MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 29 maj 2025

torsdag 29 maj 2025

Kommentar: Slutet nära när USA eskalerar

Kriget i Ukraina

Donald Trump har lovat att lösa konflikten i Ukraina vid sin återkomst till Vita huset och vissa diplomatiska kanaler har redan återöppnats. Samtidigt finns flera tecken på en farlig tid framöver när den militära situationen för den ukrainska militären och ökade insatser från västligt håll andas allt större desperation.

publicerad 18 november 2024
– av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Ukrainska soldater skjuter med 2S7 Pion.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Kriget i Ukraina ser ut att vara på väg att nå en ny militär brytpunkt. Tillståndet för den ukrainska militären tycks ha försämrats ytterligare och enligt de senaste rapporterna fortsätter ryska styrkor att med avsevärd kraft gå på resolut offensiv längs med större delen av frontlinjen.

Något som lägger ytterligare börda på Ukrainas svåra sakläge är den sedan tid tillbaka avstannade offensiven i Kursk-området. Det är vid detta avsnitt som de påstådda nordkoreanska styrkorna, enligt svårbedömda uppgifter, hävdas befinna sig. Det finns emellertid, ska tilläggas, än så länge inga bevis som håller för granskning att sådana enheter faktiskt haft stridskontakt med ukrainsk militär.

En av få – för ukrainskt vidkommande – positiva nyheter, är uppgifter från Washington som säger att Joe Biden nu gett grönt ljus för Kiev att attackera Ryssland med ATACMS-missiler.

Missilregn över kritisk infrastruktur

Söndagen präglades av vad som tros vara den mest omfattande ryska attacken mot Ukrainas infrastruktur sedan krigets början. Enligt rapporter användes över 120 missiler – inklusive kryssningsmissiler, raketer och drönare – för att slå mot främst transformatorstationer och kraftverk.

Anfallet har lett till både lokala och större strömavbrott runt om i landet. Ukrainska myndigheter rapporterar också om civila dödsoffer och skadade i staden Sumy, som drabbades hårt av attackerna.

Donetskfronten vacklar

Striderna på Donetskfronten intensifieras för vad dag. Byar som Uspenivka och Trudove pressas av ryska anfall från flera håll, vilket hotar att slå djupa hål i Ukrainas försvarslinjer.

Vidare norrut, kring Kurakhove, har ryska styrkor enligt geolokaliseringar redan avancerat in i Berestky och siktar på att nå Stari Terny. Detta skulle ytterligare förvärra försörjningssituationen för de ukrainska enheterna i regionen.

I regionen kring Bakhmut möter det ukrainska försvaret hård press från ryska stridskrafter. Enheter i Zabalka-distriktet i Toretsk hotas av inringning, samtidigt som det kommer rapporter om ett ryskt genombrott i Chasiv Yar, där ryska trupper enligt geolokaliseringar avancerar mot industriområdet i stadens centrum.

Försämrade försvarslinjer här skulle kunna få allvarliga konsekvenser för de ukrainska enheterna, och i ett för Ukraina värsta scenario riskera att rulla upp en större del av frontlinjen i området.

Ryska styrkor stormar Kupjansk

I östra Ukraina eskalerar också striderna, och då inte minst i och omkring den oerhört strategiskt viktiga Kupjansk. Ryssarna sägs nu efter flera mekaniserade attacker ha nått motorvägen H26, och kontrollerar enligt uppgifter 10–15 procent av själva staden Kupjansk.

Floden Oskil beskrivs i regionen emellertid fungera som en naturlig barriär, vilket försvårar både försvaret och de ryska anfallen. Hårda strider förväntas enligt bedömare bland annat därför fortsätta i området under kommande veckor.

Om Kupjansk faller i ryska händer är det inte enbart ett militärt kännbart debacle för Ukraina utan även prestigeförlust rent politiskt, något som tros kunna få stora konsekvenser på den geopolitiska scenen vad gäller inte minst fortsatt militärt stöd från Väst.

Ser en ny front dagens ljus?

I norr har ryska styrkor något överraskande korsat gränsen och gått in i Chernihiv-regionen och till synes säkrat flera orter. Krigsdimma och propaganda från båda sidor gör det dock svårt att få en klar bild av situationen i denna region. En teori är att det skulle kunna vara ett sätt för Moskva att tvinga Kiev att hålla enheter i beredskap, och på så sätt hindra dessa från att undsätta sina kamrater på andra delar av fronten.

