Annons:

Våldet i Kiev

Oroligheterna i Ukraina fortsätter. Sammandrabbningarna mellan kravallpolisen och demonstranterna har den senaste dagarna krävt hundratals människoliv.

Uppdaterad november 5, 2019, Publicerad februari 19, 2014

[slider id=’15575′ name=’Protester Kiev’]

Senaste nytt i Ukraina är att den fängslade oppositionspolitikern Julia Tymosjenko ska friges. Det uppger Russia Today.

Samtidigt har president Janukovitj, oppositionsledarna och representanterna för Ryssland och EU kommit överens om att lösa den ukrainska krisen.

 

Nya Dagbladet liverapporterade under onsdagen och torsdagen:

 

17.16: Vita huset uppmanar direkt president Janukovitj att dra tillbaka de säkerhetsstyrkor som är stationerade på Självständighetstorget i centrala Kiev.

Annons:

17.00: Nyhetsbyrån AP citerar obekräftade uppgifter som gör gällande att 70 aktivister/demonstranter omkommit under torsdagen.

16.56: Det börjar nu ringlas långa köer kring bensinstationerna i Ukraina, rapporterar BBC News.

16.52: Uppgifterna om 100 döda i dagens sammandrabbningar kommer från CNN som citerar oppositionen.

16.34: Samtalen mellan Tysklands, Frankrikes och Polens utrikesministrar och Viktor Janukovitj är avslutade, skriver Russia Today.

16.23: Enligt BBC:s reporter på plats i Kiev har oroligheterna lugnat ner sig aningen från i morse.

16.20: Inrikesdepartementet säger sig inte veta vad som hänt med de 67 poliser som tagits tillfånga under dagen, skriver TT.

16.11: Regeringen anklagar oppositionen för att ha brutit den vapenvila som förhandlades fram i går natt.

15.51: Vladimir Putin skickar, enligt Reuters, ett ryskt medlarteam till Ukraina för att förhandla med oppositionen.

15.47: Upprorsmakare försöker storma presidentbyggnader i Kiev. Uppgifterna kommer från Russia Today.

15.26: Enligt CNN ska 100 personer ha dött under torsdagen och över 500 skadats.

15.14: Tre europeiska utrikesministrar är på väg för att träffa president Janukovytj, enligt BBC.

15.09: Bild som visar den totala förödelsen av Självständighetstorget i Kiev jämfört med för två år sen.

 

15.05: Danmarks utrikesminister tror att EU inför sanktioner i dag på torsdagen, rapporterar SVT. Sanktionerna bör både riktas mot myndighetspersoner och "extremister på gatan", anser han.

14.53: Enligt Kyiv Post har 46 människor avlidit i sammandrabbningarna under torsdagen.

14.46: President Barack Obama varnar för att Ukraina kan leda till ett nytt Kalla kriget.

14.39: Filmklipp visar hur krypskyttar skjuter mot kravallpolisen från husfönster.

14.34: Enligt engelskspråkiga Kyiv Post har cirka 60 poliser tagits tillfånga av demonstranter i en byggnad i Kiev.

14.30: Ytterligare två medlemmar tillhörande det ultranationalistiska partiet Svoboda har avlidit i sammandrabbningarna, uppger partiet på sin Facebooksida.

14.27: Russia Today rapporterar att säkerhetspolisen i Kiev nu har tillstånd att "skjuta i självförsvar".

14.23: Dödssiffran under torsdagen har nått 25 döda, varav 17 demonstranter. Detta enligt uppgifter till nyhetsbyrån AFP.

14.16: EU tycks ha enats om sanktioner mot Ukraina, bland annat ett vapenembargo mot landet, uppger BBC.

14.13: The New York Times Jim Roberts om händelserna i Ukraina ur ett geopolitiskt synsätt.

 

14.06: Volodymyr Makeyenko, borgmästare i Kiev, har enligt Al-Jazeera lämnat president Janukovytjs parti "Regionernas parti".

14.01: Tre polismän har bragts om livet och cirka 50 skadats under torsdagen än så länge, skriver Russia Today och citerar regeringens uppgifter.

13.54: Oppositionen anklagar regeringen för att skjuta mot demonstranterna på Frihetstorget med krypskyttar.

13.50: Ett nyhetsteam tillhörande Russia Today har blivit beskjutna av vad man beskriver vara "demonstranter".

13.47: Nyhetsbyrån AFP rapporterar att 56 personer har omkommit i sammandrabbningarna den senaste veckan.

 

Sammanfattning för onsdagskvällen:
Vapenvila har utlysts. Detta efter ett möte mellan president Janukovytj och oppositionens ledare.
President Janukovytj har sparkat sin arméchef och tillsatt en ny, mer radikal arméchef.
En delbetalning av Rysslands lån till Ukraina kommer att skjutas upp tills på fredag.
EU är nära att börja implementera olika slags ekonomiska sanktioner mot Ukraina.

 

20.33: "Det kommer att bli konsekvenser för de som går över gränsen i Ukraina", säger Barack Obama enligt Reuters.

20.28: Över 1 000 personer demonstrerar och kastar brandbomber mot polisens huvudkontor i staden Zhytomyr, väst om Kiev.

20.25: Nya uppgifter gör gällande att 426 personer sökt läkarvård efter de senaste dygnets sammandrabbningar. 277 personer behandlas fortfarande på sjukhus, rapporterar Russia Today.

20.16: "USA fördömer våldet i Ukraina i starkaste möjliga ordalag. Den ukrainska militären ska inte lägga sig i en konflikt som civila kan lösa", säger Barack Obama enligt Reuters.

20.08: Enligt Russia Today har Vladimir Putin och Angela Merkel samtalat via telefon. De ska båda vara överens om att man ska vidta alla möjliga åtgärder för att förhindra att våldet i Ukraina trappas upp.

20.02: Kanada stänger nu sin ambassad i Kiev helt. Enligt BBC News stänger Storbritannien sin ambassad för besökare.

19.58: Irländska RTÉ skriver att regnet nu börjar falla över Självständighetstorget, men bränderna är inte i närheten av att slockna

19.46: I staden Chmelnytskyj, 34 mil från Kiev, välter demonstranterna en buss för att skapa barrikader, rapporterar BBC News.

19.40: Al-Jazeera rapporterar att Janukovytjs nya val av arméchef, Adm Yuriy Ilyin, är mer hårdför än sin föregångare. Ännu har ingen offentlig förklaring getts till bytet.

19.37: USA överväger att ställa sig bakom EU:s ekonomiska sanktioner mot Ukraina, rapporterar flera medier.

19.31: En delbetalning av Rysslands lån till Ukraina kommer att skjutas upp tills på fredag på grund av tekniska problem. Det ska enligt Reuters röra sig om 2 miljarder dollar.

19.27: USA:s president Barack Obama kommer att diskutera krisen i Ukraina i samband med att han besöker Mexiko senare under kvällen.

19.19: Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kräver enligt brittiska The Guardian att oppositionen tar avstånd från de radikala och "nazistiska" demonstranterna.

19.08: EU är nära att börja implementera olika slags ekonomiska sanktioner mot Ukraina, enligt Reuters.

19.05: Ukrainas försvarsdepartement är beredda att skicka fallskärmsjägare till Kiev för att försvara regeringskontor och militäranläggningar, skriver BBC News.

19.03: Nyhetsbyrån AP rapporterar att president Janukovytj avsatt arméchefen Gen Zamana. Ersättaren är Adm Yuriy Ilyin.

18.59: EU-kommissionen uppger att ordföranden José Manuel Barroso har talat med Ukrainas president Viktor Janukovytj via telefon om situationen i Ukraina.

18.50: Carl Bildt delar ut skarp kritik mot Ryssland via sitt Twitterkonto.

 

18.44: Demonstranterna som intagit Självständighetstorget i centrala Kiev bränner bildäck, vilket lett till att delar av torget är helt täckt av brandrök, rapporterar Russia Today.

18.40: Säkerhetspolisen säger att den planerade antiterror-operationen kommer att genomföras i linje med de lagar som gäller i Ukraina mot terrorism.

18.36: Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har enligt nyhetsbyrån ITAR-TASS uppmanat EU-tjänstemän att använda sina kontakter inom den ukrainska oppositionen för att få till förhandlingar med regeringen.

18.33: Den ukrainska säkerhetspolisen har i ett uttalande sagt att man förbereder sig för en "antiterror-operation" mot demonstranterna, uppger Al-Jazeera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU vill höja Sveriges avgift med 60 procent

Globalismens framfart

Publicerad Igår 14:05 – av Redaktionen

EU-kommissionens budgetförslag hotar att göra Sveriges medlemskapsavgift 60 procent dyrare. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) kallar förslaget "orealistiskt".

Kommissionens sjuåriga budgetplan för 2028–2034 uppgår till närmare 2 000 miljarder euro. Sveriges nuvarande avgift är cirka 40 miljarder kronor per år.

Under tisdagens ministermöte i Bryssel tog Jessica Rosencrantz (M) avstånd från planerna.

