Annons:

Tyskland stoppar Nord Stream 2

Krisen i Ukraina

Publicerad februari 22, 2022 โ€“ av Redaktionen

Rรคttegรฅngen nรคrmar sig – hjรคlp Nya Dagbladet i mรฅl i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rรคtten till ett bankkonto รคr grundlรคggande โ€“ stรถd vรฅr stรคmningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedrรคknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

För att ekonomiskt straffa Ryssland låter tyska makthavare meddela att den redan färdigbyggda rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 inte kommer att certifieras eller tas i bruk. För europeiska konsumenter riskerar beslutet att leda till dyrare energipriser.

Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz bekräftar att man avbrutit certifieringen på grund av konflikten mellan Ryssland och Ukraina, Rysslands erkännande av Donetsk och Luhansk samt närvaron av ryska trupper i dessa områden.

– Läget har förändrats i grunden och därför måste vi omvärdera läget i ljuset av den senaste utvecklingen. Detta gäller också Nord Stream 2.

– Jag har i dag bett näringsdepartementet att dra tillbaka sin analys om försörjningssäkerheten hos energinätsmyndigheten. Det låter tekniskt, men det är det förvaltningsrättsligt nödvändiga steget för att förhindra att det sker en certifiering nu, förklarar Scholz vidare.

Annons:

Han säger också att Tyskland ska se över möjligheterna att få sin gasimport säkrad från annat håll istället.

Gasledningen i fråga, som transporterar naturgas från Ryssland till Tyskland, har tidigare framför allt kritiserats av USA och kallats för ett "hot" eftersom denna påstås göra Europa energimässigt beroende av Ryssland – fram tills nu har dock Tyskland försvarat byggandet av ledningen och kallat det hela för ett strikt kommersiellt beslut.

Tysklands ekonomiminister Robert Habeck bekräftar också att beslutet riskerar att leda till ännu högre elpriser den närmaste tiden för tyska och andra europeiska konsumenter. Detta eftersom tanken med Nord Stream 2 var att fördubbla gastillförseln till regionen. Däremot förväntas ingen akut energibrist.

Sedan 10 år tillbaka är Nord Stream 1 i bruk. Båda gasledningarna går genom svenskt vatten i Östersjön några sjömil utanför Gotland.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Annons:

Trump och Putins fredsplan lรคckt

Kriget i Ukraina

  • Ukraina tillรฅts inte lรฅta Nato-trupper placeras i landet och utlรคndska stridsflygplan fรฅr endast stationeras i Polen.
  • Fรถr att sรคkerstรคlla en fred krรคver man att Ukraina minskar sin armรฉ till 600 000 man och avstรฅr frรฅn missiler som kan nรฅ Moskva.
  • Ukraina kommer inte tillรฅtas invadera Ryssland och inte heller att tillรฅtas anvรคnda militรคr makt fรถr att รฅterta landomrรฅden.
Publicerad Idag 11:24 โ€“ av Redaktionen
Den enligt The Telegraph lรคckta fredsplanen kan tolkas som ett rejรคlt nederlag fรถr Ukraina samt inte minst Bryssel.

USA och Ryssland har enligt uppgifter från brittiska The Telegraph förhandlat fram en hemlig fredsplan för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen, som består av 28 punkter, har hållits hemlig under förhandlingarna mellan amerikanska och ryska tjänstemän och innehåller enligt uppgift flera radikala förslag.

Till exempel ska Ukraina överlämna hela Donbasregionen och Krim, vilka områden ska erkännas som ryska.

I utbyte lovar USA och dess allierade att vidta beslutsamma militära åtgärder och återinföra sanktioner om Ryssland bryter vapenvilan och på nytt angriper Ukraina.

Annons:

Samtidigt ska Ryssland återinföras i G7, vilket då blir G8, och nästan alla frysta tillgångar ska lämnas tillbaka – förutom 100 miljarder dollar som ska gå till Ukrainas återuppbyggnad.

Avtalet innebär att Ukraina förlorar viktiga säkerhetsgarantier om landet bryter mot avtalet.

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Hårt tryck på Zelenskyj

Enligt ukrainska källor till Financial Times utövar Trump-administrationen kraftigt påtryckningar på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Washington har enligt obekräftade källor informerat Zelenskyj om att förhandlingarna följer en "aggressiv tidsplan", med målet att avsluta kriget innan nyår.

Under tiden förväntas Zelenskyj hålla val inom 100 dagar efter en vapenvila, medan Vladimir Putin lovar att inte invadera ett Nato-land.

Varken Vita huset eller Kreml har delat med sig av den fullständiga punktlistan.

Kiev-vänliga regeringar i Europa menar att planen innebär alltför kraftiga eftergifter vad gäller Ukrainas territoriella integritet och en kapitulation till Kreml.

De fullständiga detaljerna i planen väntas nu leda till intensiva debatter i Europa och bland Ukrainas allierade.

Fredsplanen

  1. Ukrainas suverรคnitet ska bekrรคftas.
  2. Ett omfattande icke-angreppsavtal mellan Ryssland, Ukraina och Europa sluts. Alla oklarheter frรฅn de senaste 30 รฅren ska anses lรถsta.
  3. Ryssland fรถrvรคntas inte invadera grannlรคnder och Nato ska inte expandera ytterligare.
  4. En dialog mellan Ryssland och Nato, med USA som medlare, ska lรถsa sรคkerhetsfrรฅgor och skapa fรถrutsรคttningar fรถr avspรคnning, global sรคkerhet och framtida samarbete.
  5. Ukraina ska fรฅ pรฅlitliga sรคkerhetsgarantier.
  6. Ukrainas vรคpnade styrkor ska begrรคnsas till 600 000 personer.
  7. Ukraina ska i sin konstitution avstรฅ frรฅn Nato-medlemskap, och Nato ska i sina stadgar inkludera att Ukraina inte kan tas upp i framtiden.
  8. Nato ska inte placera trupper i Ukraina.
  9. Europeiska stridsflygplan ska stationeras i Polen.
  10. Amerikanska garantier:
    โ€“ USA fรฅr kompensation fรถr garantin.
    โ€“ Om Ukraina invaderar Ryssland fรถrlorar landet garantin.
    โ€“ Om Ryssland invaderar Ukraina รฅterinfรถrs alla globala sanktioner, erkรคnnande av nytt territorium och andra fรถrmรฅner i avtalet upphรคvs.
    โ€“ Om Ukraina utan anledning skjuter robotar mot Moskva eller Sankt Petersburg upphรถr garantin.
  11. Ukraina รคr berรคttigat till EU-medlemskap och fรฅr kortsiktig fรถrtur pรฅ den europeiska marknaden under utvรคrderingen.
  12. Ett globalt รฅteruppbyggnadspaket fรถr Ukraina, inklusive:
    a. Skapande av en utvecklingsfond fรถr snabbvรคxande industrier.
    b. USA ska samarbeta med Ukraina fรถr att รฅteruppbygga, utveckla och driva gasinfrastruktur.
    c. Gemensamma insatser fรถr att รฅterstรคlla krigsdrabbade omrรฅden.
    d. Infrastrukturutveckling
    e. Utvinning av mineraler och naturresurser.
    f. Vรคrldsbanken utvecklar sรคrskilda finansieringspaket.
  13. Ryssland รฅterintegreras i den globala ekonomin:
    a. Sanktioner kan lyftas stegvis och fall fรถr fall.
    b. USA och Ryssland kan ingรฅ lรฅngsiktiga ekonomiska samarbeten inom energi, infrastruktur, AI, datahallar och gruvprojekt.
    c. Ryssland bjuds in att รฅtergรฅ till G8.
  14. Frysta ryska tillgรฅngar:
    โ€“ 100 miljarder dollar av frysta ryska tillgรฅngar investeras i Ukrainas รฅteruppbyggnad under amerikansk ledning, USA fรฅr 50โ€ฏ% av vinsten. Europa bidrar med 100 miljarder dollar. ร–vriga frysta ryska medel รฅterlรคmnas eller placeras i gemensam investeringsfond fรถr USA och Ryssland.
  15. En gemensam amerikansk-rysk arbetsgrupp fรถr sรคkerhetsfrรฅgor inrรคttas.
  16. Ryssland ska lagfรคsta sin icke-angreppspolitik mot Europa och Ukraina.
  17. USA och Ryssland ska fรถrlรคnga giltigheten fรถr avtal om kรคrnvapenbegrรคnsning, inklusive START I.
  18. Ukraina ska vara icke-kรคrnvapenstat enligt icke-spridningsavtalet.
  19. Zaporizjzja kรคrnkraftverk ska drivas under IAEA:s รถvervakning, elen delas 50/50 mellan Ryssland och Ukraina.
  20. Bรฅda lรคnderna ska infรถra utbildningsprogram i skolor och samhรคllet fรถr att frรคmja fรถrstรฅelse och tolerans mellan kulturer samt motverka rasism och fรถrdomar.
    a. Ukraina ska fรถlja EU:s regler om religions- och sprรฅklig minoritetsskydd.
    b. Bรฅda lรคnder ska avskaffa diskriminerande รฅtgรคrder och garantera mediak och utbildningsrรคttigheter.
    c. All nazi-ideologi och -aktiviteter ska fรถrbjudas.
  21. Territorier:
    a. Krim, Luhansk och Donetsk erkรคnns som de facto ryska, รคven av USA.
    b. Cherson och Zaporizjzja ska frysas lรคngs kontaktlinjen.
    c. Ryssland avstรฅr andra รถverenskomna territorier utanfรถr de fem regionerna.
    d. Ukrainska styrkor ska dra sig tillbaka frรฅn de delar av Donetsk oblast som de fรถr nรคrvarande kontrollerar. Omrรฅdet blir en neutral, demilitariserad buffertzon som internationellt erkรคnns som ryskt territorium. Ryska styrkor fรฅr inte gรฅ in i denna zon.
  22. Bรฅda lรคnderna fรถrbinder sig att inte รคndra framtida territoriella arrangemang med vรฅld.
  23. Ryssland ska inte hindra Ukraina frรฅn att anvรคnda Dnepr fรถr handel, och fri transport av spannmรฅl รถver Svarta havet ska garanteras.
  24. En humanitรคr kommittรฉ ska inrรคttas fรถr att lรถsa kvarstรฅende frรฅgor:
    a. Alla fรฅngar och kroppar ska รฅterlรคmnas pรฅ basis av โ€alla fรถr allaโ€.
    b. Alla civila fรฅngar och gisslan kommer att รฅterlรคmnas, inklusive barn.
    c. Familjeรฅterfรถreningsprogram ska infรถras.
    d. ร…tgรคrder fรถr att lindra konfliktskadade.
  25. Ukraina ska hรฅlla val inom 100 dagar.
  26. Alla parter fรฅr full amnesti och avstรฅr framtida krav relaterade till kriget.
  27. Avtalet blir juridiskt bindande och รถvervakas av Peace Council, lett av Donald Trump. Sanktioner vid รถvertrรคdelser.
  28. Vapenvila trรคder i kraft direkt nรคr parterna dragit sig tillbaka till avtalade positioner.

