MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 2 juni 2025

måndag 2 juni 2025


Ukrainska barnsoldater hyllas av tysk statsmedia

Kriget i Ukraina

publicerad 21 april 2025
– av Redaktionen
Att DW gestaltar träningslägret för barnsoldaterna som någonting positivt och naturligt har vållat stor ilska på sociala medier.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett uppmärksammat reportage från den tyska statskanalen Deutsche Welle får tittarna se hur ukrainska barn så unga som 10 år görs ”stridsklara” och får lära sig hantera olika vapentyper i vad som beskrivs som ”hemliga militärläger runtom i landet” specifikt riktade för minderåriga.

Många har dock reagerat mycket starkt på reportagets positiva ton och påpekat att det framstår som att tysk media aktivt försöker utmåla barnsoldatslägren som någonting positivt och nödvändigt.

Barnsoldater kanske vanligtvis förknippas med blodiga inbördeskrig i Afrikas och Asiens djungler – och någonting som systematiskt brukar förkastas i Väst som barbariskt och fullständigt oacceptabelt – med argumentet att vuxna har ett ansvar att göra vad man kan för att hålla barn utanför krig och konflikter.

DW:s reportage följer dock inte alls den mallen, istället får tittarna veta att de militära träningslägren för barn är en medveten och långsiktig strategi från ukrainskt håll och något av ett nödvändigt ont.

– I Ukraina förbereds barn så unga som 10 år för strid. Medan striderna med Ryssland drar ut på tiden lär hemliga militärläger över hela landet ut krigets konst till barnen, inklusive hur man skjuter med pistoler, gevär och till och med maskingevär. Ukrainarna inser att kriget kan fortsätta i många år, och de vill vara förberedda, säger reportern, och fortsätter:

– Dagens barn kan vara morgondagens soldater.

”Kommer dö för mitt land”

Den tyske journalisten hävdar att barnen inte kommer att skickas till fronten förrän de blivit myndiga – men det framgår inte om detta bara är någonting som han blivit tillsagd av lägeransvariga, eller om han faktiskt undersökt saken närmare.

– De (föräldrarna) tror att jag fortfarande är deras lilla flicka, att jag inte kan vara en soldat eller en krigare. Men jag säger att jag kommer att dö för mitt land, jag kommer att skadas för mitt land. Det här är val som jag har gjort. De förestår inte det här, säger en 14-årig flicka.

Även om lägret för barnsoldaterna huvudsakligen utmålas som någonting positivt, medger en av de ansvariga att alla ukrainare inte stödjer verksamheten och att många föräldrar inte vill skicka sina barn dit – eftersom de är rädda att barnen ska skickas vidare till armén.

– Vi hjälper dem bara att försvara sig själva och att överleva i kriget, försäkrar han dock.

”Liberala demokratins degenerering känner inga gränser”

På sociala medier har reportaget väckt stor ilska och frustration – och många pekar på att det verkar som att det tyska mediebolaget försöker normalisera användande av barnsoldater i krig.

Ukrainarna utbildar barnsoldater och tyska statliga medier firar det. Ukraina-manin lockar fram de mörkaste demonerna i den mänskliga själen”, skriver en användare.

Träna barn till köttkvarnen? Den liberala demokratins degenerering känner inga gränser. Om det hade varit afrikaner i Kongo och inte européer i Ukraina skulle DW ha skrikit sig fördärvade över användningen av barnsoldater”, argumenterar en annan.

En del drar paralleller till andra världskrigets slutskede och hur Tyskland använde barnsoldater för att förlänga kriget – trots att det inte längre fanns någon möjlighet till seger.

Några har också noterat att åtminstone en av instruktörerna tycks bära en variant av det nationalsocialistiska Tysklands riksvapen på sin provisoriska uniform – något som dock inte nämns i DW:s reportage, trots att denna typ av symboler är förbjudna i Tyskland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storskalig ukrainsk attack mot ryska flygbaser

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:30
– av Jan Sundstedt
Försvarsanalytiker i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ukrainska militären, i samarbete med landets underrättelsetjänst, SBU, har genomfört en av de mest omfattande attackerna hittills mot ryska flygbaser. Målet uppges ha varit att slå ut Rysslands strategiska bombflyg – flygplan som spelat en central roll i de senaste månadernas robotattacker mot ukrainska städer.

Under natten till söndag attackerades enligt flera samstämmiga rapporter minst fem militära flygfält djupt inne i Ryssland. Operationen, som enligt obekräftade källor gått under kodnamnet ”Spindelnätet”, uppges ha planerats i över ett år.

Bland de angripna baserna finns Olenja på Kolahalvön nära Murmansk, Ukrainka i Amur-regionen i ryska Fjärran östern, samt anläggningar i Irkutsk, Ivanovo och Rjazan. Enligt uppgifter i internationell press ska angreppen ha utförts med drönare som smugglats in i Ryssland och gömts i civila transportfordon i närheten av respektive flygbas.

Ukrainska myndigheter hävdar att över 40 ryska bombflygplan träffats eller skadats – däribland tunga strategiska plan av typen Tupolev Tu-95 och Tu-22, samt ett radarspaningsplan av typen Beriev A-50.

Bilder och filmer som cirkulerat i sociala medier visar vad som förefaller vara flera förstörda flygplan samt omfattande bränder på ryska baser, däribland Olenja – över 1 500 kilometer från närmaste ukrainska territorium.

Det ryska försvarsdepartementet har bekräftat att flera baser attackerats men uppger att de flesta drönare ska ha skjutits ner och att skadorna varit begränsade.

Omfattningen oklar

Några oberoende bekräftelser på varken de ukrainska eller ryska uppgifterna har hittills inte presenterats, men flera försvarsexperter i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Omfattningen av skadorna är ännu oklar, men enligt uppgifter till bland andra Kyiv Post ska hela hangarer ha slagits ut och skadorna kan uppgå till flera miljarder dollar.

För Rysslands del skulle det innebära en kännbart försvagad kapacitet att genomföra långdistansattacker mot ukrainska mål, då de berörda flygplanstyperna är svåra att ersätta på kort sikt.

Flera analytiker pekar även på det psykologiska och symboliska värdet av attacken. De strategiska bombplanen spelar inte bara en konventionell roll i kriget, utan har också betydelse i kärnvapenarsenalens logistik. Skadorna ses därför som ett prestigetapp för Moskva.

Vissa bedömare tolkar även attacken som ett medvetet styrkebesked från Kiev inför de planerade fredssamtalen i Istanbul, som enligt ryska och turkiska medier ska inledas på måndagen.

Järnvägssabotage med civila dödsoffer

Samtidigt har två separata järnvägssabotage rapporterats från ryskt territorium. Ett av dessa, i republiken Basjkortostan, ledde till urspårning och flera dödsfall. Det andra skedde i Kirov-regionen.

Sprängladdningar uppges ha detonerats på rälsen strax innan militära transporter passerade men även om sambandet med flygbasattacken ännu inte kunnat bekräftas, betraktas händelserna som samordnade av flera militäranalytiker.

Attacken har också aktualiserat en juridisk komplikation i det ännu gällande START-avtalet mellan Ryssland och USA. Enligt villkoren ska strategiska bombplan hållas synliga för satellitövervakning, vilket försvårar möjligheten att gömma undan dem i skyddade hangarer, något som kan ha underlättat de ukrainska drönarangreppen.

Att Ukraina lyckats slå till med sådan precision och räckvidd – långt in på ryskt kärnområde – väcker samtidigt frågor om hur landets militära kapacitet utvecklats, och vilken hjälp man fått av västerländska underrättelsetjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz hot: Trotsiga EU-länder kan straffas ekonomiskt

Globalismens framfart

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Merz under World Economic Forum i Davos tidigare i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz hotar med att stödja en frysning av EU-finansiering till Slovakien och Ungern om länderna fortsätter att motsätta sig EU-ledarnas sanktionspolitik mot Ryssland.

Under måndagen upphävde Merz restriktionerna för Ukraina att använda tyska långdistansvapen djupt inne i Ryssland, ett beslut som Kreml beskrivit som en ”allvarlig eskalering”. Slovakien och Ungern har samtidigt intagit en kritisk hållning mot västvärldens förda politik i Ukrainakriget.

Merz uppskattar dock inte kritiken och riktade en tydlig varning till Bratislava och Budapest där han förkunnade att EU-länder som anses bryta mot rättsstatsprincipen kan möta överträdelseförfaranden.

– Att dra in europeiska medel är alltid ett alternativ… Om det är nödvändigt kommer vi att hantera det, tillade han.

Han betonade också att ”vi inte kan tillåta att hela EU:s beslut beror på en liten minoritet” och antydde att det kan bli ”tydligare ord och möjligen även hårdare konflikter” om de båda länderna inte ändrar kurs.

”Slutet på demokratin i Europa”

Slovakiens premiärminister, Robert Fico, och Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har länge kritiserat EU:s ledare för att det militära och ekonomiska stödet till Kiev förlänger kriget utan att ge några synbara framsteg.

Fico, som överlevde ett mordförsök i maj 2024, har sedan han kom till makten 2023 intagit en mer neutral hållning än sina föregångare. Under hans ledning har Slovakien minskat sitt militära stöd till Ukraina och lovat att lägga veto mot nya EU-sanktioner som kan skada landets ekonomi.  Fico har även besökt Moskva två gånger sedan december för att träffa Rysslands president Vladimir Putin, vilket har väckt ilska och kritik från både EU och Nato.

