En ny internationell databas kartlägger världens mest ekonomiskt inflytelserika makthavare – och Sverige utmärker sig. I kontrast till många andra länder krävs här sällan några enastående akademiska meriter för att nå den finansiella toppen.

Vilka är de som styr världsekonomin egentligen? En grupp på 70 forskare har samlat in data om över 3 500 personer från 16 länder som tillsammans står för en majoritet (54 procent) av världens BNP.

Resultaten, presenterade i den nya World Elite Database (WED), visar både globala likheter och nationella skillnader när det gäller ålder, utbildning och bakgrund, och Sverige avviker markant i en fråga. Här har endast fem procent av de rikaste makthavarna en doktorsgrad – det lägsta värdet bland alla undersökta länder.

Det handlar om vd:ar och styrelseledamöter på storbolag, de med störst förmögenhet och personer med makt att reglera ekonomin. Medianåldern varierar stort: Den amerikanska finansiella aristokratin är äldst (62 år), medan Kina och Polen har yngsta toppskiktet (55 år).

Födelseort skiljer också: I Kina är nästan hälften av eliten födda i små byar, men bara 1 procent är utlandsfödda. I Storbritannien är däremot 45 procent av de rikaste födda utanför landet, ofta i Indien.

– Det är intressant att se att hela 20 procent av Storbritanniens ekonomiska elit kommer från landets forna kolonier, noterar Håkan Johansson, professor vid Lunds universitet och en av forskarna bakom WED.

”Värderas inte högt i Sverige”

Sveriges ekonomiska härskarklass utmärker sig genom sin låga utbildningsnivå, även om man jämför med grannländerna. I Tyskland har en dryg tredjedel av de som har den ekonomiska makten en doktorsgrad eller motsvarande, jämfört med var tjugonde makthavare i Sverige.

– Det är helt klart så att en doktorsgrad inte värderas högt i Sverige och inte behövs för att nå samhällets ekonomiska topp, fortsätter Johansson.

En masterexamen är allra vanligast bland pamparna, förutom i Argentina, Italien och Storbritannien där en kandidatexamen är mer vanligt förekommande. Allra lägst utbildningsnivå har de som ärvt sin förmögenhet.

För att bli en del av den finansiella makten är en ekonomiutbildning annars den vanligaste vägen – förutom i Kina och Finland, där det är vanligare att de som nått ”toppen” i stället är civilingenjörer.

I Storbritannien, Polen och Schweiz värderas också juridik och humaniora högt – här har minst 20 procent av ”toppskiktet” studerat dessa ämnen – jämfört med färre än tio procent i de nordiska länderna.

”Har enorm makt”

Vissa kanske frågar sig varför det är viktigt för forskare att kartlägga makthavarnas bakgrund och meriter, men Håkan Johansson konstaterar att det handlar om en grupp som har ett extremt stort inflytande och att det är viktigt att försöka förstå hur och varför de fattar sina beslut.

– Ekonomiska eliter är intressanta eftersom de har enorm makt. De påverkar människors arbetsförhållanden, länders välstånd och den finansiella utvecklingen. Detta är den första databasen av sitt slag och vi är många forskare som kommer att använda den i våra studier.

– Ett exempel på forskning som vore intressant att göra med hjälp av databasen är att knyta den till vad ekonomiska eliter faktiskt gör med sin makt, exempelvis i studier av eliternas klimatpåverkan, fortsätter han.