Tyskland kriminaliserar ifrågasättande av krigsbrott

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 3 december 2022
- av Markus Andersson
Riksdagshuset i Berlin.

Det tyska parlamentet har röstat igenom en lagändring som innebär att det blir olagligt att sympatisera med, förneka eller ”trivialisera” krigsbrott och folkmord. Enligt Deutsche Welle vill de tyska lagstiftarna ”inte längre tolerera” denna typ av yttranden, utan istället säkerställa att de som ägnar sig åt att ”röra upp hat eller störa den allmänna freden” straffas.

Att uttrycka sig på ett av den tyska staten icke godkänt sätt, om krigshandlingar som den tyska staten själva klassar som krigsbrott, kommer framöver att räknas som ”uppvigling till hat” (Volksverhetzung) – en tysk lag som sedan tidigare bland annat använts för att fängsla personer som ifrågasätter den officiella historieskrivningen kring förintelsen.

Michael Kubiciel, forskare inom juridik vid Augsburgs universitet, menar att lagändringen till stora delar togs fram som en eftergift till EU-kommissionen.

– Framför allt handlade det om att uppfylla EU-kommissionens krav och det har nu gjorts.

Josephine Ballon, advokat för gruppen HateAid, menar att den nya lagstiftningen kan komma att användas för att döma personer som uttalar sig på ett icke önskvärt sätt om det pågående kriget i Ukraina.

– Just nu, i samband med Ukrainakriget, ser vi några saker som kan falla under det. Jag skulle vilja säga att lagändringen kommer vid en tidpunkt då det kan vara ganska relevant.

Olagligt att kalla Ukraina fascister

Lagändringen kommer att gälla både på och utanför nätet. Aziz Epik, assisterande professor i straffrätt, menar att den som exempelvis tar ställning mot den ukrainska regeringen eller ifrågasätter att Ryssland skulle ägna sig åt krigsförbrytelser riskerar att straffas för det.

– Om du till exempel har ett möte där det agiteras mot ukrainare, eller talar om den “fascistiska regimen” i Kiev och sådana saker … eller om det finns en trivialisering av vad som hände i Bucha, då kan vi mycket väl hamna i situationer där den nya paragrafen kan gälla, säger han.

Lagändringen har också stött på massiv kritik, bland annat från historiker och experter på juridik, som menar att den klubbas igenom utan nödvändig transparens samt att paragrafen på ett oskäligt sätt kränker yttrandefriheten.

Michael Kubiciel menar dock att lagändringen inte alls hotar yttrandefriheten och hävdar att medborgarna ”fortfarande har rätten att förneka – så länge de inte uppviglar till hat”.

– Och detta bara om domstolen rent juridiskt kan bevisa att förnekandet inte var sant.

Godtycklighet och tveksamheter

Noterbart är att lagändringen också gör det straffbart att förneka eller trivialisera krigsbrott i pågående konflikter – även om dessa ännu inte blivit ordentligt utredda eller bevisade i en domstol. I praktiken menar kritiker att detta innebär att tyska medborgare nu kan straffas om de exempelvis säger att de inte tror på uppgifter från massmedia eller politiker, exempelvis om att Ryssland begått övergrepp på en viss plats vid en viss tidpunkt.

Kubiciel anser dock inte att medborgarna behöver vara oroliga för att straffas godtyckligt utan att de istället bör lita på det tyska rättssystemet.

– Jag tror att domstolarna bara kommer att bli aktiva i en tid när krigets dimma har lättat något, säger han. När fakta blir så tydliga att åklagarna faktiskt tror att de har tillräckligt med bevis också.

Det tyska justitieministeriet hävdar i sin tur att man har ”goda skäl” att även kriminalisera förnekandet av vad man menar är pågående krigsbrott.

Josephine Ballon medger att ”uppvigling till hat” är ett ”mycket komplext brott” med ”stort tolkningsutrymme”, men hävdar att tyska åklagare och domstolar är ”mycket försiktiga och endast tillåter att åtal väcks och går till rättegång i ett litet antal väl beprövade fall”.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!