MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 7 september 2025

söndag 7 september 2025

USA uppmanas förbjuda landminor

USA är det enda Natolandet som ännu inte har undertecknat avtalet om ett förbud mot landminor. Nu har ett stort antal organisationer inlett en kampanj för att förmå president Barack Obama att skriva under avtalet, som funnits sedan 1997.

publicerad 7 februari 2014

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Organisationernas uppmaning skickades i ett brev till presidenten som offentliggjordes på måndagen. USA uppmanas där att underteckna förbudet och inleda arbetet med att förstöra de miljontals landminor som finns lagrade. Brevet har undertecknats av 17 organisationer, som i sin tur företräder hundratals mindre organisationer.

”Vi har vid upprepade tillfällen uppmanat USA att fullfölja intentionen att godkänna avtalet för ett minförbud”, skriver organisationerna som samtidigt understryker att detta även skulle kunna påverka andra länder som ännu inte har undertecknat fördraget.

Hittills har 161 länder undertecknat fördraget mot landminor, som trädde i kraft 1999. Under förra året är det bara känt att ett fåtal länder använde sig av antipersonella minor, eller så kallade truppminor – däribland Syrien och Burma, men det finns fortfarande ett antal länder som ännu inte har undertecknat fördraget, däribland Kina, Indien, Israel, Pakistan och Ryssland.

USA är dock det enda Natolandet som står utanför.

– Vi tror att ett amerikanskt engagemang i detta avtal skulle påverka andra, säger Steve Goose, som är expert på vapenfrågor inom Human Rights Watch, HRW, en av de organisationer som undertecknat brevet till president Obama.

Fördraget, som kallas Ottawakonventionen, förbjuder användning, försäljning och lagring av landminor. Det anses allmänt ha varit framgångsrikt eftersom antalet människor som skadas eller dödas av minor har minskat från 25 000 om året till 4 000 om året.

Samtidigt hävdar organisationer att det fortfarande finns miljontals minor utplacerade i närmare 60 länder, varav en del placerades ut redan under andra världskriget.

År 1997 beslutade den dåvarande presidenten Bill Clinton att USA skulle underteckna fördraget år 2006. Hans efterträdare George W. Bush drog dock tillbaka det beslutet, men många hade förväntat sig att Barack Obama skulle ha en annan inställning efter att ha kommit till makten 2009.

Istället beslutade Obama i slutet av 2009 att hans administration skulle genomföra en grundlig översyn av frågan om landminor – en översyn som ännu inte är klar.

Steve Goose vid HRW menar att det nu är hög tid att USA tar ställning i frågan.

– Vi har fått motstridiga signaler om vad granskningen lett fram till, men vi är optimistiska och tror på ett positivt resultat.

Samtidigt som USA inte har undertecknat fördraget så har landet i flera decenniers tid till stora delar följt dess innehåll. Landets militär har inte använt sig av antipersonella minor sedan Gulfkriget 1991 och har heller inte exporterat dessa vapen sedan 1992. Dessutom upphörde USA att tillverka landminor 1997.

Dock har landets militär fortfarande upp emot tio miljoner landminor i sina lager.

– Det är paradoxalt. USA har skött sig extremt bra i denna fråga under senare år, men förbehåller sig ändå rätten att få använda sig av dessa vapen, säger Mica Bevington, vid Handicap International, en organisation som tilldelades Nobels fredpris 1997 för sitt arbete mot minor.

Mica Bevington menar att det nu är hög tid att USA ansluter sig till förbudet.

– Detta skulle kunna uppmuntra andra länder som Kina och Ryssland att också skriva under, och det skulle också innebära en försäkran om att miljontals exemplar av dessa dödliga vapen slutgiltigt skulle förstöras, säger Bevington till IPS.

Handicap International bedriver minröjningsarbete i 37 länder i världen. Enligt organisationen är närmare 70 procent av offren för minor och andra former av odetonerade sprängladdningar civila – varav nästan en tredjedel är barn.

– Vi måste lägga politiken åt sidan och påminna oss om att offren är vanliga människor, säger Bevington.

 

Carey L. Biron/IPS

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Amerikanska elitsoldater sköt ihjäl nordkoreanska fiskare under hemligt uppdrag

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 9:20
– av Jan Sundstedt
SEAL-teamet tvingades hastigt lämna Nordkorea utan att ha slutfört sitt uppdrag.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En topphemlig militäroperation för att avlyssna Kim Jong-un gick fel när amerikanska elitsoldater sköt ihjäl en grupp obeväpnade fiskare.

