I Göteborg kan man komma att behöva låsa vissa grundskolor på grund av det ökade vapenvåld som sker, helt enkelt för att försöka skydda elever och personal.
I Sverige har skjutningarna ökat markant de senaste åren. Enligt polisens statistik har det under 2022 fram till 15 november skett 360 skjutningar i hela landet, varav 57 slutat dödligt. I en kartläggning av skattefinansierade SVT framgår att det skett drygt 700 skjutningar nära skolor de senaste tre åren och att 16 procent av Sveriges grundskoleelever går i en skola där det skett en eller flera skjutningar inom 500 meters radie de senaste tre åren.
Göteborg finns med på listan av de storstäder som drabbats värst av skjutningarna. En skola som drabbats hårt är Ryaskolan i Göteborg, där har det de senaste tre åren varit sju skottlossningar, två av dem med dödlig utgång.
– Elever i dessa områden har upplevt saker som man hade hoppats de aldrig skulle uppleva, säger säkerhetssamordnaren för Göteborgs grundskolor, Peter Granfeldt.
Granfeldt antyder att man nu kan komma att behöva låsa vissa skolor i Göteborg på grund av det ökade våldet. Även om man vill hålla skolorna öppna är tryggheten för elever och personal viktigast.
– Vi vill alltid ha skolorna öppna så mycket som möjligt men vi behöver titta på om vi i vissa lägen behöver ha skolorna låsta, förklarar han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En bullbakande farmor i Norrbotten har av hovrätten dömts till fängelse för att ha sålt hembakta bullar utan tillstånd. Medan rätten ser allvarligt på hennes otillåtna bakverk, undrar många om svenska domstolar har tid att baka bröd av bagateller.
En 65-årig kvinna i Norrbotten har dömts till sex veckors fängelse för att ha sålt bullar, bröd och smörgåstårtor via Facebook utan registrerad livsmedelsverksamhet, enligt en dom från Hovrätten för övre Norrland, skriver Bonnierägda Expressen.
Kommunen hade förbjudit försäljningen och utfärdat viten på 130 000 kronor, som kvinnan, med pensionärslön, inte kunde betala. Vitet omvandlades därför till fängelse – en påföljd som hennes advokat kallar ”orimlig”.
Kvinnan har under flera år drivit verksamheten och engagerat många kunder på sociala medier genom att lägga upp bilder på bakverk och sina barnbarn.
Jojo, det går bra att ta i med hårdhandskarna när det inte är något våldskapital hos motparten. Bra signal till medborgarna så att ingen ska tro att den systemhotande kriminaliteten kommer att angripas.
Advokat Frida Larsson framhåller att kvinnan såg bakandet som en hobby, där hon ofta gav bort bullar till barnbarnen och tog minimalt betalt för ingredienser.
Trots detta väljer hovrätten att göra processen kort med kvinnan, oaktat hennes hälsoproblem och ekonomiska utsatthet.
– Hon är mycket nedslagen och förstår inte hur hon ska klara av ett fängelsestraff på grund av sin sviktande hälsa och ålder. Det här har tagit väldigt hårt på henne, säger Frida Larsson.
Medan domen väcker folklig vrede och överklagas till Högsta domstolen, ställs frågan: Är det verkligen fängelse som bäst knådar rättvisa i detta fall?
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En 17-årig flicka utsattes för sexuella handlingar av tre män efter att ha lockats ut från akutmottagningen på Malms sjukhus i Helsingfors i berusat tillstånd. Tingsrätten frikänner männen, med motiveringen att flickan kunde ge samtycke – ett beslut som väckt stark upprördhet i Finland.
Händelsen inträffade i oktober 2024 utanför Malms sjukhus i Helsingfors. Flickan, som då var 17 år, hade fått akut vård för kraftig berusning och hade 2,05 promille i blodet vid ankomsten, enligt ambulanspersonalens mätningar, rapporterar Helsingin Sanomat.
Kort efter ankomsten följde flickan med tre män från sjukhusets väntrum till ett närliggande buskage där hon utsattes för orala, vaginala och anala sexuella handlingar.
En av männen filmade delar av händelsen, och flickan uppger att en av männen tvingat ner henne till marken. Hon har också berättat att hon inte kan minnas om hon gett sitt samtycke och att hon kände sig passiv och rädd under händelsen.
