MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:
Den här artikeln publicerades för 4 år sedan

https://nyadagbladet.se/inrikes/goteborg-kan-lasa-grundskolor-pa-grund-av-skjutningar/

Inrikes

Göteborg kan låsa grundskolor – på grund av skjutningar

Ökade otryggheten

Publicerad 2 december 2022 – av Sofie Persson
2 min läsning
Sofie Persson
sofie.persson@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

I Göteborg kan man komma att behöva låsa vissa grundskolor på grund av det ökade vapenvåld som sker, helt enkelt för att försöka skydda elever och personal.

I Sverige har skjutningarna ökat markant de senaste åren. Enligt polisens statistik har det under 2022 fram till 15 november skett 360 skjutningar i hela landet, varav 57 slutat dödligt. I en kartläggning av skattefinansierade SVT framgår att det skett drygt 700 skjutningar nära skolor de senaste tre åren och att 16 procent av Sveriges grundskoleelever går i en skola där det skett en eller flera skjutningar inom 500 meters radie de senaste tre åren.

Göteborg finns med på listan av de storstäder som drabbats värst av skjutningarna. En skola som drabbats hårt är Ryaskolan i Göteborg, där har det de senaste tre åren varit sju skottlossningar, två av dem med dödlig utgång.

– Elever i dessa områden har upplevt saker som man hade hoppats de aldrig skulle uppleva, säger säkerhetssamordnaren för Göteborgs grundskolor, Peter Granfeldt.

Annons:

Granfeldt antyder att man nu kan komma att behöva låsa vissa skolor i Göteborg på grund av det ökade våldet. Även om man vill hålla skolorna öppna är tryggheten för elever och personal viktigast.

– Vi vill alltid ha skolorna öppna så mycket som möjligt men vi behöver titta på om vi i vissa lägen behöver ha skolorna låsta, förklarar han.

Sofie Persson
sofie.persson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/inrikes/264-minderariga-i-grova-gangbrott-granskas/

Inrikes

264 minderåriga i grova gängbrott – nu granskas samhällets insatser

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 12:38 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Socialstyrelsen ska undersöka riskfaktorer, uppväxtvillkor och tidigare myndighetskontakter för de 264 minderåriga i kartläggningen. Genrebild.
1 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Socialstyrelsen har identifierat 264 barn och unga under 18 år som rättsväsendet har lagfört eller prövat för grova våldsbrott kopplade till gängkriminalitet. Myndigheten ska nu granska deras uppväxt och kontakter med samhället.

Kartläggningen gäller åren 2020–2024 och brott som mord och mordbrand där dådet hör ihop med organiserad brottslighet, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ungefär var tionde i gruppen är barn under 15 år, och antalet är även högre än vad myndigheten räknat med.

Bedömningen före kartläggningen låg på 150–200 barn, uppger Ekot.

Annons:
Kriminalvården har under flera år sett en eskalerande ökning av barn och unga inblandade i grova våldsbrott. Foto: Kriminalvården

Kartläggningen omfattar perioden 2020–2024 men mäter däremot ingen utveckling över tid.

Siffrorna betyder inte heller att domstolar har dömt samtliga 264.

Nu ska Socialstyrelsen undersöka de 264 barnens bakgrund för att få en bild av varför vissa barn hamnar i organiserad brottslighet.

Granskningen ska omfatta riskfaktorer, bakgrund, uppväxtvillkor och barnens kontakter med olika aktörer.

— Vi ska se vilka riskfaktorer vi kan se, bakgrundsfaktorer, uppväxtvillkor som är viktiga att kartlägga samt vilken kontakt de haft med olika aktörer för att se var samhället har brustit i kontakten med de här barnen, säger Johanna Kumlin, avdelningschef vid Socialstyrelsen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/fangelseexpansion-kosta-85-miljarder-om-aret/

Inrikes

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Annons:

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/fyra-skolbarn-till-sjukhus-efter-godisfynd/

Inrikes

Fyra skolbarn till sjukhus efter godisfynd

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har ingen koppling till händelsen.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Fyra barn i tioårsåldern smakade på vad som såg ut som godis i samband med en fritidsutflykt i Älvsjö, i södra Stockholm. Barnen fördes till sjukhus för kontroll och polisen utreder nu händelsen.

