I augusti 2011 sammankallade Markus Andersson tio utvalda personer till ett möte i hjärtat av Dalarna för att diskutera ett nytt projekt. De gamla mediehusen hade haft nog med att förvirra och förleda svenska folket och Andersson menade att tiden var mogen för en ny rikstäckande dagstidning som skulle ha som ledstjärna att vara bred, oberoende och sanningssökande. Projektnamnet gick under beteckningen ”Morgondagens dagstidning”.

Förberedelserna med arbetet att bygga den nya mediaplattformen satte igång och ett drygt år senare, i oktober 2012, såg Nya Dagbladet dagens ljus. Med detta är tidningen idag en av de äldsta verkligt oberoende medierna i Sverige som står helt fria från riskkapitalister, stat och industriintressen. NyD, som sedermera kom att bli tidningens förkortning, grundades på helt ideell basis och många är de som sedan dess har givit generöst av sin tid och sina egna pengar för att hjälpa till att förmedla en mer rättvis bild av vad som faktiskt sker i vår värld via den fria röst som tidningen varit.

Trots att tidningen helt saknat externa finansiärer och aldrig kunnat uppbära presstöd har tidningen lyckats etablera sig och är idag en välkänd aktör i det nya svenska medielandskapet.

Under resans gång har mycket vatten flutit under broarna. Här är några nedslag i vad som nu är det första händelserika decennium som tidningen tillryggalagt.

Censuren från techjättarna

Redan tidigt får NyD känna av den krassa systematik som trycker tillbaka oberoende mediekanaler, särskilt på techjättarnas plattformar. Skuggbanning gör tillväxten på Facebook närmast omöjlig från start och så sent som 2015 har tidningen blott fyra tusen gillanden på Facebook – trots att tidningen redan då lästes av tiotusentals svenskar varje månad. Inte ens idag är siffran mer än blott sex tusen, trots att tidningen har hundratusentals läsare. Många läsare vittnar också om att de aldrig kunnat kan ta del av Nya Dagbladets nyheter på sociala medier i samma utsträckning som medströmsmedier.

Ett av många andra exempel på samma fenomen är när musiktjänsten Soundcloud 2017 väljer att radera poddsatsningen NyD-podden inklusive hela radioarkivet på sin plattform. I mejlet meddelar man bara att Nya Dagbladet skulle ha brutit mot användaravtalet utan närmare förklaring. Efter att NyD dragit in en advokat backar dock Soundcloud från censuren och återställer radiopodden. För tidningen är det en symbolisk seger, varpå redaktionen sedan meddelar att tidningen självmant avslutar sitt samarbete med Soundcloud för att byta till en annan plattform.

Övriga exempel på censur är alltför många för att nämnas i denna återblick, men ett av de mer anmärkningsvärda är när crowdsourcing-plattformen Indiegogo utan grund fryser de medel som donerats till tidningen under en insamlingskampanj och endast ger vika för påtryckningar att lämna ut pengarna efter hot från NyD-redaktionen att vidta rättsliga åtgärder.

Migrationskrisen sätter NyD på kartan

Hösten 2015 når hysterin kring flyktingkrisen i världen sin kulmen, vilket starkt påverkar Sverige och Europa genom de stora strömmar av migranter som söker sig till våra breddgrader. Som många senare kommer att konstatera har förloppet i praktiken dock mycket lite att göra med några försök till en human flyktingpolitik, utan är snarare en förlängning av den demografiska revolution som makthavare redan tidigare och sedan dess fortsatt att pressa över hela Västvärlden – och i synnerhet i Sverige.

Nya Dagbladet granskar tidigt de bakomliggande orsakerna till krisen och det bedrägeri som genomsyrar hela migrationspolitiken och det omfattande mottagandet av vad som i praktiken är unga friska män från tredje världen, som lämnat kvinnor och barn bakom sig. Fräcka angrepp från medströmsmedier riktas mot tidningen som budbärare för en berättigad kritik av det bedrägliga skeende som bryter mot de officiella narrativen, men samtidigt vinner tidningen många nya läsares respekt.

Det höga tonläget, under den internationella mediekampanj som driver på migrationsströmmarna till Europa, föranleder samtidigt självaste Dalai Lama att engagera sig i frågan. Bortom sin kamp för tibetanernas framtid i Tibet tar det ockuperade landets andlige ledare nu även explicit parti för europeiska folkgruppers rätt till sina hemländer. I eftermälet av detta tar NyD initiativ till en upplysningskampanj för universella etniska rättigheter.

Nya Dagbladet hamnar på Nato-kopplade Atlantic Councils radar

Tankesmedjan Atlantic Council, som står Nato nära och bland annat finansieras av bankdynastin Wallenberg tillsammans med den ökände globalisten George Soros, får upp ögonen för NyD:s rapportering som man i april 2017 beskriver som ”problematisk”. I tankesmedjans styrelse sitter mycket profilerade internationella aktörer som USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger, den neokonservativa säkerhetsrådgivaren Condoleezza Rice, den tidigare utrikesministern Madeleine Albright, Nato-generalen Wesley Clark och Victoria Nuland på amerikanska utrikesdepartementet.