För Sverige så betyder det åtminstone 60 procent i ökning av avgifterna. Det är inte realistiskt och många andra länder har liknande utmaningar, säger hon till Sveriges Radio.

Annons:

Sverige samlade tillsammans med Österrike flera nettobidragsgivare till frukost inför mötet, det vill säga de som betalar in mer till EU-budgeten än de får tillbaka i stöd. Rosencrantz menar att det finns en gemensam oro för hur stora höjningar det skulle kunna bli.

Men enigheten var inte fullständig. Frankrikes minister Benjamin Haddad klargjorde att Paris vill ha en större budget, inte minst för att säkra jordbrukssubventioner.

EU behöver mer egna medel, konstaterade Haddad.

Han syftade på ett system där pengar går direkt till Bryssel utan att passera nationella parlament – något Sverige avvisar.

Budgetfrågan diskuteras vid toppmötet i december, men ett slutligt beslut väntas inte förrän 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: ”EU bränner miljarder på ett krig som inte kan vinnas”

Publicerad Igår 08:39 – av Redaktionen

Europeiska unionen finansierar ett krig som inte kan vinnas, förstör sin egen konkurrenskraft och utpressar Ungern ekonomiskt. Det är Ungerns premiärminister Viktor Orbáns hårda dom över EU i en intervju med Axel Springer-chefen Mathias Döpfner.

Efter sitt möte med Donald Trump presenterar han nu USA som Ungerns nya skyddsmakt mot Bryssel.

Mathias Döpfner, VD för mediekoncernen Axel Springer, ägare av bland annat Bild, Die Welt och Politico, genomförde intervjun med Viktor Orbán som en del av sin podcast MD MEETS där han möter ledande politiska och kulturella personligheter.

Undantag från sanktioner – och skydd mot Bryssel

Viktor Orbán beskriver sitt möte med president Donald Trump den 7 november som framgångsrikt. Det viktigaste resultatet blev att Ungern fick undantag från sanktionerna mot rysk olja och gas.

Annons:

Vi gjorde en överenskommelse med presidenten att så länge vi båda är i ämbetet så fungerar det, säger Orbán och beskriver Trump som "en god man, en kristen man" som förstod Ungerns situation.

Utan undantaget skulle energipriserna i Ungern omedelbart tredubblas. Landet är starkt beroende av rysk energi, inte minst eftersom det saknar egna energiresurser och ligger helt utan tillgång till hav.

Men energiundantaget var inte allt. Orbán fick också vad han kallar en "finansiell sköld" från USA – ett skydd som han menar behövs mot EU snarare än mot Ryssland.

Normalt kommer detta skydd från Europeiska unionen. Men nu är det tvärtom. Europeiska unionen är en fara för oss. De utpressar oss. De försöker kväva oss ekonomiskt och finansiellt. Huvudorsaken till att jag behöver en finansiell sköld är Europeiska unionen och mot Bryssel, säger han.

"Trump kan stoppa kriget på en dag"

Orbán är övertygad om att Trump är nyckeln till fred mellan Ryssland och Ukraina.

Om han hade varit i ämbetet när kriget bröt ut mellan Ryssland och Ukraina – en dag och kriget är över. Eller så hade det varit omöjligt att det ens brutit ut. Det är helt säkert, säger han.

Orbáns syn på Trump som "fredens man" grundar sig i presidentens affärsinriktade världsbild.

Han tänker att affärer gör livet lättare för människor. Och krig går emot affärerna. Därför bör alla krig stoppas så snart som möjligt, förklarar Orbán.

Ungerns premiärminister förkastar bestämt beskrivningen av sig själv som "Putins trojanska häst".

Trojanska hästen-argumentet är väldigt enkelspårigt och primitivt. Om du inte har något seriöst argument för att diskutera kriget, säger du: den här mannen har en annan åsikt än jag, så han är Putins trojanska häst. Det är väldigt primitivt, säger Orbán.

EU:s Ukraina-stöd – "irrationellt"

Orbán är skarp i sin kritik av EU:s ekonomiska stöd till Ukraina. Han menar att unionen håller på att förstöra sin egen ekonomi genom att finansiera ett krig som inte kan vinnas.

Vi har redan bränt 185 miljarder euro och vår avsikt är att bränna ännu mer. Vi finansierar ett land som inte har någon chans att vinna kriget, säger Orbán och fortsätter:

Samtidigt har vi inte pengar för Europeiska unionen att ge en ny skjuts till vår ekonomi, som lider mycket på grund av bristen på konkurrenskraft. Det vi gör är irrationellt.