Enligt åtalet var flickan så berusad att hon saknade förmåga att samtycka. Hon fick skador på ansikte och kropp, inklusive skrapsår och rodnader, och kontaktade kort därefter en sjukhusvakt och polisen.
Tre män gripna
Samtliga tre män greps snabbt efter händelsen. En av dem direkt på sjukhusområdet, medan de andra två greps senare i Åbo.
Tingsrätten i Helsingfors väljer dock att fria männen från våldtäktsåtalet. Domstolen menar att flickan inte var så berusad att hon saknade förmåga att förstå och uttrycka sin vilja, och att det inte kunnat bevisas att männen förstod hennes ålder eller tillstånd.
Domen har väckt starka reaktioner i Finland. På X har många uttryckt bestörtning och ilska, där flera användare ifrågasätter domen, och menar att den strider mot normal rättskänsla.
Pidän hyvin erikoisena, että oikeus katsoo sairaalan päivystykseen päihtymystilan takia ambulanssilla tuodun alaikäisen tytön olleen riittävän selvä antaakseen suostumuksen väkivaltaiseen anaaliseksiin kolmen miehen kanssa sairaalan viereisessä pusikossa. https://t.co/ISZScZYyUC
Debatten om samtycke, berusning och skyddet för unga brottsoffer har i och med tingsrättens dom tagit ny fart i finska medier och på sociala plattformar.
I skrivande stund har domen inte överklagats, men flera röster har uttryckt hopp om att åklagaren ska ta ärendet vidare till hovrätten med tanke på händelsens kontroversiella natur
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kriminella nätverk placerar nu unga i utvalda skolor för att upprätthålla kontrollen över droghandel och territorier. Regeringen uppger att man har kallat till krismöte med tre myndigheter för att motverka utvecklingen.
Flera skolor i storstadsområden har blivit nav i gängens strategiska maktutövning, rapporterar statskanalen SVT:s Uppdrag granskning.
Genom att påverka skolvalet placerar nätverken ungdomar med koppling till kriminella miljöer i specifika utbildningsmiljöer – ett sätt att trygga fortsatt narkotikaförsäljning och bevaka rivaler.
Skolvärdar och lärare har slagit larm om hur ungdomar på order av gängkriminella nätverk fördelas ut i skolor enligt gängens önskemål.
Grupperingar delar enligt uppgift upp städer mellan sig, i syfte att undvika konflikter och säkra marknaden.
– Som jag upplever det blir de tillsagda uppifrån att välja skolor för att de ska bibehålla sin makt, sitt område eller en viss skola, uppger en anonym skolvärd.
Dystopiskt nytt avsnitt av uppdrag granskning.
Gängkriminella bestämmer vilka skolor elever ska gå i för att deras nätverk ska behålla kontroll över området.
Skolan används sedan för att sälja narkotika, förvara vapen och rekrytera unga. pic.twitter.com/AtEc9JNss1
Planeringen inför skolvalet sker ofta utanför skolans område, där äldre kriminella träffar yngre. Valet av gymnasieskola blir en del av gängens långsiktiga strategi för att hålla försäljningskanaler öppna under de tre år eleverna studerar.
Samtidigt förvarar vissa elever både vapen och droger i skolans lokaler och i vissa fall används skolan som rekryteringsbas för våldsuppdrag. Polis och skolpersonal rapporterar om en oroande ökning av sådana fall.
– Om vi säger ett område som jag har många fiender i, som jag vet att jag har drabbat folk i. Om de går i en skola så vill jag absolut inte börja i den skolan. För de kommer hämnas på mig, säger gängkriminelle ”Hassan”.
”Hassan”, som egentligen heter något annat, läser sitt sista gymnasieår och har band till kriminella nätverk. För honom och andra elever i liknande miljöer styr skolvalet deras säkerhet.
Foto: faksimil/Hem&hyra/Youtube
Tusenprocentig ökning
Statistik från Åklagarmyndigheten visar att antalet misstänkta 15–17-åringar i mordutredningar ökat med över tusen procent på ett decennium. Under årets första kvartal åtalades 128 ungdomar i 190 olika mordutredningar.
Barn under 15 år har misstänkts för 136 fall av mordplanering – en tredubbling jämfört med förra året. Utvecklingen har fått regeringen att kalla till sig Skolverket, Skolinspektionen och Polismyndigheten.