Polis och ambulans ryckte under onsdagen ut till en skola i Älvsjö, uppger polisen.

I samband med en fritidsutflykt hade barn hittat vad som såg ut att vara godis, och några av barnen hann smaka innan personalen satte stopp.

Samtliga barn är cirka tio år, och fyra av dem fördes till sjukhus för kontroll.

Annons:

Personalen larmade polisen som var snabbt på plats och tog fyndet i beslag.

Skulle kunna vara narkotika

TV4 rapporterar att skolan ringde polisen strax efter klockan tre och att barnen hittade godiset i skogen intill skolan.

– Det var strax efter klockan tre som vi fick samtal från en skola med anledning av att barn har hittat någonting som uppfattades vara godis i skogen intill skolan. Det skulle kunna vara narkotiska preparat i godiset. Det vi känner till är att fyra barn smakat på godiset, säger Per Fahlström, presstalesman vid Stockholmspolisen.

Skolans biträdande rektor formulerar sig mer bestämt i ett utskick till vårdnadshavarna. Enligt utskicket hittade barnen under fritidsutflykten "en gömma med narkotika".

Polisen kan för närvarande varken bekräfta eller dementera att det barnen åt är narkotika.

En anonym förälder beskriver sitt barns reaktion för TV4: — Mitt barn var väldigt uppskrämt, ledset och upprivet, säger föräldern.

Polisen har upprättat en anmälan om vållande till kroppsskada och narkotikabrott och utreder vad barnen fick i sig.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/facket-kraver-skydd-for-larare-i-stockholm-efter-misshandel/

Inrikes

Våldslarm från Stockholms skolor: ”Ohållbar situation”

Ökade otryggheten

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Simon Sandström i beige tröja framför en korridor, med en överlagrad röd linjegraf som slutar på 338.
Huvudskyddsombudet Simon Sandström kräver skyddsinsatser efter 338 rapporterade hot- och våldshändelser i Stockholms skolor under september.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

En lärare fick sy flera stygn i ansiktet, en annan angreps med en stol. Det är några av de händelser som Sveriges Lärare lyfter i sitt larm om våldet i Stockholms grundskolor.

Under september rapporterades 338 hot- och våldshändelser i Stockholms skolor, skriver Vi Lärare. Utbildningsförvaltningen ansvarar för omkring 170 skolor och 95 000 elever.

Huvudskyddsombuden Simon Sandström, Britt-Marie Selin och David Gustavsson har skickat en begäran om skydds- och stödinsatser till förvaltningen. Svarar den inte inom två veckor kan ärendet gå vidare till Arbetsmiljöverket.

Stygn i ansiktet

Sandström beskriver läget som "eskalerande och akut". Uppgifterna om misshandel kommer från honom.

Annons:

— På två högstadieskolor har lärare misshandlats. En lärare har behövt sy flera stygn i ansiktet. En annan har blivit slagen i bröstet och därefter behövt försvara sig mot ett angrepp med en stol, säger Simon Sandström.

I sin anmälan räknar skyddsombuden upp 15 allvarliga och akuta brister. De tar bland annat upp ensamarbete där risken för hot och våld är överhängande och underbemanning när personal flyttas för att skapa säkrare arbetsmiljö.

— Vi begär att arbetsgivaren säkerställer och inför en fungerande organisation för akut skydd och praktisk avlastning när en skolas egna resurser inte räcker, säger Simon Sandström.

Kräver besked om akut skydd

Skyddsombuden vill nu ha besked om vem som har mandat och ansvar att besluta om och skicka extra skyddsresurser till en utsatt skola.

Förvaltningen delar inte beskrivningen av ett "akut läge", uppger skattefinansierade statskanalen SVT. Enligt förvaltningen speglar ökningen arbetet med rapporteringssystemet.

Fackets krav gäller de lägen då skolan inte klarar sig själv. Skyddsombuden kräver att förvaltningen pekar ut en reservlösning för när stadens mobila stödteam för skolor med akuta hot- och våldsproblem redan är upptaget, eller när insatsen inte minskar riskerna tillräckligt.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: