat enligt icke-spridningsavtalet.
  19. Zaporizjzja kärnkraftverk ska drivas under IAEA:s övervakning, elen delas 50/50 mellan Ryssland och Ukraina.
  20. Båda länderna ska införa utbildningsprogram i skolor och samhället för att främja förståelse och tolerans mellan kulturer samt motverka rasism och fördomar.
    a. Ukraina ska följa EU:s regler om religions- och språklig minoritetsskydd.
    b. Båda länder ska avskaffa diskriminerande åtgärder och garantera mediak och utbildningsrättigheter.
    c. All nazi-ideologi och -aktiviteter ska förbjudas.
  21. Territorier:
    a. Krim, Luhansk och Donetsk erkänns som de facto ryska, även av USA.
    b. Cherson och Zaporizjzja ska frysas längs kontaktlinjen.
    c. Ryssland avstår andra överenskomna territorier utanför de fem regionerna.
    d. Ukrainska styrkor ska dra sig tillbaka från de delar av Donetsk oblast som de för närvarande kontrollerar. Området blir en neutral, demilitariserad buffertzon som internationellt erkänns som ryskt territorium. Ryska styrkor får inte gå in i denna zon.
  22. Båda länderna förbinder sig att inte ändra framtida territoriella arrangemang med våld.
  23. Ryssland ska inte hindra Ukraina från att använda Dnepr för handel, och fri transport av spannmål över Svarta havet ska garanteras.
  24. En humanitär kommitté ska inrättas för att lösa kvarstående frågor:
    a. Alla fångar och kroppar ska återlämnas på basis av ”alla för alla”.
    b. Alla civila fångar och gisslan kommer att återlämnas, inklusive barn.
    c. Familjeåterföreningsprogram ska införas.
    d. Åtgärder för att lindra konfliktskadade.
  25. Ukraina ska hålla val inom 100 dagar.
  26. Alla parter får full amnesti och avstår framtida krav relaterade till kriget.
  27. Avtalet blir juridiskt bindande och övervakas av Peace Council, lett av Donald Trump. Sanktioner vid överträdelser.
  28. Vapenvila träder i kraft direkt när parterna dragit sig tillbaka till avtalade positioner.

 

Källa: The Telegraph via SVT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-skanker-ytterligare-miljoner-till-ukrainas-energisektor-trots-korruptionsskandal/

Utrikes

Tyskland skänker ytterligare miljoner till Ukrainas energisektor – trots korruptionsskandal

Kriget i Ukraina

Publicerad november 13, 2025 – av Jan Sundstedt
Friedrich Merz CDU
Regeringen Merz fortsätter att skänka hundratals miljoner till Ukraina - trots landets återkommande och omfattande korruptionsskandaler.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Berlin ökar sitt ekonomiska stöd till Ukrainas energisystem med ytterligare 40 miljoner euro – samtidigt som en omfattande mutskandal skakar landets statliga energibolag.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade på tisdagen att Berlin avsätter 40 miljoner euro (cirka 460 miljoner kronor) för att hjälpa Ukraina klara vinterns energibehov.

Syftet, menar han, är att säkerställa att ukrainska hushåll och industrier kan fortsätta fungera trots krigets påfrestningar.

– Tyskland hjälper ukrainarna att överleva ännu en vinter i krig med ytterligare 40 miljoner euro, sade Wadephul i ett uttalande, och påpekade samtidigt att Tyskland redan i år har spenderat omkring nio miljarder euro i militärt stöd till Kiev.

Utredning om mutor i statligt kärnkraftsbolag

Tillkännagivandet sammanfaller med att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå, NABU, inlett en omfattande utredning mot vad som beskrivs som en högnivåbrottslig organisation.

Organisationen misstänks ha tjänat stora summor genom mutor och olagliga kontrakt med det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom.

Hittills har sju personer åtalats, och enligt ukrainska medier pekas affärsmannen Timur Mindich ut som en av de huvudmisstänkta.

Mindich, som har nära band till president Volodymyr Zelensky och tidigare varit hans affärspartner, ska ha lämnat landet strax innan hans bostad genomsöktes av utredare.

Kremls talesman Dmitrij Peskov menar att västvärldens bistånd till Ukraina till stor del har "stulits" på grund av den utbredda korruptionen.

Den tidigare amerikanske säkerhetsrådgivaren Michael Waltz har på liknande sätt beskrivit Ukraina som "...ett av de mest korrupta länderna i världen."

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj alltmer pressat av Ukrainas återkommande korruptionsskandaler. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Korruptionen fortsätter - stödet likaså

Korruption har länge varit ett genomgripande problem i Ukraina. En undersökning från Kiev International Institute of Sociology (KIIS) visade i september att 71 procent av befolkningen upplever att korruptionen ökat sedan konflikten med Ryssland trappades upp 2022.

Ukraina har sedan 2014 genomfört reformer mot korruption - bland annat genom att skapa nya institutioner som Nationella byrån för bekämpning av korruption (NABU) och Nationella byrån för förebyggande av korruption (NACP).

Korruption är trots reformerna fortfarande ett omfattande problem i landet, särskilt inom vissa sektorer som energisektorn. Det finns kritik mot att västerländskt stöd riskerar hamna i korrupta strukturer.

Transparency Internationals senaste korruptionsindex placerar Ukraina på plats 105 av 180 länder – bättre än Ryssland (154), men långt från EU-nivå. Trots detta fortsätter västländerna att pumpa in stöd till Kiev.

Tysklands beslut att öka sina bidrag väcker således frågor om hur biståndet ska kontrolleras och hur effektivt det faktiskt används i ett land som fortfarande kämpar mot systemisk korruption.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ber-hon-till-gud-pa-sina-bara-knan-sedan-sprangs-hon-i-luften/

Utrikes

Här ber hon till gud på sina bara knän – sedan sprängs hon i luften

Kriget i Ukraina

Publicerad november 12, 2025 – av Jan Sundstedt
Kvinnan bad på sina bara knän – ändå visade drönaropperatören ingen nåd.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

En tragisk drönarattack i nordöstra Ukraina har lett till att både Kiev och Moskva nu beskyller varandra för att ha dödat civila. Händelsen har blivit föremål för en brottsutredning av ukrainska myndigheter – samtidigt som ryska källor hävdar att det i själva verket rör sig om en ukrainsk attack.

Enligt den ukrainska nyhetssajten The Kyiv Independent publicerade landets 77:e luftburna brigad ett videoklipp som visar hur en beväpnad drönare angriper två obeväpnade personer som färdas längs en landsväg med en vit flagga.

De båda civila, tillsammans med en hund, ska enligt ukrainska åklagare ha dödats i attacken. Myndigheten i Charkiv har inlett en förundersökning om misstänkt krigsbrott.

Kiev anklagar ryska styrkor för att ha genomfört attacken med en så kallad FPV-drönare. En typ av kortdistansdrönare som styrs i realtid via kamera och ofta används för precisionsattacker.

En talesman för den ukrainska åklagarmyndigheten uppgav att det inte fanns några militära mål i området vid tidpunkten för attacken.

Moskva förnekar – pekar på Ukraina

Från ryskt håll framförs en helt annan bild. Ryska medier har rapporterat att drönarattacken kan ha utförts av ukrainska styrkor, och att Kiev använder händelsen i propagandasyfte.

Enligt dessa uppgifter ska videomaterialet vara manipulerat eller taget ur sitt sammanhang. Oberoende verifiering av drönarattacken saknas i nuläget.

Internationella organisationer som FN:s människorättsmission (HRMMU) och Human Rights Watch har tidigare rapporterat om att både ryska och ukrainska drönare har orsakat civila dödsoffer.

Attacken i Kupiansk-distriktet har väckt starka reaktioner, inte minst eftersom den tycks ha riktats mot personer som tydligt markerade att de var civila.

Händelsen illustrerar samtidigt de stora svårigheterna att fastställa ansvar i ett krig där drönarteknik spelar en allt större roll, och där båda sidor utnyttjar informationen i det psykologiska kriget om opinionen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-okar-militarstodet-till-ukraina-med-miljarder/

Utrikes

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

— Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.