Den slovakiske premiärministern avvisade Merz hot om att dra in finansiering och kallade angreppet oacceptabelt.

– Om någon vill driva en politik där bara en åsikt är tillåten, är det slutet på demokratin i Europa, sa han till reportrar under ett besök i Armenien på tisdagen.

”Inte vägen till samhörighet och samarbete”

Han argumenterade för att en politik där endast en åsikt är tillåten är lika farlig för Europa som ett tredje världskrig och att tyska makthavare måste acceptera att alla inte har samma uppfattning som de själva.

Slovakien är inte något litet skolbarn som behöver läxas upp. Slovakiens suveräna ståndpunkter handlar inte om fåfänga, utan bygger på våra nationella intressen”, konstaterade Fico och fortsatte:

När man hör sådana aggressiva uttalanden känns det som om vi inte går mot ljusare tider. Den tyske förbundskanslerns ord är fullständigt oacceptabla i ett modernt Europa. Om vi inte lyder – ska vi då straffas? Det här är inte vägen till samhörighet och samarbete”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland planerar stor säkerhetszon i Ukraina

Kriget i Ukraina

  • Ryssland förklarar att man avser att inrätta en djupgående säkerhetszon på ukrainskt territorium för att skydda egna regioner från västerländska vapen.
  • Både Ryssland och Ukraina rapporterar samtidigt rekordstora drönar- och robotattacker under helgen – med betydande förluster och materiell förstörelse.
  • Här är det senaste vi vet om utvecklingen.
publicerad 26 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Ryssland Ukraina drönare attck
Rysk FPV-drönare förstör ukrainska försvarsmaktens pickup nära Kolodiazne. Källa: X/@MilitarySummary

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett uttalande på Telegram deklarerar Rysslands tidigare president och nuvarande säkerhetsrådsledamot, Dmitrij Medvedev, att en rysk seger förutsätter att Ukraina i praktiken ger upp en stor del av sitt territorium. En föreslagen bufferzon skulle sträcka sig upp till 60 kilometer in på ukrainskt område – i syfte att eliminera hotet från långdistansmissiler som Storm Shadow och ATACMS, enligt uppgifter från bland andra voiceofest.

Det måste skapas en demilitariserad zon som gör det omöjligt att använda även långdistansvapen mot vårt territorium, kommenterade Medvedev själv via Telegram.

Förslaget presenteras samtidigt som ryska armén fortsätter framryckningar i Charkivregionen – ett område som enligt Moskva inte är tänkt att bli en del av Ryssland, men som ska ingå i säkerhetszonen.

Enligt Business Insider cirkulerar även uppgifter om en betydligt större buffertzon, en zon som innefattar i princip hela Ukraina. Det är oklart om dessa uppgifter representerar en officiell rysk policy eller snarare propaganda och spekulation.

Största luftangreppet sedan kriget började

Natten till söndagen inledde Ryssland vad som uppges vara det hittills största koordinerade flyganfallet mot Ukraina. Enligt ukrainska försvarsstaben avfyrades hela 367 drönare och missiler i ett massivt anfall riktat mot bland annat Kiev, Lviv, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Dnipro.

Det ukrainska luftförsvaret hävdar att 266 drönare och 45 kryssningsmissiler sköts ner, men angreppen resulterade ändå i civila dödsfall – däribland tre barn i Zjytomyr. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, betecknade attacken som ”terrorism” och krävde ytterligare sanktioner från västvärlden.

Varje tystnad efter sådana attacker betyder en medverkan till terror, menade han i ett tal.

Patriotbatterier förstörda och Ukrainsk drönaroffensiv

I en uppföljande attack under torsdagen ska två amerikanska Patriot-system ha slagits ut i Dnipropetrovsk-regionen, enligt ryska försvarsministeriet. Även en AN/MPQ-65-radarstation uppges förstörd.

Bilder och satellitdata från platsen antyder att en Iskander-M-missil kan ha träffat platsen, vilket lett till spekulationer om svagheter i det ukrainska luftvärnsnätverket. Ukraina har hittills inte bekräftat förlusten, men flera explosionsmoln observerades i området samma dag.

Ukraina svarade med omfattande drönaranfall mot ryskt territorium. Enligt ryska försvarsdepartementet sköts minst 96 ukrainska drönare ner natten till måndagen, varav flera i Belgorod, Kursk och även över Moskva-regionen.

Flera av attackerna riktades mot infrastruktur, bland annat oljeraffinaderier i Krasnodar och oljedepåer i Kaluga.

