Kultur

Världsnyheten som tystades

Han är chefsingenjören som bestämde sig för att offra toppkarriären i Silicon Valley och det miljonavlönade jobbet på techjätten Google för att tala ut om företagsimperiets maktmissbruk och istället följa sitt samvetes röst. I en exklusiv intervju med Nya Dagbladet berättar Zachary Vorhies om hela bakgrunden till den spektakulära visselblåsningen inifrån ett av världens mäktigaste företag, en handling som han nu riskerar både åtal och ett långt fängelsestraff för.

2008 tog sig Zachary Vorhies till San Francisco Bay Area för att pröva lyckan i Silicon Valley. Efter en mellanlandning i spelindustrin där han jobbade bland annat med Star Wars-spelen, skulle han komma att hamna på vad som redan då var på väg att bli ett av världens absolut mest inflytelserika företag – Google. Det första projektet han arbetade med på företaget var Google Earth som han fortsatte med fram till 2013. Zach talar varmt om den tiden.

Lyssna på intervjun via Spreaker eller ladda ned den här.

 

– Den liberala inställningen till att uttrycka sig, att det är datan och användaren som betyder något, det var vad Google betydde för oss.

Efter ett avbrott för att starta ett eget företag och slutföra sina tre magisterexamina i matematik, datavetenskap och psykologi vid University of Oregon fick han ett förmånligt erbjudande att återvända till Google, nu istället på dotterbolaget Youtube. Där blev han befordrad till chefsingenjör och hade under de sista åren vid sidan av en rad förmåner en årlig inkomst på över 2 miljoner kronor.

– Före 2016 var det verkligen fantastiskt att jobba på Google, det var i stort sett det drömjobb alla önskar att de hade. Det var en bra balans mellan jobb och fritid, med gratis frukost, lunch och middag.

 

Zach roar sig med vänner.

 

Efter Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet 2016 skulle dock företagsledningen och organisationskulturen komma att göra en tvär vändning. Politiska diskussionstavlor med konservativ eller republikansk prägel började låsas och folk avskedades på politiska grunder. Zach beskriver det som en ”chilling effect” inom organisationen som var mycket påtaglig.

– Tidigare kunde man säga mer eller mindre vad man ville när det kom till politik. Det finns ett nätverk av människor som inte gillar vad Google gör och skräms över vad Google blivit, men många är gifta och har barn och vågar inte riskera allt för att ta ställning.

En av de första saker som fick Zach att reagera var att man ändrade Googles arabiska ordbok för att få en tweet från den amerikanska presidenten att framstå som vansinnig. Efter ett besök i Saudiarabien tweetade Trump ”Trots den ständigt negativa pressen – covfefe”, åsyftande det arabiska uttrycket cov fe’fe – ”vi kommer att stå upp”. Begreppet doldes genom att först rikta översättningen till en teckenkarikatyr av Trump och sedan ta bort den helt. Det hela följdes sedan upp av konventionella medier med att Trump på grund av sitt till synes efterblivna mentala tillstånd borde meddela sin avgång.

Det team som Zach Vorhies pekar ut var ansvarigt för manipulationen ifråga kallades för ”Derrida-team”, symboliskt uppkallat efter den fransk-judiske filosofen Jacques Derrida som med fokus på språket inriktade sin så kallade dekonstruktionsanalys på att underminera den västerländska kulturens metafysiska grundvalar.

Utvecklingen där företaget övergav sin roll som en neutral teknisk plattform med användaren i centrum till ett politiskt publicistiskt fokus kom att bli allt tydligare inom företaget.

Under en företagskonferens i juni 2017 kungjorde Youtube:s vd Susan Wojcicki, vars syster Anne Wojcicki är gift med en av Googles grundare Sergey Brin, det nya fokus som företaget skulle ta – att bekämpa ”falska nyheter” och stärka ”pålitligt innehåll”. Zach var en av dem vars tvivel fortsatte att gro kring företagets nya kurs.

– Om de ska skydda oss från falska nyheter, frågade jag mig själv – vad är då egentligen falska nyheter? Det var då jag började gräva, gräva, gräva.

