– Korruptionen underminerar den lilla legitimitet som regeringen har kvar. Folket litar inte på regeringen eftersom de inte anser att den arbetar för allmänhetens bästa, säger Qader Rahimi, vid Afghanistans oberoende människorättskommission.
Rahimi menar att det är dags att det internationella samfundets fokusering på att bekämpa al-Qaida och terrorismen breddas.
– Det är dags att fokusera på korruptionen – som är vår värsta fiende, säger han till IPS.
Att korruptionen är mycket utbredd i landet bekräftas av en undersökning som förra året genomfördes av bland andra FN-organet UNODC. Enligt den hade hälften av afghanerna under förra året tvingats betala en muta för att få en offentlig tjänst utförd. Enligt samma rapport beräknades korruptionen kosta Afghanistan närmare motsvarande 25 miljarder kronor om året.
Det återstår bara ett drygt år innan de Nato-ledda trupperna enligt planerna ska lämna Afghanistan och överföra ansvaret till de inhemska myndigheterna. Men inom landet ställer sig många nu frågan om vad som egentligen har uppnåtts sedan 2001, då det så kallade kriget mot terrorismen inleddes. Samtidigt undrar många hur ett krig som nu är inne på sitt tolfte år bara kan fortsätta trots att det bara blir allt mer destruktivt med tiden.
Enligt den senaste halvårsrapporten från FN-insatsen i landet, Unama, så ökade antalet civila offer i konflikten med 23 procent under årets första sex månader.
Många analytiker menar samtidigt att bristen på förtroende för landets ledning är en drivande kraft bakom konflikten.
– Det råder en enorm kommunikationsklyfta mellan regeringen och folket. Folket har inte de instrument som krävs för att deras röster ska bli hörda eller för att de ska kunna påverka regeringens politik, säger Abdul Khaliq Stanikzai, som är regionchef för den ickestatliga organisationen Sanayees organisation för utveckling.
Enligt honom har misstroendet mot Hamid Karzais regering bara fortsatt att växa i takt med att förväntningarna på en snabb ekonomisk utveckling, stärkta rättigheter och fungerande institutioner inte har infriats.
Asif Karimi vid Förbindelsekontoret, en lokal fredsorganisation, menar att de flesta afghaner idag varken ställer sig bakom talibanerna eller regeringen.
– Till en början, efter att talibanregimen hade störtats, så hoppades folket på en öppen och rättvis regering. Nu förväntar sig ingen något alls från regeringen, säger Asif Karimi till IPS.
Men enligt Mirwais Ayobi, som föreläser i juridik vid universitetet i Herat, så har befolkningens förtroende för talibanerna börjat växa.
– Om du ber talibanerna att hjälpa till att lösa en tvist så koncentrerar de sig på försoning istället för att kräva pengar, säger han.
Ayobi menar att den omfattande korruptionen bland politiker och statliga tjänstemän är ett stort hot eftersom det göder ett bristande förtroende bland befolkningen.
Antikorruptionsorganet Transparency International rankade förra året Afghanistan som det tredje mest korrumperade landet i världen, efter Somalia och Nordkorea.
Många bedömare menar att korruptionen är ett problem som har förvärrats med de internationella insatserna i landet.
– Tidigare hade vi ett system som i grunden var socialistiskt, baserat på en modell som skapades i samband med den sovjetiska ockupationen. Men med det internationella samfundet kom ett frihandelssystem, trots att det saknades fungerande institutioner som kunde övervaka och vägleda ett sådant system, säger Rahman Salahi, som tidigare var ordförande för den oberoende akademikerorganisationen Herats professionella shura.
Afghanistanexperten Antonio Giustozzi, som är gästprofessor från King’s College i London, menar att det bistånd som flödat in i landet också har bidragit till korruptionen.
– Storleken på det bistånd som hade öronmärkts för landet översteg samhällets kapacitet och institutionernas hanteringsförmåga, säger Giustozzi.
Detta skapade enligt honom utrymme för korruption.
– Och nu är korruptionen djupt inrotad i det politiska systemet, menar Giustozzi.
Sayed Ikram Afzali, ordförande för organisationen Advocacy and Communication for Integrity Watch Afghanistan, menar dessutom att det internationella samfundet bidragit till en kultur av straffrihet. Detta genom att ge stöd till vissa av landets så kallade krigsherrar.
– Internationella organ gav politisk makt och pengar till korrumperade krigsherrar som hade begått brott och som dödat tusentals oskyldiga. Folket hade hoppats att vi skulle få uppleva rättvisa och jämlikhet efter att talibanerna hade besegrats. Men inget av detta skedde, säger Sayed Ikram Afzali till IPS.
Samtidigt menar han att det finns ett visst hopp för framtiden.
– Krigsherrarna har inga starka rötter bland befolkningen. De förvägrar folket social rättvisa och har kidnappat statsmakten. Tiden är inne för att befria staten från dessa personer.
Giuliano Battiston/IPS