Rapporter indikerar även att ryska styrkor kan ha inlett en offensiv på Zaporizjzja-fronten. Ett avsnitt som, utöver mindre skärmmyslingar och utbyte av artillerield, tidigare kunnat beskrivas som förhållandevis lugnt. Detta verkar nu kunna ändras, då mekaniserade enheter och infanterigrupper enligt källor avancerar mot byarna Orikhiv och Huliaipole. Om detta signalerar början på en storskalig offensiv mot staden Zaporizjzja eller endast syftar till att flytta frontlinjen längre norrut återstår samtidigt att se.

USA höjer insatserna

Samtidigt har den tyska förbundskanslern Olaf Scholz öppnat för kommunikationskanaler med Rysslands president Vladimir Putin. Samtal uppges ha kretsat kring situationen i Ukraina, dock utan att ha lett till några konkreta resultat. Enbart det faktum att parterna samtalat med varandra visar dock ett markant skifte i inriktningen från Väst, där diplomatiska samtal och potentiella eftergifter till ryska krav tidigare setts som uteslutet.

USA:s president Joe Biden har samtidigt, som inledningsvis nämnt, gett Ukraina grönt ljus att använda ATACMS-missiler mot mål inne på ryskt territorium. Beslutet markerar enligt kritiker en tydlig eskalering av kriget, då ATACMS kan nå mål på över 300 kilometers avstånd, och slå mot strategiska installationer långt bakom frontlinjerna. Enligt rapporter har flera sådana attacker redan genomförts, med särskilt fokus på militärbaser och logistiknoder djupt inne i Ryssland. Ryska företrädare beskriver beslutet som ett direkt hot mot landets säkerhet och varnar för att det kan leda till allvarliga motåtgärder.

Joe Biden Volodymyr Zelenskyj
Zelenskyj får grönt ljus av Joe Biden att använda ATACMS mot ryskt territorium. Foto: Office of the President of the United States

Ser vi ett annalkande slut på kriget?

Washingtons inriktning ser ut att i förlängningen vara avgörande för krigets dynamik och av allt att döma väntar därför nu en kritisk tid fram till Donald Trumps återkomst till Vita huset. Oaktat Trumps löften att få till ett snabbt slut på kriget och Olaf Scholz nyliga samtal med den ryske presidenten, ser de diplomatiska möjligheterna fortsatt ut att vara ytterst begränsade, samtidigt som insatserna från Väst och Ukraina ökar och andas allt större desperation.

Omvärlden kan bara hoppas på att utgången blir ett definitivt slut på kriget snarare än ytterligare eskalation stormakterna emellan.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz hot: Trotsiga EU-länder kan straffas ekonomiskt

Globalismens framfart

publicerad Igår 11:52
– av Redaktionen
Merz under World Economic Forum i Davos tidigare i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz hotar med att stödja en frysning av EU-finansiering till Slovakien och Ungern om länderna fortsätter att motsätta sig EU-ledarnas sanktionspolitik mot Ryssland.

Under måndagen upphävde Merz restriktionerna för Ukraina att använda tyska långdistansvapen djupt inne i Ryssland, ett beslut som Kreml beskrivit som en ”allvarlig eskalering”. Slovakien och Ungern har samtidigt intagit en kritisk hållning mot västvärldens förda politik i Ukrainakriget.

Merz uppskattar dock inte kritiken och riktade en tydlig varning till Bratislava och Budapest där han förkunnade att EU-länder som anses bryta mot rättsstatsprincipen kan möta överträdelseförfaranden.

– Att dra in europeiska medel är alltid ett alternativ… Om det är nödvändigt kommer vi att hantera det, tillade han.

Han betonade också att ”vi inte kan tillåta att hela EU:s beslut beror på en liten minoritet” och antydde att det kan bli ”tydligare ord och möjligen även hårdare konflikter” om de båda länderna inte ändrar kurs.

”Slutet på demokratin i Europa”

Slovakiens premiärminister, Robert Fico, och Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har länge kritiserat EU:s ledare för att det militära och ekonomiska stödet till Kiev förlänger kriget utan att ge några synbara framsteg.