Vid tiden fördes de konventionella mediernas konspirationsteori fortfarande intensivt fram med budskapet att Trumps kampanj var del av en rysk sammansvärjning för att kompromettera det amerikanska demokratiska systemet. Samtidigt hade en växande del av den amerikanska allmänheten att börja tvivla på sanningshalten i narrativet att Trump var en rysk nickedocka.

– Alternativ media pekade ut att denna bluff faktiskt var en bluff. För mig själv tänkte jag – vänta ett ögonblick, har ni inte noterat att det är den etablerade pressen som ljugit för allmänheten och att det är alternativa nyheter som konsekvent rapporterat sanningen? Varför ska vi då trycka ner dem och istället pressa upp dessa lögnaktiga media-etablissemangsmänniskor som inte har någon trovärdighet hos allmänheten?

I hemlighet började han nu att ladda ned dokument från Googles intranät, bland annat en omfattande lista av sökord och fraser som triggar censurprocesser på Youtube.

– Jag visste inte då att jag skulle läcka dem, men att jag behövde spara ned dem medan jag kunde eftersom de knappast skulle finnas tillgängliga i framtiden. Högre upp på Google är man så indoktrinerade av etablissemangets narrativ att jag förstod att de inte själva insåg att de skapade en orwellsk mardröm till censurmaskin. Däremot skulle de göra det i framtiden efterhand som information läckte ut – hur skadligt allt detta var.

 

Zach Vorhies vittnar om att den politiska indoktrineringen är mycket stark i Googles högre led.

 

I en intern presentation som hölls på företaget gav man som ett exempel på falska nyheter att den dåvarande amerikanska utrikesministern Hillary Clinton varit delaktig i att föra vapen genom libyska Benghazi.

– De sa att det var fake news att Hillary Clinton såg till att föra vapen genom Benghazi för att beväpna IS-terrorister i Syrien. Vänta en sekund, tänkte jag, det hände ju, så varför kallar de det för fake news?

Zach påpekar som ett ytterligare exempel på företagets oförmåga till självreflektion att det inte finns någon som helst tanke på att konsekvenserna av migrationskrisen kan ha bidragit till de negativa sentiment som finns ute på internet och ytterst utmynnat i stöd till Trump och andra populistiskt betonade ledare i Europa. Istället betraktar man information och uppfattningar som avviker från det konventionella narrativet som ”fake”. Zach berättar att han kände sig delaktig i ett omoraliskt system och fick en växande känsla av solkat samvete som tyngde honom allt mer.

– Inför vad jag såg Google göra med sin censur, började jag känna en enorm skuld. Jag hade väldigt bra betalt och levde ett bekvämt liv, och kände att detta köpte min tystnad. Jag kände mig delaktig och det kändes inte rätt i själen att vara en del av detta ondskefulla system – och att det enda sättet jag kunde gottgöra detta på var ett komplett avslöjande av vad Google ägnade sig åt.

Väl medveten om det öde som mötte hans tidigare Google-kollega Kevin Cernekee, som även han var ingenjör på företaget tills att han fick sparken för att ha uppmärksammat trakasserier på politiska grunder, ägnade Zach noggrann eftertanke till på vilket sätt visselblåsningen måste ske. Cernekee anmälde Google till myndigheterna i USA, men fick sin dokumentation beslagtagen före den nådde ut allmänheten och istället begravdes Cernekee i långa och dyra rättsprocesser mot Google.

– Mitt antagande var att detsamma skulle hända mig om jag upptäcktes, finansiell utblottning efter en strid mot Googles oändliga resurser i åtal efter åtal.

– Istället tar jag den här striden till allmänna opinionens domstol.

Zach sade nu upp sig på företaget för att förbereda sig på att gå ut offentligt. Han insåg att priset för att tysta honom var högt och innan han gick ut med sin berättelse via Project Veritas säkrade han sig med en så kallad dead-man’s switch, det vill säga att informationen skulle offentliggöras även utifall något hände med honom.