Han avvisar europernas strategi att fortsätta stödja Ukraina militärt i hopp om att förbättra läget på frontlinjen. "Situationen och tiden är bättre för ryssarna än för oss. Fortsätt inte. Stoppa det så snart vi kan", säger han.

Orbán tror att fred är nära, men att det kräver en enad transatlantisk position. "Den amerikanske presidenten är för fred. Européerna är det inte", konstaterar han och varnar för att EU riskerar att bli uteslutna från förhandlingarna.

När Döpfner frågar om varför Europa inte använder sin överlägsna militära styrka, svarar Orbán att kärnvapen förändrar allt.

Den verkliga intellektuella utmaningen är hur någon kan besegra en kärnvapenmakt. Det har aldrig hänt. Om en kärnvapenmakt förlorar ett konventionellt krig är jag helt säker på att kärnvapenrisken omedelbart är på bordet. Därför är min poäng: eskalera inte, visa inte din styrka på frontlinjen. Vi måste visa vår styrka vid förhandlingsbordet, inte på frontlinjen, säger han.

Hård EU-kritik och nationell suveränitet

Orbáns kritik av Europeiska unionen genomsyrar hela intervjun. Han anklagar Bryssel för att ha övergivit sina grundläggande värderingar.

Den europeiska unionen var ett fredsprojekt som förvandlades till ett krigsprojekt. Ett samarbete riktat mot att skapa en mer konkurrenskraftig gemensam europeisk marknad. Resultatet är nu stagnation. Vi förstör vår egen konkurrenskraft, säger han.

Orbán betonar att nationell suveränitet är Europas viktigaste värde och föreslår ett system med koncentriska cirklar där länder själva kan välja vilken nivå av integration de vill delta i.

Migration – "slutet för demokratin"

Orbán förklarar varför han anser att migration hotar demokratin i grunden.

Om de som kom till ditt land illegalt får stanna, kommer de förr eller senare att få medborgarskap. Om de får medborgarskap får de rösträtt. Och dessa personer som du aldrig tillät att komma in blev dina röstberättigade medborgare, resonerar han.

Han menar att det förändrar maktbalansen mellan traditionella kristna och sekulära politiska läger. Orbán gör dock skillnad mellan migration och arbetskraftsinvandring. Ungern tillåter 35 000 gästarbetare per år med tidsbegränsade tillstånd.

— Vi kallar dem inte migranter. Vi kallar dem gästarbetare, förklarar han.

"Min huvudmotståndare finns i Bryssel"

Trots den hårda kritiken mot EU är Orbán optimistisk inför framtiden. "Om du känner till Ungerns historia borde du veta att vi ungrare inte kan överleva utan optimism", säger han.

Inför det kommande valet förklarar han att huvudfrågan kommer att vara nationell suveränitet.

Min huvudmotståndare och utmanare finns inte bland de ungerska killarna. Utmaningen finns i Bryssel. Bryssel vill byta regering i Ungern. De vill ha en regering här som de fått i Polen, som följer instruktionerna från Bryssel om migration, ekonomi och krig. Men jag är inte den killen, avslutar Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s skattebetalare har betalat över två biljoner kronor till Ukraina

Välfärdskollapsen

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Arkivbild.

EU har hittills beviljat mer än 2 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Ukraina sedan det ryska intåget 2022. Nyligen godkändes ytterligare ett paket på motsvarande 65 miljarder kronor, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj fortsätter att kräva ökade bidrag och lån.

Den gångna veckan beviljade EU-kommissionen nästan sex miljarder euro, cirka 65 miljarder svenska kronor, i nytt stöd till Ukraina.

Beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stödlån (MFA) och 1,8 miljarder euro i ett stödpaket där en stor del utgörs av bidrag.

Med denna utbetalning överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu astronomiska två biljoner kronor (2 000 000 000 000). Därtill kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer, inte minst USA.

Annons:

Zelenskyj kräver mer pengar

Dagen innan EU:s beslut intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av Bloomberg. Han betonade behovet av ytterligare finansiering.

Vi måste hitta andra alternativ. Det är en fråga om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners, sade Zelenskyj.

I samma intervju antydde han att Ukraina hoppas få tillgång till frysta ryska tillgångar i EU, där ett lån motsvarande över 1 500 miljarder kronor övervägs.

De ryska medlen finns bland annat hos värdepapperscentralen Euroclear i Belgien. Belgiska myndigheter och företaget motsätter sig dock användning av tillgångarna.

Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen. Det är lite frustrerande att alla pekar på oss, säger Belgiens premiärminister Bart De Wever till HLN.