För att dölja spåren punkterade soldaterna de dödades lungor med knivar så att kropparna skulle sjunka till havsbotten.

Navy SEALs från USA:s elitförband tog sig i hemlighet in i Nordkorea i början av 2019 för att plantera avlyssningsutrustning riktad mot landets ledare. Men uppdraget slutade i katastrof när soldaterna överraskades av – och öppnade eld mot civila fiskare som dök efter skaldjur, avslöjar New York Times.

Det topphemliga uppdraget utfördes av SEAL Team 6:s Red Squadron – samma enhet som 2011 dödade Usama bin Ladin. President Donald Trump ska personligen ha godkänt operationen under sin första mandatperiod.

Uppdraget var så känsligt att det krävde presidentens direkta godkännande. Om de amerikanska soldaterna hade gripits på nordkoreansk mark kunde det ha torpederat pågående kärnvapenförhandlingar eller lett till en gisslankris.

— Jag vet ingenting om det. Jag skulle behöva undersöka saken, men jag vet ingenting om det. Jag hör det nu för första gången, svarade Trump när han konfronterades med uppgifterna under fredagen.

Månader av förberedelser

New York Times baserar sin granskning på intervjuer med två dussin personer, däribland regeringstjänstemän, medlemmar ur Trump-administrationen samt nuvarande och tidigare militär personal med insyn i operationen.

Elitsoldaterna tränade i månader under extrema förhållanden i iskallt vatten. Planen var att utgå från en kärndriven amerikansk ubåt och sedan ta sig till den nordkoreanska kusten i två tysta mindre u-båtar.

Ett team på cirka åtta soldater skulle simma i timmar genom fyragradigt havsvatten iförda dykutrustning och uppvärmda dräkter. Väl framme vid kusten skulle de plantera avlyssningsutrustningen och sedan försvinna obemärkt – utan något stöd från överflygande drönare.

Allt gick fel på stranden

I februari 2019 fick uppdraget grönt ljus. Trump skulle träffa Kim Jong-un i Vietnam senare samma månad, och underrättelseinformationen kunde bli avgörande för förhandlingarna.

Men när soldaterna nådde den nordkoreanska stranden gick allt snett. En fiskebåt dök oväntat upp i mörkret. Utan möjlighet att kommunicera med uppdragsledningen, och i rädsla för att bli upptäckta, öppnade en gruppchef i SEAL-teamet eld. De andra följde efter och samtliga obeväpnade civila ombord på båten dödades.

För att dölja spåren drog soldaterna kropparna ner i vattnet. Med knivar punkterade de de dödades lungor så att kropparna skulle sjunka till botten. Avlyssningsutrustningen planterades aldrig och uppdraget avbröts omedelbart.

Amerikanska spionsatelliter registrerade kort därefter ökad militär aktivitet från Nordkorea i området. Det är dock oklart om nordkoreanska myndigheter någonsin faktiskt förstod vad som hänt med skaldjursdykarna.

Trump mötte Kim i Hanoi, februari 2019. Foto: Vita huset

Kongressen informerades inte

Toppmötet mellan Trump och Kim genomfördes som planerat i Vietnam, men ledde inte till någon överenskommelse. I maj samma år återupptog Nordkorea sina missiltester.

Det hemliga uppdraget har aldrig tidigare erkänts offentligt. Enligt experter som tidningen talat med kan det faktum att kongressen inte informerades – varken före eller efter operationen – innebära ett brott mot federal lag.

— Poängen är att säkerställa att kongressen inte hålls i mörkret när stora saker pågår, argumenterar Matthew Waxman, juridikprofessor vid Columbia University och tidigare säkerhetsrådgivare under president George W. Bush.

— Detta är exakt den typ av sak som normalt skulle rapporteras till utskotten och något utskotten skulle förvänta sig att bli informerade om.

Inblandade befordrades

När Joe Biden efterträdde Trump som president granskades Nordkoreauppdraget på nytt. Försvarsminister Lloyd J. Austin III beordrade en utredning som leddes av en generallöjtnant från arméns generalinspektörskontor.

2021 informerades ledande kongressmedlemmar om utredningens resultat, men denna rapport är fortfarande hemligstämplad.

Många av de inblandade i det misslyckade uppdraget har senare befordrats, uppger tidningens källor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA drar tillbaka militärstöd till Europas östgräns

Det nya kalla kriget

publicerad 5 september 2025
– av Markus Andersson
En grupp estniska soldater under en USA-ledd övning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.

Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.

Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.

Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.

”Europa måste ta mer ansvar”

En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.

— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.

Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.

Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.

— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.

— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.

Ökad närvaro i Polen?

Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.

Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.

— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.

Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.

— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Florida vill ta bort vaccinkrav för skolbarn

publicerad 5 september 2025
– av Redaktionen
Joseph Ladapo anser att föräldrar själva bör vara de som bestämmer om deras barn ska vaccineras eller inte.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Delstaten Florida planerar att ta bort vaccinkravet för att gå i skolan. Floridas delstatshälsochef, Joseph Ladapo, menar att det är ”slaveri” att tvinga föräldrar att låta injicera sina barn.

I USA är det krav på vaccin för barn som ska gå i skolan, kraven varierar från delstat till delstat, men ofta ingår vaccin mot exempelvis mässlingen och polio. Ladapo sade under en presskonferens på onsdagen att man nu planerar att arbeta för att ta bort samtliga vaccinkrav för skolbarn i delstaten.

Varenda ett av dem är felaktigt och genomsyrat av förakt och slaveri, säger han enligt NBC News.

Hälsochefen pekar på att föräldrar bör ha rätt att själva bestämma och att tvinga till vaccin är ”omoraliskt”.

Vem är jag att tala om för er vad era barn ska stoppa i sina kroppar? Jag har inte den rätten.

”Fullständigt skrämmande”

Andra läkare och hälsoexperter kritiserar dock Ladapos uttalande och menar att det kommer finnas en större risk för barn att bli sjuka.

Tanken att barn skulle få gå i skolan utan att vara vaccinerade är fullständigt skrämmande, säger dr Richard Besser, tidigare tillförordnad direktör för Centers for Disease Control and Prevention.

Det är oklart när vaccinkraven planeras att slopas, men Ladapo menar att Floridas hälsovårdsdepartement kommer att samarbeta med guvernören för att genomföra planen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Kim Jong-un på plats när Kina visar upp 100 nya vapensystem

Det moderna Kina

publicerad 4 september 2025
– av Isac Boman
Cirka 12 000 soldater uppges ha deltagit i paraden, vilket gör den till en av de största i modern tid.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången på 66 år samlades ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea i Peking.

Den omfattande militärparaden markerade 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med över 100 nya inhemskt producerade vapensystem – däribland kärnvapenmissiler, hypersoniska vapen och obemannade farkoster.

Kina genomförde på onsdagen sin andra militärparad någonsin för att markera segerdagen – 80 år efter slutet av andra världskriget. Den massiva uppvisningen på Himmelska fridens torg i Peking blev en maktdemonstration där president Xi Jinping tog emot 26 världsledare, däribland Rysslands president Vladimir Putin och Nordkoreas ledare Kim Jong Un.

Paraden, som bevittnades av 50 000 åskådare och 10 000 deltagande soldater från Folkets befrielsearmé, flottan och flygvapnet, blev första gången på 66 år som ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea samlades i Peking. Senast detta skedde var 1959, under det kalla krigets kanske mest spända period.

Klädd i grå Mao-kostym talade Xi Jinping från Himmelska fridens port. Han fokuserade på Kinas seger över den ”japanska aggressionen” i vad han kallade det ”världsomfattande antifascistiska kriget”, men valde att inte alls nämna USA vid namn trots landets avgörande roll i krigets slutskede.

— Mänskligheten står återigen inför ett val mellan fred eller krig, dialog eller konfrontation, och ömsesidiga vinster eller nollsummespel, förklarade Xi och fortsatte:

— Det kinesiska folket kommer att stå fast på historiens rätta sida och på sidan av mänskligt framsteg, hålla fast vid vägen för fredlig utveckling och gå hand i hand med resten av världen för att bygga en gemenskap med en delad framtid för mänskligheten.

Foto: Kreml/CC BY 4.0

Kärnvapenarsenal i fokus

Al Jazeeras korrespondent Katrina Yu betonade talets historiska betydelse från Peking:

— Det är verkligen svårt att underskatta hur mycket detta är en del av den nationella psyket, kommunistpartiets psyke att Kina under de föregående 100 åren förtrycktes, invaderades och förödmjukades av utländska styrkor. Jag tror att Xi Jinping gör en poäng här att detta aldrig kommer att hända igen.

Över 100 typer av inhemskt producerade vapen rullades fram längs Chang’an-avenyn. Särskild uppmärksamhet fick de nya kärnvapenkapabla missilerna. För första gången visades också ubåtsbaserade JL-3 upp, vars förlängda räckvidd gör att hela det amerikanska fastlandet i teorin kan nås från Sydkinesiska havet utan att ubåtarna behöver avancera ut i Stilla havet.

