Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Redaktionen upptäckte ingreppet i juni 2026, när det omfattande Reels-arkivet inte längre gick att nå på Facebook och Instagram. Nu redovisar Nya Dagbladet vad som har hänt. Arkivet bestod av hundratals egenproducerade kortvideor byggda på tidningens journalistik.
Ingen varning föregick ingreppet. Meta hade inte ställt några frågor, pekat ut något enskilt klipp eller gett redaktionen möjlighet att rätta ett påstått fel innan materialet försvann.
Bakom borttagningen låg också ett tekniskt ingrepp. Meta hade stängt tidningens så kallade utvecklarkonto, som användes för att föra över de redaktionella videorna till plattformarna. Därmed stängdes vägen för att publicera nya kortvideor på både Facebook och Instagram.
När redaktionen den 30 augusti gick direkt till Nya Dagbladets Facebook-adress för Reels visades tidningens sida, men fliken för Reels saknades. På Instagram har redaktionen på samma sätt förlorat både möjligheten att publicera och tillgången till videomaterialet.
Enligt redaktionens genomgång rör det sig om hundratals journalistiska kortvideor. Det exakta antalet går inte att återskapa från Meta, eftersom bolaget har gjort materialet oåtkomligt. Omfattningen kan däremot jämföras med tidningens Shorts-arkiv på YouTube, där samma produktion fortfarande finns kvar.
Ingen förklaring – bara en stängd dörr
Metas sida för utvecklare gav den 30 augusti bara ett allmänt besked: användaren kan inte komma åt tjänsten och hänvisas till bolagets plattformsvillkor och utvecklarpolicy. Där anges inget klipp, inget datum och ingen konkret händelse som förklarar varför hela kontot stängts.
Nya Dagbladet är inte ensamt om att beskriva ett sådant förlopp. I Metas eget utvecklarforum uppger flera användare att deras utvecklarkonton stängts utan föregående varning och att deras överklaganden aldrig besvarats. Fallen behöver inte ha samma orsak, men de visar problemet med beslut som inte går att granska.
Nya Dagbladet har överklagat upprepade gånger. Meta har inte bemött sakfrågorna och inte redovisat något underlag som går att granska. Överklagandena har i praktiken fastnat i samma slutna system som gjorde ingreppet möjligt från början.
Ingreppet går inte att beskriva som vanlig moderering av innehåll. När en plattform utan förvarning tar bort en hel videosamling, stänger publiceringsvägen på både Facebook och Instagram och sedan vägrar förklara vad som påstås ha varit fel, är resultatet censur – oavsett om beslutet fattats av en människa eller ett automatiserat system.
— Meta har inte pekat ut ett enda felaktigt klipp. Ändå raderades hundratals i ett svep. Det är inte moderering, det är ett sätt att tysta en tidning utan att behöva säga varför, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.
Egen journalistik, inte andras material
Kortvideorna togs fram i tidningens egenutvecklade redaktionella produktion. Varje klipp byggde på en artikel som Nya Dagbladet redan hade publicerat och hänvisade till den publicerade artikeln.
Klippen var originaljournalistik, inte andras material. Tidningen återpublicerade inga främmande videor, skapade inget falskt engagemang och publicerade inte på konton som den inte själv administrerade.
Meta har inte visat att ett enda sådant klipp brutit mot en namngiven regel. Ändå stängdes tidningens hela videopublicering av i ett enda svep.
Flera års repression på Facebook
Avstängningen kom inte ur ett tomrum. Nya Dagbladet har under flera år dokumenterat vad redaktionen bedömer vara en kraftig nedprioritering av tidningen i Facebooks flöden.
Trots daglig publicering och en växande läsekrets låg sidans följarantal enligt redaktionens statistik kvar kring 6 400 från omkring 2020 fram till början av 2026. Under flera år växte sidan inte ens med hundra följare. Först när tidningen började publicera kortvideor mer systematiskt tog följarantalet fart och nådde omkring 9 100 – innan Reels-arkivet och publiceringsvägen slogs ut.
Stagnationen bevisar inte hur Meta internt har klassat sidan, och bolaget lämnar inte ut sådana uppgifter om enskilda konton. Daglig aktivitet, växande läsning utanför Facebook, nästan obefintlig följartillväxt och det plötsliga lyftet med ett nytt format ger ändå starka skäl att misstänka att tidningens vanliga länkinlägg under lång tid fått begränsad spridning.
