Annons:

Efter EU-domen: Skogsägare tvingas ta hänsyn till kråkor

Publicerad februari 15, 2022 – av Jan Sundstedt
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Framöver kommer svenska skogsägare att vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder tvingas ta hänsyn till alla fågelarter ”på individnivå” – oavsett om deras bevarandestatus hotas av åtgärderna eller inte. Bakgrunden är att samtliga vilda fåglar räknas som fridlysta och därav måste ha ett särskilt skydd, enligt flera nya EU-domar.

Skogsstyrelsen skriver i ett pressmeddelande att ”vägledande domar både nationellt och i EU” innebär att svenska skogsägare tvingas ta ett betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter när man ska avverka skog eller utföra liknande arbete.

– Utan att överdriva skulle man kunna beskriva det här som en ny ordning i skogen. Det är naturligtvis en stor omställning för skogsägare, det förstår vi, men rättsutvecklingen är tydlig i den delen och det behöver både skogsägare och vi som myndighet nu successivt anpassa oss till, säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning.

Förändringarna innebär bland annat att den som äger skog måste visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter ”på individnivå” – eftersom alla fåglar enligt artskyddsförordningen räknas som fridlysta. Dessutom måste skogsägaren ta hänsyn till fridlysta växter och andra djur och är själv ”skyldig att skaffa kunskap som behövs” för att inte påverka arterna negativt vid avverkning.

Annons:

Det blir också mer byråkrati framöver. Skogsstyrelsen kommer bland annat att betydligt oftare än tidigare begära in kompletterande underlag och utredningar från skogsägaren gällande de arter som kan tänkas påverkas negativt av skogsarbetet.

– Skogsstyrelsen måste som myndighet följa gällande lagstiftning och vägledande avgöranden från domstolar. Det kommer att behövas mer vägledning framöver kring hur det här behöver hanteras och vi vet att fler domar är på väg i pågående domstolsärenden, säger Andrea Airosto, verksjurist på Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen motiverar förändringarna med att en EU-dom från mars 2021 också visade ”att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen.”

Tidigare gällde förbuden enbart om artens bevarandestatus påverkades negativt av skogsarbetet, men framöver räcker det alltså med att störa valfri fågelart eller påverka dessa negativt för att skogsbruksåtgärden ska nekas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Efter stoppet – nu får 72 vargar skjutas

Publicerad oktober 16, 2026 – av Jan Sundstedt
Två vargar i en skogsglänta.

Länsstyrelserna har beslutat att 72 vargar får fällas under vinterns licensjakt. Jakten startar 2 januari 2027.

Flest vargar får fällas i Örebro län, 36. I Västra Götaland och Västmanland är kvoten 12 vargar vardera. Dessutom får 6 vargar fällas i ett revir som delas av Dalarna och Västmanland, och 6 vargar i reviret Ulva i Södermanland, skriver länsstyrelsen i Södermanland.

Jakten börjar 2 januari 2027 och pågår som längst till och med 15 februari. Länsstyrelsen kan avlysa den tidigare.

Vintern 2026 blev det ingen licensjakt. Länsstyrelsernas beslut stoppades i domstol efter överklaganden, och enligt länsstyrelsen i Södermanland upphävde kammarrätten dem.

Den senaste inventeringen, vintern 2025/2026, visade cirka 355 vargar i Sverige. Efter det kommande jaktuttaget beräknar myndigheterna att stammen ligger på cirka 362 vargar den 1 oktober 2027. I beräkningen ingår licens- och skyddsjakt, annan dödlighet och tillväxt. Utan jakt är prognosen cirka 472.

Siffrorna för 2027 är alltså en prognos med osäkerhet, inte räknade djur. Konfidensintervallet för 362 vargar är 243 till 537.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 13, 2026 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad oktober 12, 2026 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Havssköldpaddan ger hopp för hotade arter

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Grön havssköldpadda sedd under vattnet, med huvudet åt höger, spegling i vattenytan och ett rev i bakgrunden.
Grön havssköldpadda klassas globalt som livskraftig efter årtionden av skyddsarbete, men vissa delpopulationer är fortfarande hotade. Arkivbild från Hawaii 2008.

Den gröna havssköldpaddan räknas inte längre som hotad. Efter årtionden av skydd flyttades arten från starkt hotad till livskraftig på den internationella rödlistan.

Omklassningen gjordes av Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som presenterade sin uppdaterade lista över hotade arter vid organisationens världskongress i Abu Dhabi. Enligt WWF har den globala populationen vuxit med omkring 28 procent sedan 1970-talet.

Grön havssköldpadda, Chelonia mydas, lever i tropiska och subtropiska hav. Lokalsamhällen har skyddat honor, ägg och boplatsstränder, samtidigt som fisket har ställt om till metoder som minskar bifångsten.

— Det här är ett strålande exempel på att arter kan få det bättre bara vi gör rätt saker, säger Eirik Lindebjerg, chef för klimat och natur på WWF Norge, till NRK.

Arbetet är ändå inte avslutat. Vissa delpopulationer hotas fortfarande av fiskeredskap som snärjer djuren, överfiske och förlorade livsmiljöer.

Även andra arters bestånd har ökat. Antalet vilda tigrar växte från cirka 3 200 år 2010 till omkring 5 700 år 2025.

Bestånden av blåfenad tonfisk i Atlanten och Stilla havet har återhämtat sig efter årtionden av överfiske och räknas inte längre som hotade.

I södra Afrika är elefantbestånden stabila eller växande i områden där lokalsamhällen leder förvaltningen av marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.