MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 april 2025

lördag 19 april 2025


Kvinna botades från HIV – genom navelsträngsblod

publicerad 20 februari 2022
– av Redaktionen

Tidigare har forskare använt benmärgstransplantation i försök att bota HIV, en behandling som anses vara riskfylld och inte helt utan komplikationer. Nyligen har HIV för första gången botats med hjälp av en annan typ av transplantation – nämligen genom navelsträngsblod från bebisar. En kontroversiell metod som inte bara kritiserats av etiska skäl utan även för att det kan innebära allvarliga medicinska risker för nyfödda barn.

Den första kvinnan någonsin har blivit botad från HIV efter att ha genomgått en avancerad behandling som bland annat innefattar en blodtransplantation från navelsträngen, rapporterar New York Times. Forskare vid New York Presbyterian Weill Cornell Medical Center delade nyligen med sig av resultatet från studien på en konferens i Denver. Ett år efter transplantationen finns inga spår kvar av HIV-viruset i kvinnans blod. Även kvinnans leukemi, som utvecklades av HIV-infektionen, blev tillfälligt förbättrad efter behandlingen. Forskarna tror att det är på grund av de donerade stamcellerna från nyfödda i navelsträngsblodet som gör att mottagarens egna stamceller blir mer anpassningsbara.

Dr. Steven Deeks från University of California, San Fransisco, menar att denna nya typ av transplantation är ett ”attraktivt alternativ” för forskningen kring botemedel mot HIV och AIDS, och kallar stamcellerna i navelsträngsblod från nyfödda för ”magiska”.

Tidigare har två män botats från HIV med hjälp av benmärgstransplantation, en behandling som dock är mer riskfylld än navelsträngstransplantationer. Forskare menar även att navelsträngsblod är både enklare att få tag på och mindre riskfyllt än stamceller från benmärg, samt att blodet inte behöver matchas lika precist. I behandlingarna med benmärgstransplantationerna fick båda männen nämligen allvarliga komplikationer och det ena fallet höll på att resultera i dödsfall. När de donerade benmärgscellerna attackerade mottagarens egna celler och i det andra fallet blev mannen botad från HIV men drog på sig en rad andra infektioner som följd.

Kvinnan som genomgick transplantationen med navelsträngsblod fick lämna sjukhuset efter lite mer än två veckor efter operationen och utvecklade enligt ansvarig läkare inte några infektioner.

Användandet av stamceller från navelsträngsblod är kontroversiellt och väcker anstöt på många håll runt om i världen, inte minst i Sverige. Nationella navelsträngsblodbanken på Sahlgrenska Universitetssjukhus skriver att ”navelsträngsblodet innehåller unika stamceller som används för att bota svåra sjukdomar som till exempel blodcancer, medfödda blod- och immunbristsjukdomar och genetiska sjukdomar”.

Insamlingen av stamceller via blod från navelsträngen har inte bara kritiserats av etiska skäl utan även för att det kan innebära medicinska risker för det nyfödda barnet. 2016 visade studier att om avnavling sker för tidigt kan barnet få brist på näringsämnet järn och även få komplikationer med finmotoriken senare i livet när det exempelvis skall skriva och rita, menar bland andra Ola Andersson, barnläkare och forskare på Uppsala Universitet. För att samla in den mängd blod som behövs för att spara stamceller är tidig avnavling ett måste och det nyfödda barnet går då miste om en hel deciliter blod, vilket motsvarar en betydligt större blodmängd hos en vuxen person.

Även Läkartidningen har tidigare tagit upp det kontroversiella ämnet och nämner i en artikel från 2017 att företaget Cellaviva redan då mötte stort motstånd från förlossningskliniker runt om i landet. De ville inte delta i insamlingen av navelsträngsblod utan ifrågasatte huruvida detta kunde vara etiskt, ekonomiskt och medicinskt försvarbart.