De Wever har hittills blockerat förslag om beslag och betonar risken att belgiska skattebetalare kan tvingas ersätta Ryssland om legal grund saknas.

Ukraina i svår militär situation

Den ukrainske presidenten medger dock att kriget går tungt för Ukraina och att bland annat den strategiskt viktiga staden Pokrovsk är hårt ansatt. Han framhåller dock att beslut om försvar lämnas till ukrainska befäl.

Ingen tvingar dem att dö för några ruiner, uppges han ha kommenterat den militära befälskedjan.

Volodymyr Zelenskyj menar att Ryssland vill att Ukraina ger upp resten av Donetskoblastet, inklusive städerna Kramatorsk och Slovjansk, och att landet därefter är berett att avsluta kriget.

Enligt honom har det därför blivit viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin att erövra inte minst Pokrovsk. För att därigenom visa USA och Donald Trump att Ukraina inte kan vinna kriget och att den enda möjligheten till fred är att gå med på de ryska kraven.

Krav som Zelenskyj styvnackat vägrar acceptera.

Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer förstå det. Folk kommer inte förstå det. Och det viktigaste av allt är att ingen kan garantera oss att om de får den eller den staden, så kommer de inte fortsätta sedan. Vi har ingen avskräckande faktor, säger Volodymyr Zelenskyj.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland skänker ytterligare miljoner till Ukrainas energisektor – trots korruptionsskandal

Kriget i Ukraina

Publicerad november 13, 2025 – av Jan Sundstedt
Friedrich Merz CDU
Regeringen Merz fortsätter att skänka hundratals miljoner till Ukraina - trots landets återkommande och omfattande korruptionsskandaler.

Berlin ökar sitt ekonomiska stöd till Ukrainas energisystem med ytterligare 40 miljoner euro – samtidigt som en omfattande mutskandal skakar landets statliga energibolag.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade på tisdagen att Berlin avsätter 40 miljoner euro (cirka 460 miljoner kronor) för att hjälpa Ukraina klara vinterns energibehov.

Syftet, menar han, är att säkerställa att ukrainska hushåll och industrier kan fortsätta fungera trots krigets påfrestningar.

Tyskland hjälper ukrainarna att överleva ännu en vinter i krig med ytterligare 40 miljoner euro, sade Wadephul i ett uttalande, och påpekade samtidigt att Tyskland redan i år har spenderat omkring nio miljarder euro i militärt stöd till Kiev.

Annons:

Utredning om mutor i statligt kärnkraftsbolag

Tillkännagivandet sammanfaller med att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå, NABU, inlett en omfattande utredning mot vad som beskrivs som en högnivåbrottslig organisation.

Organisationen misstänks ha tjänat stora summor genom mutor och olagliga kontrakt med det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom.

Hittills har sju personer åtalats, och enligt ukrainska medier pekas affärsmannen Timur Mindich ut som en av de huvudmisstänkta.

Mindich, som har nära band till president Volodymyr Zelensky och tidigare varit hans affärspartner, ska ha lämnat landet strax innan hans bostad genomsöktes av utredare.

Kremls talesman Dmitrij Peskov menar att västvärldens bistånd till Ukraina till stor del har "stulits" på grund av den utbredda korruptionen.

Den tidigare amerikanske säkerhetsrådgivaren Michael Waltz har på liknande sätt beskrivit Ukraina som "...ett av de mest korrupta länderna i världen."

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj alltmer pressat av Ukrainas återkommande korruptionsskandaler. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Korruptionen fortsätter - stödet likaså

Korruption har länge varit ett genomgripande problem i Ukraina. En undersökning från Kiev International Institute of Sociology (KIIS) visade i september att 71 procent av befolkningen upplever att korruptionen ökat sedan konflikten med Ryssland trappades upp 2022.

Ukraina har sedan 2014 genomfört reformer mot korruption - bland annat genom att skapa nya institutioner som Nationella byrån för bekämpning av korruption (NABU) och Nationella byrån för förebyggande av korruption (NACP).

Korruption är trots reformerna fortfarande ett omfattande problem i landet, särskilt inom vissa sektorer som energisektorn. Det finns kritik mot att västerländskt stöd riskerar hamna i korrupta strukturer.

Transparency Internationals senaste korruptionsindex placerar Ukraina på plats 105 av 180 länder – bättre än Ryssland (154), men långt från EU-nivå. Trots detta fortsätter västländerna att pumpa in stöd till Kiev.

Tysklands beslut att öka sina bidrag väcker således frågor om hur biståndet ska kontrolleras och hur effektivt det faktiskt används i ett land som fortfarande kämpar mot systemisk korruption.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.