Uppsalaforskare: “Stora problem med politisk intolerans och självcensur i Sverige”

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 23 juni 2022
- av Sofie Persson
Den tyske läkaren Heiko Schöning talar vid en demonstration i Stockholm mot coronapolitiken i mars 2021.

En ny undersökning visar att över hälften av svenskarna upplever att de inte kan uttrycka sina åsikter fritt. Samtidigt anser ungefär var femte person att andra inte bör få uttrycka åsikter de själva ogillar.

Det finns stora problem med politisk intolerans och självcensur i Sverige, menar medförfattaren Sten Widmalm.

I världen blir ”fel” åsikter alltmer motarbetade, bland annat på sociala medier där politiskt motiverad censur i olika former motiveras med att man motarbetar ”desinformation”. I Sverige är samma utveckling särskilt påtaglig visar en ny enkätundersökning gjord av Uppsala universitet och SOM-institutet i Göteborg.

Thomas Persson, docent och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, leder forskningsprojektet ”Det öppna samhället” tillsammans med Sten Widmalm, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, som gjort en mätning av den politiska toleransen i Sverige. De är också redaktörer till den nya antologin ”Skör demokrati”, som undersöker samma ämnesområde.

Resultatet visar att den politiska intoleransen är stor i Sverige där en ansenlig del av befolkningen själva anser att ”fel” åsikter inte bör få delta enligt traditionella demokratiska spelregler. Deltagarna i studien fick välja ut en grupp i samhället som de ogillade. I topp kom Sverigedemokrater (som 22,8 procent ogillade), därefter vaccinmotståndare (17,4 procent) och på tredje plats abortmotståndare (16,8 procent). Var tredje person ansåg att andra i någon av de ogillade grupperna inte borde få delta i demonstrationer, var femte att de inte borde få uttrycka sina åsikter överhuvudtaget. Hela 64 procent ansåg att en person i en ogillad grupp inte borde få bli statsminister.

Forskarna pekar i sammanhanget på att många människor helt enkelt verkar ha svårt att greppa vad ett demokratisk system baserat på grundlagsskyddade rättigheter egentligen går ut på.

Då har man inte riktigt förstått vad demokrati går ut på. Vi måste kunna ha meningsskiljaktigheter utan att vi drar in varandras rättigheter, så länge det inte handlar om en grupp som vill lägga ned demokratin, säger Widmalm.

Vidare visade undersökningen på det faktum att många människor i Sverige är rädda att uttrycka sina åsikter offentligt.

Mycket av det här har aldrig undersökts förut, men nu vet vi att det finns stora problem med politisk intolerans och självcensur i Sverige, konstaterar Widmalm.

På frågan om hur väl påståendet: ”I dagens politiska klimat kan jag inte öppet uttrycka mina åsikter eftersom andra kan tycka att de är stötande” svarade varannan att de instämde, vilket Widmalm menar är en väldigt hög siffra.

Det betyder att vi har väldigt strikta åsiktskorridorer. Folk är helt enkelt rädda för att prata med okända om sina åsikter. Det kan vara svåra frågor, som immigration, integration, skolan och sjukvården.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!