I höstas gick Akut Barnmorskestöd ut på Instagram och delade sina erfarenheter kring insamlandet av navelsträngsblod på förlossningskliniker i Sverige. Inlägget fick stor spridning på sociala medier och innehållet som barnmorskorna delade med sig av väckte ilska och upprördhet gällande behandlingen. Följande står bland annat att läsa i ett av inläggen:

”Vampyrerna är på jobbet varje vardag och jagar oss personal. De kräver att få veta vilka rum de ska hugga tag i. De klampar in mitt i värkarbetet, oavsett hur många centimeter kvinnan är öppen, och säger: ”Hej! Vi är från Blodbanken och vill samla in navelsträngsblod till sjuka barn eftersom navelsträngsblod är så värdefullt. Det finns inga kända risker för ert barn.”

De visar det oetiska formuläret där det står en massa osanningar. De övertalar de stackars föräldrarna att samtycka – bokstavligen mitt i värkarbetet! Om de pratar och en värk börjar, så fortsätter de prata under värken.

De kräver sedan att en klämma sätts på navelsträngen 45 sekunder efter att barnet är fött. 15 sekunder senare klipps navelsträngen. Dessutom vill de att moderkakan ska komma ut inom 10 minuter för att de ska få ut så mycket blod som möjligt.”

Med sen avnavling menas ofta att navelsträngen klipps minst tre minuter efter det att barnet är fött. När ett barn föds har det två tredjedelar av sitt blod i kroppen och en tredjedel fortfarande kvar i moderkakan – en extra deciliter som motsvarar 30 procent av barnets totala blodvolym. Under den första minuten har två tredjedelar av blodet i moderkakan passerat över till barnet och efter tre minuter det mesta. Många väntar med att klippa navelsträngen ända tills moderkakan fötts ut för att barnet inte ska gå miste om det värdefulla och näringsrika blod som behöver passera från moderkakan till barnet via navelsträngen. Om navelsträngen klipps för tidigt går bebisen miste om en stor del av, inte bara sin blodvolym, utan även viktiga stamceller, antikroppar, röda blodkroppar och järndepåer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Smärtstillande kopplas till ökad riskbenägenhet

publicerad Idag 7:31
– av Redaktionen
Om stora grupper har en nedsatt riskuppfattning kan detta få betydande samhällskonsekvenser.

Paracetamol kan påverka hur vi uppfattar risker, enligt en amerikansk studie. Studenter som fått smärtstillande före experiment visade sig ta större risker än de som fick placebo – något forskarna menar även kan ha samhälleliga konsekvenser.

Paracetamol är ett receptfritt läkemedel som vanligen tas mot smärta och feber och finns i form av flera olika varumärken som Alvedon, Orifarm och Apofri.

I studien, som publicerades i Social Cognitive and Affective Neuroscience under 2020, fick deltagare utföra olika experiment och sedan bedömas utifrån sina risktaganden. Över 500 universitetsstudenter deltog i experimenten där hälften av gruppen fick en enkel dos av 1000 milligram paracetamol innan experimenten medan resten fick placebo.

I ett av experimenten fick deltagarna blåsa upp ballonger via ett datorspel, där varje enskild pump gav låtsaspengar. Poängen var att inte spränga ballongen med för mycket luft då alla intjänade pengar skulle gå förlorade. Resultaten visade att studenterna som tog paracetamol ägnade sig åt betydligt fler risktaganden under övningen, jämfört med den mer försiktiga placebogruppen.

På det hela taget pumpade, och spräckte, de som tog paracetamol sina ballonger mer än kontrollgruppen.

”Mindre negativa känslor”

Forskaren Baldwin Way från Ohio State University, som ligger bakom studien, menar att det kan ha att göra med att paracetamol har en viss ångestdämpande effekt.

Om du är riskavert kanske du pumpar några gånger och sedan bestämmer dig för att ta ut pengar eftersom du inte vill att ballongen ska spricka och förlora dina pengar, säger Way och fortsätter:

Men för dem som tar paracetamol, när ballongen blir större, tror vi att de har mindre ångest och mindre negativa känslor för hur stor ballongen blir och möjligheten att den spricker.