Uppmärksamheten följer på att NyD publicerat ett öppet brev, riktat till den nytillträdde amerikanske presidenten Donald Trump, som fått mycket stor spridning på sociala medier under hashtaggen #SwedenSOS. Grundbudskapet i brevet är att det svenska folket behöver USA:s hjälp för att bryta den negativa samhällsutveckling som följt på migrationskrisen, och man efterlyser även att Soros, liksom andra subversiva aktörer som drivit på denna kris, ställs inför rätta.

Tidningen beskrivs i samband med detta helt befängt som en del av en ”internationell vit makt-rörelse” tillsammans med ett flertal andra Sverigekopplade kanaler, däribland den USA-baserade mediekanalen Red Ice TV som drivs av svenske Henrik Palmgren.

NyD konfronterar Bonnier och Google

I mars 2018 bedrivs en intensiv kampanj från Bonnierpressen för att stänga ner det medborgarjournalistiska initiativet Granskning Sverige (GS) – bland annat efter att GS-reportrar ringt till det gamla mediehusets journalister. Bonnier lyckas få till stånd ett möte med företrädare för den svenska regeringen och med Google. Kort därefter stängs Granskning Sveriges kanal under märkliga omständigheter ned för gott från Youtube.

Dagen inleds med ett besök till Googles svenska huvudkontor i jakten på dess vd Anna Wikland. Google varnar sin personal och anmäler videoreportaget som NyD släpper, vilket tvingar redaktionen att göra det omöjligt att identifiera Googles anställda i publiceringen. Många läsare beskriver reportaget som en närmast surrealistisk inblick i den ljusskygga techjättens internkultur.

Nya Dagbladet fortsätter dagen med att konfrontera Bonniermedierna i deras högnäste på Gjörwellsgatan i jakten på Peter Wolodarski och Thomas Mattsson. Det mest spridda klippet kommer att bli när NyD:s chefredaktör Markus Andersson träffar Expressens ”stjärnreporter” Nina Svanberg som får i uppdrag att representera den ökända skvallertidningen när man möter NyD. Mötet leder till en ytterst dråplig ”konversation” som kanske kan sammanfattas med orden – ”Vad gör ni här?”…

NyD uppmärksammar valfusk – släcks ned av webbhotellet under mystiska omständigheter

Under det svenska valet 2018 kommer NyD att spela en betydande roll, med en upplösning som det fortfarande råder stora frågetecken kring. Efter en rad olika rapporter om valfusk och en valnatt där Länsstyrelsens och Valmyndighetens webbplats stängs ned under mystiska omständigheter, riktar NyD uppmärksamheten på detta i en sammanfattande ledarartikel som blir fullständigt viral och efter bara några timmar blir den tidningens vid tidpunkten mest lästa artikel.

När spridningen är som störst släcks dock hela sajten plötsligt ned av webbhotellet med motiveringen att webbhotellet står under ett ”exceptionellt och mycket ovanligt angrepp” och hänvisar till en ”skyddsåtgärd” utan närmare förklaring. Den virala spridningen om misstänkt valfusk dödas effektivt av nedstängningen, men trots detta har över hundra tusen läsare besökt sajten på mindre än ett dygn.

Redaktionen övergår till Linux och öppen källkod

Ett område som tidningen under åren satt fokus på är den fria världens teknik som möjliggör för människor att dela med sig av sina idéer genom öppen källkod och fria licenser. NyD har sedan starten haft målsättningen att basera verksamheten på denna princip och i juli 2019 överger redaktionen Microsoft fullt ut till förmån för Linux och är sedan dess helt baserade på öppen programvara.

– Vi gör också denna övergång med respekt för våra läsare och tipsare. Vi vill inte lägga någon information i amerikanska molntjänster hos högst tveksamma företag utan någon transparens, konstaterar chefredaktör Markus Andersson vid tillfället.

Google-visselblåsare går ut med sin dramatiska historia på NyD

I september 2019 går Google-ingenjören Zach Vorhies ut med insider-information som definitivt bekräftar det många redan anat – att Google systematiskt och på politisk grund tillämpar avancerade censurmekanismer på alla sina tjänster. I en exklusiv intervju med NyD berättar Vorhies om hela bakgrunden till den spektakulära visselblåsningen inifrån ett av världens mäktigaste företag och om den djupt korrupta internkulturen på techjätten.

– Jag kände mig delaktig och det kändes inte rätt i själen att vara en del av detta ondskefulla system – och att det enda sättet jag kunde gottgöra detta på var ett komplett avslöjande av vad Google ägnade sig åt, berättar Vorhies i intervjun.

Svensk minister medverkar på NyD Debatt – Schibsted-tidning går i taket

I augusti 2019 medverkar socialdemokraternas infrastrukturminister Thomas Eneroth som förste svenske minister på Nya Dagbladets debattsida där han bemöter folklig kritik mot regeringens linje för vattenskotrar. Insändartexten från regeringskansliet får den pseudokonservativa Schibsted-tidningen Svenska Dagbladets (SvD) ledarskribent och Nato-lobbyist Henrik Sundbom att gå i taket och menar att Eneroth borde avgå från regeringen för sin insändartext.