En anmärkningsvärd händelse inträffade under president Putins besök i Kurskregionen, där en ukrainsk drönare exploderade nära helikoptern som förde honom vidare till ett möte. Händelsen bekräftades i ryska medier, men Putin ska inte ha kommit till skada.

Möjlig rysk sommaroffensiv?

Den omtalade buffertzonen visar hur en potentiell rysk säkerhetszon skulle kunna te sig – beroende på vilka uppgifter man ser som troliga. Oavsett version skulle en säkerhetszon i praktiken göra stora delar av det nuvarande Ukraina obeboeligt för ukrainsk militär aktivitet.

Flera militäranalytiker menar att intensiteten i helgens attacker – i kombination med uttalandet om buffertzon – kan signalera en förestående eskalering från rysk sida.

En sommaroffensiv mot staden Zaporizjzja, kombinerad med ett utökat brohuvud över Dnepr, alternativt en kniptångsmanöver vid den staden Pokrovsk är två möjliga scenarion.

Möjligheten att slå ut amerikanska försvarssystem och utöka räckvidden för drönare och ballistiska missiler tycks ha stärkt rysk operativ självsäkerhet. Ukrainas försvarskrafter fortsätter dock att hålla vissa frontlinjer i Donbas och norr om Avdiivka, även om resurserna där är kraftigt ansträngda.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket allvarlig med eskalerande attacker och strategiska manövrar från båda sidor. En potentiell buffertzon och intensifierade offensiver kan definitivt komma att påverka konfliktens utveckling under sommaren 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA sluter mineralavtal med Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Det nytecknade mineralavtalet mellan USA och Ukraina kan vara ett första tecken på att stridsyxan mellan Zelenskyj och Trump åtminstone tillfälligt är nergrävd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA och Ukraina har i dagarna formellt undertecknat ett omfattande mineralavtal som ger Washington tillgång till Ukrainas strategiska mineralresurser. Avtalet kan ses som en fördjupning av ländernas samarbete i spåren av det uppmärksammade och avbrutna mötet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i februari.

Den 30 april undertecknade USA och Ukraina ett ekonomiskt partnerskapsavtal som ger USA tillgång till Ukrainas viktiga mineralreserver, inklusive sällsynta jordartsmetaller, rapporterar PBS News.

Avtalet innebär också att parterna skapar en gemensam investeringsfond för att stödja Ukrainas återuppbyggnad efter kriget.

Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal, beskriver avtalet som ”Ett strategiskt avtal som syftar till att etablera ett investeringspartnerskap. Det är genuint en rättvis och fördelaktig internationell överenskommelse för gemensamma investeringar i Ukrainas utveckling och återhämtning mellan USA och Ukraina”.

Trump: Återbetalning

Fonden ska förvaltas gemensamt med lika rösträtt, där båda länder bidrar till kapitalet. Intäkter från nya licenser för kritiska mineraler, olja och gas ska delas, där 50 procent tillfaller Ukrainas statskassa via fonden.

Donald Trump har beskrivit mineralavtalet som en viktig del av USA:s fortsatta engagemang i Ukraina. Han har framhållit att avtalet ger USA tillgång till strategiska resurser och kan fungera som en form av återbetalning från Ukraina för det militära stöd som Washington har gett Kiev.

I sitt tal till den amerikanska kongressen, den 4 mars 2025, nämnde Trump mineralavtalet och betonade Ukrainas vilja att skriva under avtalet. Han lyfte fram betydelsen av partnerskapet för USA:s nationella säkerhet och stabiliteten i regionen, utan att gå in på detaljer om avtalets innehåll.

Svåra förhandlingar

Avtalet har föregåtts av långa och stundtals svåra förhandlingar, där frågor om säkerhetsgarantier varit centrala. Under ett möte i Vita huset i februari avbröts ett planerat toppmöte mellan Trump och Zelenskyj abrupt efter oenighet om villkoren.

Zelenskyj har betonat vikten av säkerhetsgarantier och sagt att förhandlingarna är i ständig utveckling. Premiärminister Shmyhal har dock uttryckt optimism om att avtalet kommer att undertecknas och att det stärker Ukrainas framtid.

Mineralresurserna i Ukraina omfattar 22 av de 50 material som USA:s geologiska undersökning klassar som kritiska, inklusive sällsynta, avgörande jordartsmetaller för elektronik, ren energiteknik och vissa vapensystem.

Avtalet är också en del av USA:s strategi för att minska beroendet av Kina, som dominerar produktionen av sällsynta jordartsmetaller globalt.

Parallellt med avtalet har USA och Ukraina diskuterat möjligheten att inkludera framtida militärt stöd som en del av investeringsfonden, även om tidigare militärt bistånd inte omfattas.

I samband med avtalet har i skrivande stund inga officiella kommentarer från Kreml eller Moskva publicerats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.