Ballongexperimentet upprepades två gånger, där man fick liknande resultat. Vidare fick deltagare fylla i enkäter under experimenten där de fick bedöma risknivåer kring hypotetiska scenarion. Till exempel att satsa en dagsinkomst på ett sportevenemang, hoppa bungyjump från en hög bro eller köra bil utan säkerhetsbälte.

”Betydande effekter på samhället”

De som hade tagit paracetamol var klart mer obekymrade inför exempelvis tanken på att köra utan säkerhetsbälte jämfört med placebogruppen.

Way menar att studien pekar mot att ämnet ” verkar få människor att känna mindre negativa känslor när de överväger riskfyllda aktiviteter”, något han menar kan få konsekvenser för samhället.

Med nästan 25 procent av befolkningen i USA som tar paracetamol varje vecka kan minskad riskuppfattning och ökat risktagande få betydande effekter på samhället, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: En hel värld injicerades – men tystnaden om de långsiktiga biverkningarna är total

Kritiserade covidvaccineringen

Röster som tidigt varnade för de långsiktiga riskerna med de experimentella mRNA-vaccinen avfärdades som konspirationsteoretiker och kvacksalvare. I efterhand tyder det mesta på att deras rädsla var befogad och nya fynd vittnar om att vaccinen kan orsaka långvariga förändringar i kroppens genetiska struktur.

publicerad Igår 10:10
– av Jenny Piper
En tysk studie visar att covid-vaccinen kan påverka kroppens genetiska struktur och utlösa inflammatoriska reaktioner, autoimmuna tillstånd och i vissa fall cancer.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Redan i början av massvaccineringshysterin skrev jag ofta om riskerna med att ta sprutorna med mRNA-vaccin eftersom de långsiktiga biverkningarna av detta snabbframtagna så kallade vaccin är okända och kommer att visa sig först om några år.

Visselblåsare inifrån läkemedelsindustrin hade dessutom tidigt flaggat för just denna aspekt – att det är designat för att leta upp eventuella svagheter i människors immunförsvar, där det påskyndar utvecklingen av cancer, autoimmuna sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Detta avfärdades så klart som kvacksalveri och konspirationsteorier, varför en stor majoritet av befolkningen kavlat upp ärmen minst två gånger.

Nu visar en ny peer review-granskad studie från Tyskland om mRNA-baserade Covid-19-vacciner att dessa kan orsaka långvariga förändringar i kroppens genetiska struktur – förändringar som i sin tur kan utlösa inflammatoriska reaktioner, autoimmuna tillstånd och i vissa fall cancer.

19 forskare vid ledande tyska institutioner har genomfört studien, som publicerades i Molecular Systems Biology i slutet av mars. Den visar ett möjligt samband mellan mRNA-vaccin och epigenetiska förändringar i immunceller, särskilt kopplade till ett protein kallat histon 3 lysin 27-acetylering (H3K27ac), ett protein som har associerats med leukemi och hjärntumörer.

Histoner fungerar som ”spolar” och runt dessa lindas DNA-tråden, vilket hjälper till att ge DNA dess tredimensionella struktur. Förändringar i dessa proteiner påverkar hur gener uttrycks. Ju lösare histonerna sitter, desto mer aktivt transkriberas DNA, vilket i vissa fall kan stimulera tumörtillväxt.

Forskarna analyserade hur kromosomerna i makrofager (en typ av vita blodkroppar) påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten visade ihållande epigenetiska förändringar i dessa celler, vilket skulle kunna förklara vissa postvaccinationsrelaterade inflammatoriska sjukdomar.

Histonmodifieringar – där DNA:s struktur påverkas utan att själva DNA-koden förändras – kan spela en viktig roll i hur gener uttrycks. I detta fall fann forskarna en förändring i H3K27ac som var kvar i månader efter vaccinationen, något som väcker oro för möjliga långsiktiga effekter på immunförsvaret.

Enligt forskarna kan förändringar i H3K27ac kopplas till flera cancerformer, inklusive gliom (hjärntumörer) och leukemi. Andra studier, bland annat från Kina och Polen, har också kopplat just denna typ av histonmodifiering till cancer.

Flera forskare och experter har kommenterat studien.