Den dråpliga reaktionen har en given hedersplats i våra historiska arkiv och förevigas bland annat med en ledare från NyD som konstaterar att SvD är en utdaterad tidning som saknar egentligt berättigande.

NyD vinner utdragen strid mot statens mediamyndighet

För publiceringsåret 2019 erbjuds för första gången möjligheten för nätbaserade tidningar att söka så kallat redaktionsstöd. Stödet visar sig dock inte vara avsett för verkligt oberoende medier.

Efter avslutad ansökningsprocess konstaterar mediamyndigheten MPRT att NyD rent tekniskt uppfyller samtliga krav för att ta del av det nya stödet. Myndighetens nämnd nekar dock tidningen stöd med motiveringen att redaktionen ironiskt nog ”arbetar för mycket ideellt” – och ”därför inte anses ha behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet” – en motivering som sedermera kan konstateras helt sakna stöd i regelverket.

I eftermälet av beslutet inleder NyD en djupgående granskning av myndigheten, vilket bland annat exponerar politiskt motiverad aktivism och grava missförhållanden som påverkat beslutsprocessen för mediestöd. Granskningen får vida uppmärksamhet och blir även en riksnyhet som lyfts fram i statstelevisionen.

Året därpå tvingas mediemyndigheten till slut att utfärda ett engångsbelopp på 89 182 kronor, som dock kommit att bli det enda statliga stöd som redaktionen någonsin kommit att erhålla under tio verksamhetsår.

Avslöjandet av en subversiv kraft i det svenska alternativmedialandskapet

I slutet av 2020 kan NyD gå ut med ett avslöjande av ett subversivt sektnätverk kring föreningen ”Education4Future” som bland annat stått bakom den så kallade ”Alternativa bok- och mediamässan”. Den efterföljande granskningen blottlägger det frimurarliknande nätverket som dessvärre involverar en rad profilerade medieprojekt. Granskningen blir en vattendelare i det nya medielandskapet, där Nya Dagbladet markerar ett kraftigt avstånd från aktörer med koppling till sektnätverket.

Banbrytande rapportering under pandemibedrägeriet

I januari 2020 kommer oroväckande rapporter från Kina om att en ny och farlig form av coronavirus sprids i staden Wuhan, varefter Världshälsoorganisationen anser att en ”pandemi” råder i världen. Inledningsvis antar NyD en linje att uppmana till försiktighetsåtgärder från politiskt håll och ägnar även betydande uppmärksamhet till möjliga tillgängliga metoder för behandling av dylika virus och för att stärka immunförsvaret.

Redan i mars 2020 gräver NyD samtidigt fram de första anmärkningsvärda uppgifterna om att krisen omgärdas av exceptionell korruption och systematiskt utnyttjas bland annat av World Economic Forums teknokratiske profil Klaus Schwab och den mäktiga vaccinlobbyn med Bill Gates i spetsen. Bland mycket annat uppdagar NyD att den beryktade övningen Event 201, där dessa och andra makthavare simulerat en coronapandemi flera månader innan de första rapporterna om virusutbrottet i Wuhan.

Senare exponerar tidningen även de suspekta forskningsprojekten vid laboratoriet i Wuhan där forskning bedrivits på coronavirus från fladdermöss, finansierat av amerikanska skattepengar genom den skandalomsusade smittskyddschefen Anthony Fauci.

Exemplen på häpnadsväckande avslöjanden om det hisnande pandemibedrägeriet som publiceras först i Norden på NyD är så många att de skulle kräva en tjock bok för att sammanställas. Den banbrytande rapporteringen leder sammantaget till ett bredare erkännande och mer definitivt genombrott för tidningen.

Under den så kallade ”coronakrisen” växer NyD till att bli en av svenskarnas främsta, och en av ett fåtal informationskällor, som djupgående granskar bedrägeriet kring den så kallade ”pandemin”, kraven på massvaccinering och den totalitära nedstängningspolitiken. Antalet läsare växer flerfaldigt under coronakrisens år från 2020 till 2022.

Decennier av publicistiskt arbete framåt

Efter att ha tagit sig igenom ett dramatiskt första decennium har Nya Dagbladet bevisat sig som en fullvärdig svensk dagstidning och visat att tidningen menar allvar med att fullgöra det uppdrag journalistiken är ämnad att göra. Samtidigt är detta bara början, betonar chefredaktör Markus Andersson och tillägger att siktet under de kommande tio åren ytterst är inställt på att allvarligt utmana de gamla drakarnas position i medielandskapet med utgångspunkten att trumfa Dagens Nyheter som Sveriges största morgontidning.

– Om allt går som det ska kommer dessutom vårt mediahus ganska snart att bjuda på en ny överraskning som garanterat får Bonnier att sätta kaffet i halsen ännu en gång, säger Andersson något hemlighetsfullt.