Redan 2020 skrev Nya Dagbladet om hur Facebook raderade en artikel som återgav en israelisk studie om behandling av coronaviruset. Tidningen konstaterade då också att Facebook-sidan haft i stort sett samma följarantal sedan 2017, trots att antalet läsare hade ökat kraftigt.
Under de så kallade coronanedstängningarna skärpte Facebook och Instagram sina regler kring uppgifter om covid-19, vaccinernas effektivitet och möjliga biverkningar. Nya Dagbladets granskningar av den svenska regeringens, myndigheternas och läkemedelsindustrins agerande krockade gång på gång med de snäva ramar som plattformarna satte.
År 2021 skrev Facebook uttryckligen att sidor och konton kunde tas bort om de upprepade gånger publicerade påståenden som bolaget klassade som felaktiga om covidvacciner. Flera av de ämnen som då begränsades – bland annat möjliga biverkningar, vaccinernas effektivitet och frågan om virusets ursprung – har senare kunnat diskuteras betydligt öppnare.
Meta-chefen Mark Zuckerberg har därefter i en intervju beskrivit pressen från Biden-administrationen att censurera vaccinkritik. Meta lanserade 2025 sin nya linje "More Speech and Fewer Mistakes" och medgav att modereringen hade gått för långt, gjort för många fel och stängt ute användare på felaktiga grunder.
För Nya Dagbladet har det utlovade skiftet ännu inte inneburit någon verklig rättssäkerhet. Tvärtom har det mest omfattande ingreppet hittills kommit efter Metas offentliga löfte om större yttrandefrihet.
Samma mönster har dokumenterats på X
Nya Dagbladet har även granskat hur tidningen behandlas på X. I januari 2026 publicerade tidningen en egen genomgång av uppgifter från X:s AI-tjänst Grok, som pekade på att kontot hade klassats negativt och fått sin räckvidd kraftigt begränsad.
X har inte bekräftat procentsiffrorna om kontot i Groks svar. Det som gick att observera var mycket låg räckvidd och svag tillväxt trots regelbunden publicering. Tillsammans med den mångåriga stagnationen på Facebook bildar erfarenheten från X ett tydligt mönster: Nya Dagbladets journalistik har gång på gång haft betydligt svårare att nå fram än vad kontonas aktivitet och tidningens läsekrets rimligen motiverar.
Shadowbanning innebär att ett konto finns kvar och får fortsätta publicera, men att spridningen begränsas utan att utgivaren får ett öppet beslut att bemöta. När plattformen dessutom raderar en hel del av sidan och stänger publiceringsverktygen utan konkret motivering blir den dolda begränsningen ett öppet ingrepp.
Censuren fortsätter – även när den byter form
Den direkta politiska censuren på de största sociala plattformarna har på vissa områden lättat jämfört med åren 2020–2022. Systemet har inte försvunnit. Censuren sker lika gärna genom nedprioritering, osynliggjorda länkar, avstängda funktioner, allmänna hänvisningar till villkoren och överklaganden som aldrig når en ansvarig människa.
Särskilt allvarligt blir ingreppet när en global plattform slår mot en registrerad nyhetspublikations eget originalmaterial. Nya Dagbladets kortvideor var inte anonyma massuppladdningar, utan journalistiska sammanfattningar av publicerade artiklar från en tidning med ansvarig utgivare.
Meta har haft månader på sig att ange vad tidningen påstås ha gjort fel. Bolaget har inte gjort det. När redaktionen dokumenterade läget den 30 augusti var utvecklarkontot fortfarande stängt och Reels-fliken borta, medan hundratals videoklipp hade raderats eller gjorts oåtkomliga på Facebook och Instagram.
Metas hantering motsvarar inte löftet om "färre misstag", utan en fortsatt censurmodell där plattformen är anklagare, domare och verkställare på samma gång – och där den drabbade redaktionen nekas insyn i själva anklagelsen.
— En svensk tidning med ansvarig utgivare ska inte behöva be en amerikansk plattform om lov att visa sin egen journalistik. Vi tänker dokumentera varje ingrepp tills Meta redovisar vad vi anklagas för, säger chefredaktör Markus Andersson.
Nya Dagbladet kräver att Meta återställer utvecklarkontot, publiceringsmöjligheten och de försvunna Reels-klippen. Bolaget måste också ange vilket konkret innehåll eller vilken teknisk händelse som låg till grund för ingreppet.
Tills dess återstår det enda en redaktion kan göra när en mäktig plattform vägrar svara: dokumentera vad som har skett och publicera det.
Vad tror du ligger bakom Metas avstängning av Nya Dagbladets publiceringsväg på Facebook och Instagram?