Alex Berenson, oberoende journalist, menar att resultaten visar hur mRNA-vaccin kan påverka kromosomer på ett sätt som förknippas med hjärntumörer och leukemi.

Nicolas Hulscher, epidemiolog, menar att studien stärker en växande bild av att mRNA-vacciner kan störa immunförsvarets balans och leda till kroniska inflammatoriska tillstånd.

Jessica Rose, Ph.D., immunolog och biokemist, påpekar att det redan är känt att upprepade injektioner orsakar immunologiska förändringar och att dessa förändringar kan nå stamceller samt påverka hur immunsystemet fungerar på sikt.

Andra studier har visat att nivåerna av syntetiskt DNA i vissa vaccindoser (från Pfizer och Moderna) varit kraftigt över tillåtna gränser – i vissa fall upp till 470 gånger högre än vad regulatoriska riktlinjer tillåter.

Att så kallad turbocancer ökat kraftigt de senaste åren är nog knappast en slump. Tyvärr tror jag att vi bara har sett början på detta – och det svenska etablissemanget har lagt locket på alltihop.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Instagram eldar på narcissism

publicerad 17 april 2025
– av Sofie Persson
Narcissister gillar att lägga upp selfies på sig själva.

Tidigare studier har bekräftat att Instagram lockar till sig narcissister, men nu visar en svensk studie att Instagram faktiskt också kan spä på vår narcissism. Speciellt inom fitnesskulturen på sociala medier är det viktigare att visa upp en manipulerad bild på en vältränad kropp än exempelvis den praktiska nyttan av en stark kropp.

”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier, säger forskaren Aurélien Daudi.


Artikeln publicerades ursprungligen den 11 oktober 2022.


Instagram ligger sedan länge i topp när det handlar om sociala medier. Med sina ungefär 1,4 miljarder användare slår man inte Meta-modern Facebook, men ligger heller inte långt efter. På Instagram har man som användare möjlighet att dela sitt liv, eller vad man önskar, i bilder och möjligen är det därför inte föga förvånande att det drar till sig en hel del narcissister.

Flera tidigare studier visar att narcissister ofta är aktiva på sociala medier och främst de som inkluderar fotodelning. I en studie från Korea 2016 visas att narcissisten ofta, kanske inte överraskande, gillar att lägga ut selfies och byter gärna profilbild oftare än en icke narcissistisk person. Selfie-användning på sociala medier har också länkats samman till att kunna förutspå narcissism.

I en annan studie från 2016 visas att narcissister generellt använder Instagram eftersom man kan manipulera bilder och även hur ens liv framställs, vilket enligt studiens författare lockar personer med narcissistiska drag. I samma studie kom man även fram till att narcissister ofta lägger ut bilder som framhäver deras fysiska drag och speciellt inom fitness och hälsa.

I en ny svensk studie från Malmö universitet har man genom en filosofisk och psykoanalytisk analys kommit fram till att den så kallade fitnesskulturen på sociala medier faktiskt kan elda på vår narcissism. På Instagram använder man ofta hashtaggar som exempelvis ”fitspiration” och är möjligen tänkt från början att inspirera till träning, men bilderna innehåller inte alltid träning.

Bilderna på sociala medier visar oftast inte själva träningen även om bildtexterna många gånger innehåller tydliga referenser till träning. Bilderna visar i stället snygga poseringar och framhäver utvalda kroppsdelar, säger forskaren Aurélien Daudi. ”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier.

Precis som tidigare studier konstaterat har även Daudi kommit fram till att man, speciellt på bildbaserade sociala medier som Instagram, manipulerar och visar upp det man vill, vilket inom ”fitspiration” kan innebära en snygg och vältränad kropp.

Bakom en publicerad bild finns oftast väldigt många fler varianter av bilden och den bästa, mest perfekta bilden publiceras. Den status som bilden visar upp blir viktigare än att visa att man faktiskt har praktisk nytta av en stark kropp, säger Daudi.