Syftet är att samordna arbetet och motverka att skolor utnyttjas som en del av den kriminella infrastrukturen.
– Skolan ska vara en trygg plats för lärande – inte en arena där kriminella krafter får fäste. Att lärare skräms till tystnad av elever med våldskapital, strategiskt placerade av kriminella nätverk, är fullkomligt oacceptabelt, säger utbildningsminister Johan Pehrson.
Brottsförebyggande rådet rapporterar samtidigt att lagföringsbesluten för 15–17-åringar ökade med tio procent under 2023, jämfört med året innan.
Forskare varnar dock för att repressiva åtgärder ensamma inte räcker – förebyggande arbete och sociala stödinsatser lyfts fram som avgörande för att bryta utvecklingen.
Regeringen har aviserat att fler förslag är på gång. Myndigheternas återrapportering väntas inom de närmaste veckorna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Högsta domstolen väljer att stoppa utvisningen av Gerardo Ugarte Rojas – en man med ett digert belastningsregister som sträcker sig över två decennier. Domstolen anser att brottsligheten inte är av det ”svåraste slaget” – trots hot, misshandel och grova vapenbrott.
Högsta domstolen beslutade den 23 april att inte bifalla åklagarens begäran om att utvisa Rojas till Chile, rapporterar Samnytt. Beslutet innebär att den 37-årige mannen, som har bott i Sverige sedan barndomen och dömts för en lång rad brott, får stanna i landet trots allt.
Domstolen motiverar sitt avgörande i målnummer B 2849-24 med proportionalitetsprincipen, och menar att utvisningen inte väger upp mot Rojas starka anknytning till Sverige. HD skriver att brottsligheten – trots att den är allvarlig – inte når upp till nivån ”det svåraste slaget”.
Rojas dömdes senast 2023 efter att ha riktat en pistol mot huvudet på en pizzabagare i Tingsryd och hotat att skjuta. Händelsen inträffade inne i en restauranglokal, där gärningsmannen enligt domen uttalade att han ”ändå skulle få tio år” om han avlossade vapnet.
Göta hovrätt dömde i april 2024 chilenaren till fyra års fängelse och tio års utvisning till sitt hemland. Han fälldes då för grovt olaga hot, grovt vapenbrott samt tre fall av olaga hot och misshandel.
Hovrätten motiverade beslutet med hans ”asociala levnadssätt med kriminella värderingar”, och bristande integration i samhället. Högsta domstolen väljer nu alltså att upphäva utvisningsdelen av Hovrättens straff.
På sociala medier har flera användare ifrågasatt HD:s beslut.
Göta hovrätt dömer Gerardo Ugarte Rojas till fyra års fängelse samt tio års
utvisning till hemlandet Chile. Han döms för är grovt olaga hot, grovt vapenbrott
tre fall av olaga hot samt misshandel. Det måste vara nog för en utvisning ?https://t.co/O9LuuTrkwn
Gerardo Ugarte Rojas har dömts upprepade gånger sedan han blev straffmyndig och brottskatalogen omfattar grovt olaga hot, grovt vapenbrott, misshandel, narkotikabrott och skadegörelse. I sitt beslut beskriver hovrätten honom som en tydlig återfallsförbrytare.
HD motiverar sitt beslut med nyare lagstiftning som trädde i kraft 2022, där proportionalitet mellan brott och åtgärd betonas tydligare än tidigare. Europakonventionens artikel 8, om rätten till privat- och familjeliv, spelar en central roll i domstolens resonemang.
I en ledartext i Schibsted-ägda Svenska Dagbladet kritiseras domstolarnas skiftande tolkningar av lagen: – Domstolarnas tolkning visar att även den senaste lagändringen inte räcker. Det krävs ytterligare skärpningar om allmänheten ska kunna lita på att grovt kriminella utvisas.
Tidöregeringen har tidigare tillsatt en utredning med uppdrag att skärpa regelverket kring brottsbaserad utvisning ytterligare, och förslag väntas under våren 2025. Målet är att bättre kunna hantera fall där individer med långvarigt och grovt kriminellt beteende annars undgår utvisning.
Högsta domstolens beslut gäller som prejudikat och väntas påverka framtida mål med liknande omständigheter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
