Organisationernas uppmaning skickades i ett brev till presidenten som offentliggjordes på måndagen. USA uppmanas där att underteckna förbudet och inleda arbetet med att förstöra de miljontals landminor som finns lagrade. Brevet har undertecknats av 17 organisationer, som i sin tur företräder hundratals mindre organisationer.
"Vi har vid upprepade tillfällen uppmanat USA att fullfölja intentionen att godkänna avtalet för ett minförbud", skriver organisationerna som samtidigt understryker att detta även skulle kunna påverka andra länder som ännu inte har undertecknat fördraget.
Hittills har 161 länder undertecknat fördraget mot landminor, som trädde i kraft 1999. Under förra året är det bara känt att ett fåtal länder använde sig av antipersonella minor, eller så kallade truppminor - däribland Syrien och Burma, men det finns fortfarande ett antal länder som ännu inte har undertecknat fördraget, däribland Kina, Indien, Israel, Pakistan och Ryssland.
USA är dock det enda Natolandet som står utanför.
– Vi tror att ett amerikanskt engagemang i detta avtal skulle påverka andra, säger Steve Goose, som är expert på vapenfrågor inom Human Rights Watch, HRW, en av de organisationer som undertecknat brevet till president Obama.
Fördraget, som kallas Ottawakonventionen, förbjuder användning, försäljning och lagring av landminor. Det anses allmänt ha varit framgångsrikt eftersom antalet människor som skadas eller dödas av minor har minskat från 25 000 om året till 4 000 om året.
Samtidigt hävdar organisationer att det fortfarande finns miljontals minor utplacerade i närmare 60 länder, varav en del placerades ut redan under andra världskriget.
År 1997 beslutade den dåvarande presidenten Bill Clinton att USA skulle underteckna fördraget år 2006. Hans efterträdare George W. Bush drog dock tillbaka det beslutet, men många hade förväntat sig att Barack Obama skulle ha en annan inställning efter att ha kommit till makten 2009.
Istället beslutade Obama i slutet av 2009 att hans administration skulle genomföra en grundlig översyn av frågan om landminor - en översyn som ännu inte är klar.
Steve Goose vid HRW menar att det nu är hög tid att USA tar ställning i frågan.
– Vi har fått motstridiga signaler om vad granskningen lett fram till, men vi är optimistiska och tror på ett positivt resultat.
Samtidigt som USA inte har undertecknat fördraget så har landet i flera decenniers tid till stora delar följt dess innehåll. Landets militär har inte använt sig av antipersonella minor sedan Gulfkriget 1991 och har heller inte exporterat dessa vapen sedan 1992. Dessutom upphörde USA att tillverka landminor 1997.
Dock har landets militär fortfarande upp emot tio miljoner landminor i sina lager.
– Det är paradoxalt. USA har skött sig extremt bra i denna fråga under senare år, men förbehåller sig ändå rätten att få använda sig av dessa vapen, säger Mica Bevington, vid Handicap International, en organisation som tilldelades Nobels fredpris 1997 för sitt arbete mot minor.
Mica Bevington menar att det nu är hög tid att USA ansluter sig till förbudet.
– Detta skulle kunna uppmuntra andra länder som Kina och Ryssland att också skriva under, och det skulle också innebära en försäkran om att miljontals exemplar av dessa dödliga vapen slutgiltigt skulle förstöras, säger Bevington till IPS.
Handicap International bedriver minröjningsarbete i 37 länder i världen. Enligt organisationen är närmare 70 procent av offren för minor och andra former av odetonerade sprängladdningar civila - varav nästan en tredjedel är barn.
– Vi måste lägga politiken åt sidan och påminna oss om att offren är vanliga människor, säger Bevington.
Carey L. Biron/IPS