Bilderna på sociala medier visar ofta inte själva träningen. Foto: Pexels

Daudi menar att när man lägger ut sådana bilder blir det snarare ett budskap om ett ”jag”, än om ett budskap om inspiration till träning. Detta innebär att Instagram bjuder in den som publicerar bilder att anta sin egen narcissism, vilket inte är bra. Alla har någon form av narcissism inom sig och detta kan elda på den.

Narcissism används ofta som ett skällsord, men inom psykoanalys beskriver begreppet också en drivkraft, att vilja och begära något för egen del. Det finns anledning att kontrollera narcissismen, och i sociala sammanhang hålls den normalt i schack. På Instagram späs den i stället på, säger Daudi.

När man ständigt exponeras för bilder på personer som visar skönmålade bilder av sig själv skapar det en känslomässig disharmoni inombords som kan göra att man känner sig otillräcklig. Då kanske man lägger ut fler upphöjda bilder på sig själv på jakt efter positiv respons för att döva den känslan, vilket i sin tur ger upphov för ännu mer narcissism. Det blir en enda stor ond cirkel, vilket kan sluta med psykisk ohälsa.

Sociala medier och hashtaggar som ”fitspiration” kan dock fungera som motivation till träning, vilket är bra, men då ska man också publicera i det syftet.

Sociala medier-bilden kan motivera till träning, men om motivationen kommer utifrån – att man tränar för att behaga andra snarare än av inre motivation – så följer också risken för fler negativa effekter, menar Daudi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare skapar unik hjärnkarta med hjälp av mus och filmklipp

publicerad 15 april 2025
– av Redaktionen
Forskarna tror att tekniken som utvecklats kan bli användbar för att identifiera störningar i hjärnan.

Med hjälp av en mus som fick titta på olika filmklipp, från bland annat The Matrix, har forskare skapat den största funktionella 3D-kartan över en del av en däggdjurshjärna någonsin. Den högupplösta kartan innehåller mer än 200 000 hjärnceller.

Tankar, känslor, tal och rörelser styrs av neuroner i hjärnan som skickar signaler via axoner, dendriter och synapser. Men hur nätverk av nervceller samverkar – och hur störningar i dessa kopplingar kan bidra till sjukdomar som Alzheimers eller autism – är ännu inte fullständigt kartlagt.

Du kan ställa upp tusen hypoteser om hur hjärncellerna kan göra sitt jobb, men du kan inte testa hypoteserna om du inte vet det kanske mest grundläggande – hur cellerna är kopplade till varandra, säger Clay Reid, forskare vid Allen Institute, till CBC.

I ett nytt projekt, som presenteras i totalt åtta studier av ett globalt team med över 150 forskare, vill man ta ännu ett steg framåt i hjärnforskningen genom att kartlägga delar av en mushjärna. Under två timmar fick musen titta på olika klipp från filmer, bland annat från The Matrix, och sedan lyckades forskare kartlägga celler i en kubikmillimeter av musens hjärnvävnad och genom det skapa en högupplöst 3D-karta. Den innehåller över 200 000 hjärnceller, varav omkring 82 000 är neuroner.

Den tidigare mest detaljerade kartan över en människohjärna innehåller 16 000 neuroner.

Som att titta på ”nattens stjärnor”

Den nya kartan fångar också aktiviteten hos tiotusentals nervceller som avfyrar signaler och interagerar med varandra för att bearbeta visuell information. Resultaten ”är verkligen fantastiskt vackra”, säger Forrest Collman, neurovetare vid Allen Institute, som är medförfattare till studien.

När man tittar på det får man verkligen en känsla av vördnad inför komplexiteten i hjärnan som är väldigt lik den när man tittar upp på nattens stjärnor, säger han till Nature.

Forskarna kallar projektet ett nytt grundläggande steg inom hjärnforskningen och tror att tekniken som utvecklats kan bli användbar för att identifiera störningar i hjärnan. Nästa steg är att kartlägga en hel mushjärna.

Den teknik som utvecklats i det här projektet kommer att ge oss vår första chans att verkligen identifiera någon form av onormalt mönster av konnektivitet som ger upphov till en störning, säger Sebastian Seung, neurovetare och datavetare från Princeton, en av studiens ledande forskare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.