 

Kรคlla: The Telegraph via SVT

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Tyskland skรคnker ytterligare miljoner till Ukrainas energisektor โ€“ trots korruptionsskandal

Kriget i Ukraina

Publicerad november 13, 2025 โ€“ av Jan Sundstedt
Friedrich Merz CDU
Regeringen Merz fortsรคtter att skรคnka hundratals miljoner till Ukraina - trots landets รฅterkommande och omfattande korruptionsskandaler.

Berlin ökar sitt ekonomiska stöd till Ukrainas energisystem med ytterligare 40 miljoner euro – samtidigt som en omfattande mutskandal skakar landets statliga energibolag.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade på tisdagen att Berlin avsätter 40 miljoner euro (cirka 460 miljoner kronor) för att hjälpa Ukraina klara vinterns energibehov.

Syftet, menar han, är att säkerställa att ukrainska hushåll och industrier kan fortsätta fungera trots krigets påfrestningar.

Tyskland hjälper ukrainarna att överleva ännu en vinter i krig med ytterligare 40 miljoner euro, sade Wadephul i ett uttalande, och påpekade samtidigt att Tyskland redan i år har spenderat omkring nio miljarder euro i militärt stöd till Kiev.

Annons:

Utredning om mutor i statligt kärnkraftsbolag

Tillkännagivandet sammanfaller med att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå, NABU, inlett en omfattande utredning mot vad som beskrivs som en högnivåbrottslig organisation.

Organisationen misstänks ha tjänat stora summor genom mutor och olagliga kontrakt med det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom.

Hittills har sju personer åtalats, och enligt ukrainska medier pekas affärsmannen Timur Mindich ut som en av de huvudmisstänkta.

Mindich, som har nära band till president Volodymyr Zelensky och tidigare varit hans affärspartner, ska ha lämnat landet strax innan hans bostad genomsöktes av utredare.

Kremls talesman Dmitrij Peskov menar att västvärldens bistånd till Ukraina till stor del har "stulits" på grund av den utbredda korruptionen.

Den tidigare amerikanske säkerhetsrådgivaren Michael Waltz har på liknande sätt beskrivit Ukraina som "...ett av de mest korrupta länderna i världen."

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj alltmer pressat av Ukrainas återkommande korruptionsskandaler. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Korruptionen fortsätter - stödet likaså

Korruption har länge varit ett genomgripande problem i Ukraina. En undersökning från Kiev International Institute of Sociology (KIIS) visade i september att 71 procent av befolkningen upplever att korruptionen ökat sedan konflikten med Ryssland trappades upp 2022.

Ukraina har sedan 2014 genomfört reformer mot korruption - bland annat genom att skapa nya institutioner som Nationella byrån för bekämpning av korruption (NABU) och Nationella byrån för förebyggande av korruption (NACP).

Korruption är trots reformerna fortfarande ett omfattande problem i landet, särskilt inom vissa sektorer som energisektorn. Det finns kritik mot att västerländskt stöd riskerar hamna i korrupta strukturer.

Transparency Internationals senaste korruptionsindex placerar Ukraina på plats 105 av 180 länder – bättre än Ryssland (154), men långt från EU-nivå. Trots detta fortsätter västländerna att pumpa in stöd till Kiev.

Tysklands beslut att öka sina bidrag väcker således frågor om hur biståndet ska kontrolleras och hur effektivt det faktiskt används i ett land som fortfarande kämpar mot systemisk korruption.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Hรคr ber hon till gud pรฅ sina bara knรคn – sedan sprรคngs hon i luften

Kriget i Ukraina

Publicerad november 12, 2025 โ€“ av Jan Sundstedt
Kvinnan bad pรฅ sina bara knรคn โ€“ รคndรฅ visade drรถnaropperatรถren ingen nรฅd.

En tragisk drönarattack i nordöstra Ukraina har lett till att både Kiev och Moskva nu beskyller varandra för att ha dödat civila. Händelsen har blivit föremål för en brottsutredning av ukrainska myndigheter – samtidigt som ryska källor hävdar att det i själva verket rör sig om en ukrainsk attack.

Enligt den ukrainska nyhetssajten The Kyiv Independent publicerade landets 77:e luftburna brigad ett videoklipp som visar hur en beväpnad drönare angriper två obeväpnade personer som färdas längs en landsväg med en vit flagga.

De båda civila, tillsammans med en hund, ska enligt ukrainska åklagare ha dödats i attacken. Myndigheten i Charkiv har inlett en förundersökning om misstänkt krigsbrott.

Kiev anklagar ryska styrkor för att ha genomfört attacken med en så kallad FPV-drönare. En typ av kortdistansdrönare som styrs i realtid via kamera och ofta används för precisionsattacker.

Annons:

En talesman för den ukrainska åklagarmyndigheten uppgav att det inte fanns några militära mål i området vid tidpunkten för attacken.

Moskva förnekar – pekar på Ukraina

Från ryskt håll framförs en helt annan bild. Ryska medier har rapporterat att drönarattacken kan ha utförts av ukrainska styrkor, och att Kiev använder händelsen i propagandasyfte.

Enligt dessa uppgifter ska videomaterialet vara manipulerat eller taget ur sitt sammanhang. Oberoende verifiering av drönarattacken saknas i nuläget.

Internationella organisationer som FN:s människorättsmission (HRMMU) och Human Rights Watch har tidigare rapporterat om att både ryska och ukrainska drönare har orsakat civila dödsoffer.

Attacken i Kupiansk-distriktet har väckt starka reaktioner, inte minst eftersom den tycks ha riktats mot personer som tydligt markerade att de var civila.

Händelsen illustrerar samtidigt de stora svårigheterna att fastställa ansvar i ett krig där drönarteknik spelar en allt större roll, och där båda sidor utnyttjar informationen i det psykologiska kriget om opinionen.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Tyskland รถkar militรคrstรถdet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad november 5, 2025 โ€“ av Redaktionen

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

Annons:

Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.