Den nya interkontinentala ballistiska missilen DF-61 gjorde också debut. Den uppskattas vara över 20 meter lång med räckvidd över 12 000 kilometer. Dessutom presenterades DF-5C som kan ha räckvidd över 20 000 kilometer, bära tio kärnstridsspetsar och nå hastigheter över Mach 10.

Den hypersoniska missilen YJ-21, kallad ”hangarfartygsdödare”, presenterades också. Vapnet uppges kunna slå till mot hangarfartyg med Mach 10 – tio gånger ljudets hastighet – på 2 000 kilometers avstånd.

Trumps syrliga reaktion

USA:s president Donald Trump reagerade på paraden med ett spydigt inlägg på Truth Social:

”Den stora frågan som ska besvaras är huruvida president Xi i Kina kommer att nämna den enorma mängd stöd och ’blod’ som Amerikas förenta stater gav till Kina för att hjälpa det att säkra sin FRIHET från en mycket ovänlig utländsk inkräktare”, skrev han och fortsatte:

”Många amerikaner dog i Kinas strävan efter Seger och Ära… Må president Xi och Kinas underbara folk ha en stor och bestående dag av firande. Var vänlig och framför mina varmaste hälsningar till Vladimir Putin och Kim Jong Un, när ni konspirerar mot Amerikas förenta stater”.

Foto: faksimil/Trump/Truth Social

Kreml kommenterade senare Trumps utspel och förklarade kort att ”ingen ens hade detta i sina tankar”.

Ny krigsteknologi presenterades

Under paraden visade Kina upp sin satsning på modern krigsteknik. Obemannade ytfartyg (USV), undervattensdrönare och obemannade flygfarkoster presenterades tillsammans med det nya lasersystemet LY-1 för nedskjutning av drönare och missiler. Enligt Kina kan det nya luftförsvarssystemet HQ-29 försvara mot hypersoniska missiler – ett påstående som ännu inte kunnat verifieras.

— För Xi är poängen att förstärka intrycket att Folkrepubliken Kina har klivit fram som en stormakt under hans ledarskap. En annan aspekt är mängden ledare vid paraden, vilket antyder att Kina inte kan isoleras och är orädd för press och mobbning, särskilt från USA, kommenterar Ian Chong, statsvetare vid National University of Singapore.

Ovanför paraden genomförde flygvapnet överflygningar med helikoptrar som bar banderoller med budskap som ”Rättvisan kommer att segra”, ”Freden kommer att segra” och ”Folket kommer att vinna”.

USA placerar ut missilsystem

Kina förklarade att samtliga drygt 100 vapentyper som visades upp var inhemskt producerade. Trots att den kinesiska ekonomin bromsat in har landets försvarsutgifter ökat med mer än 7 procent under fyra år i rad och uppgår nu till cirka 4,2 gånger Japans försvarsbudget. Den militära balansen i regionen har därmed förskjutits markant och Kina får ett allt större militärt inflytande.

Obemannade vattenfarkoster visas upp. Foto: Xinhua

Parallellt med denna utveckling genomför USA och Japan omfattande militära övningar tillsammans. Den amerikanska armén kommer för första gången utplacera sitt medeldistansmissilsystem Typhon i Japan under övningen Resolute Dragon 25 som äger rum 11-25 september. Typhon kan avfyra både Tomahawk- och SM-6-missiler från land.

I juli placerade USA två nya vapensystem på sin bas i Okinawa: luftvärnssystemet MADIS och robotsystemet NMESIS som kan bekämpa fartyg. Båda systemen ska också användas på Ishigaki-ön under den japansk-amerikanska övningen och de militära aktiviteterna i regionen förväntas intensifieras under kommande år.

Modi deltog inte

Militärparader på segerdagen är ett relativt nytt fenomen under Xi Jinpings era – den första hölls 2015 för att markera 70-årsjubileet, och årets parad var således bara den andra i sitt slag.

Trots vänskapliga möten med Xi Jinping och Putin unde SCO-toppmötet valde Indiens premiärminister Narendra Modi att lämna Kina före militärparaden.

Enligt bedömare handlade det dels om att inte såra Japan, men också om att signalera att New Delhi förvisso har strategiska alternativ till USA men samtidigt är fortsatt måna om att behålla sina västerländska partnerskap och samarbeten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.