Det sista han har hört ifrån Google var kravet på återlämnadet av dator han använt på arbetet. Zachs svar var att han anmält företaget för uppvigling till myndigheterna och skickat iväg datorn som bevismaterial. Googles svar på det var att tillkalla polis med budskapet att han var suicidal och att han även skulle vara en fara allmänheten.

Gripandet av den stillsamme kontorsingenjören omvandlades till en massiv polisinsats som resulterade i polishelikoptrar, krypskyttar och en insatsstyrka som tillsammans med en bombgrupp tvingade ut honom ur sin lägenhet med armarna ovanför huvudet och maskingevär riktade mot sig.

 

Stillbild från en mobilfilm under den dramatiska insatsen då tungt beväpnad polis stängt av hela kvarteret inför gripandet av visselblåsaren.

 

Zachs och andra insider-läckor från Google har under året rönt uppmärksamhet hos den amerikanska allmänheten så till den grad att frågan om valpåverkan från techjättarna kommit att behandlas i förhör inför den amerikanska kongressen.

– Det här handlar inte om någon politisk strid på teve, det här är ett kulturellt vägskäl.

Psykologiprofessorn Robert Epstein, som själv varit en uttalad supporter till Hillary Clinton, är en av dem som hörts angående Google i den amerikanska kongressen och menar att det handlar om att mellan 2,6 till 10,4 miljoner röster kan påverkas i endera riktning under ett val med den ställning företaget har idag genom att manipulera sökförslag.

– Val är heliga och ska vara fria och rättvisa. Om Googles intention är att blanda sig i valprocesser världen över så är detta något jag ska fortsätta att påtala till den amerikanska och europeiska allmänheten och vad än de gör ska jag använda det för att förstärka budskapet om vad Google gör med vårt valsystem, säger Zach.

Trots att frågan redan nått hela vägen till senaten och Vita Huset tror Zach Vorhies ändå inte att Google kommer att vika från den inslagna vägen om man inte tvingas till det genom lag.

– Google beter sig som att det fortfarande är en konspirationsteori att de försöker påverka valet, trots de överväldigande bevisen.

Konventionell media har än så länge bemött världsnyheten om Vorhies och de 950 sidor långa läckta Google-dokumenten med en talande tystnad. Vorhies förväntar sig heller inte att man varken i USA eller i andra länder kommer att lyfta frågan, delvis på grund att man inte vill förlora den sökfavorisering man har från Google för att försöka behålla sin position.

– När människor intervjuar mig kommer alla deras videor upp till granskning och blir avmonetiserade, så att alla deras annonsinkomster från Google AdSense går bort. Min gissning är att de är rädda, för att de är beroende av Google för att de ska kunna behålla sin position och inkomstkälla genom de besökare som kommer därifrån.

Google är visserligen inte en stat i konventionell bemärkelse, men däremot ett företagsimperium med enorm makt. Det är lätt att se associationer mellan Zach Vorhies visselblåsning och Edward Snowdens avslöjanden om NSA, men Zach menar att läckorna är svåra att jämföra och att situationen dessutom ser annorlunda ut idag.

– Den amerikanska militären ligger antagligen 10 år efter i utveckling i jämförelse med den privata övervakningsapparaten. Den (privata övervakningsapparaten) är absolut gigantisk. Det är intressant att mainstreammedia älskar att prata om NSA:s övervakningsteknik, men de talar inte om företagens övervakning som är långt mer omfattande.

Zach understryker att det måste ifrågasättas även vad statliga aktörer kan övervaka och inte, men att det är en sekundär fråga i en situation där finansimperier och storföretag idag spelar den ledande rollen.

– När det kommer till den globalistiska maffian har vi ingen kontroll överhuvudtaget, vi har inte ens en debatt kring det och det är en större diskussion än den kring Edward Snowden och NSA.

Han ser ett nytt digitalt Magna Charta som en viktig del av lösningen.

– Det här är det verkliga hotet mot det amerikanska folket, och det är något vi måste skydda oss mot genom att etablera ett fördrag över medborgerliga rättigheter på Internet.

 

 

Markus Andersson

markus.andersson@nyadagbladet.se

 

Isac Boman

isac.boman@nyadagbladet.se

 

Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!