Fico, som överlevde ett mordförsök i maj 2024, har sedan han kom till makten 2023 intagit en mer neutral hållning än sina föregångare. Under hans ledning har Slovakien minskat sitt militära stöd till Ukraina och lovat att lägga veto mot nya EU-sanktioner som kan skada landets ekonomi.  Fico har även besökt Moskva två gånger sedan december för att träffa Rysslands president Vladimir Putin, vilket har väckt ilska och kritik från både EU och Nato.

Den slovakiske premiärministern avvisade Merz hot om att dra in finansiering och kallade angreppet oacceptabelt.

– Om någon vill driva en politik där bara en åsikt är tillåten, är det slutet på demokratin i Europa, sa han till reportrar under ett besök i Armenien på tisdagen.

”Inte vägen till samhörighet och samarbete”

Han argumenterade för att en politik där endast en åsikt är tillåten är lika farlig för Europa som ett tredje världskrig och att tyska makthavare måste acceptera att alla inte har samma uppfattning som de själva.

Slovakien är inte något litet skolbarn som behöver läxas upp. Slovakiens suveräna ståndpunkter handlar inte om fåfänga, utan bygger på våra nationella intressen”, konstaterade Fico och fortsatte:

När man hör sådana aggressiva uttalanden känns det som om vi inte går mot ljusare tider. Den tyske förbundskanslerns ord är fullständigt oacceptabla i ett modernt Europa. Om vi inte lyder – ska vi då straffas? Det här är inte vägen till samhörighet och samarbete”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland planerar stor säkerhetszon i Ukraina

Kriget i Ukraina

  • Ryssland förklarar att man avser att inrätta en djupgående säkerhetszon på ukrainskt territorium för att skydda egna regioner från västerländska vapen.
  • Både Ryssland och Ukraina rapporterar samtidigt rekordstora drönar- och robotattacker under helgen – med betydande förluster och materiell förstörelse.
  • Här är det senaste vi vet om utvecklingen.
publicerad 26 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Ryssland Ukraina drönare attck
Rysk FPV-drönare förstör ukrainska försvarsmaktens pickup nära Kolodiazne. Källa: X/@MilitarySummary

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett uttalande på Telegram deklarerar Rysslands tidigare president och nuvarande säkerhetsrådsledamot, Dmitrij Medvedev, att en rysk seger förutsätter att Ukraina i praktiken ger upp en stor del av sitt territorium. En föreslagen bufferzon skulle sträcka sig upp till 60 kilometer in på ukrainskt område – i syfte att eliminera hotet från långdistansmissiler som Storm Shadow och ATACMS, enligt uppgifter från bland andra voiceofest.

Det måste skapas en demilitariserad zon som gör det omöjligt att använda även långdistansvapen mot vårt territorium, kommenterade Medvedev själv via Telegram.

Förslaget presenteras samtidigt som ryska armén fortsätter framryckningar i Charkivregionen – ett område som enligt Moskva inte är tänkt att bli en del av Ryssland, men som ska ingå i säkerhetszonen.

Enligt Business Insider cirkulerar även uppgifter om en betydligt större buffertzon, en zon som innefattar i princip hela Ukraina. Det är oklart om dessa uppgifter representerar en officiell rysk policy eller snarare propaganda och spekulation.

Största luftangreppet sedan kriget började

Natten till söndagen inledde Ryssland vad som uppges vara det hittills största koordinerade flyganfallet mot Ukraina. Enligt ukrainska försvarsstaben avfyrades hela 367 drönare och missiler i ett massivt anfall riktat mot bland annat Kiev, Lviv, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Dnipro.

Det ukrainska luftförsvaret hävdar att 266 drönare och 45 kryssningsmissiler sköts ner, men angreppen resulterade ändå i civila dödsfall – däribland tre barn i Zjytomyr. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, betecknade attacken som ”terrorism” och krävde ytterligare sanktioner från västvärlden.

Varje tystnad efter sådana attacker betyder en medverkan till terror, menade han i ett tal.

Patriotbatterier förstörda och Ukrainsk drönaroffensiv

I en uppföljande attack under torsdagen ska två amerikanska Patriot-system ha slagits ut i Dnipropetrovsk-regionen, enligt ryska försvarsministeriet. Även en AN/MPQ-65-radarstation uppges förstörd.

Bilder och satellitdata från platsen antyder att en Iskander-M-missil kan ha träffat platsen, vilket lett till spekulationer om svagheter i det ukrainska luftvärnsnätverket. Ukraina har hittills inte bekräftat förlusten, men flera explosionsmoln observerades i området samma dag.

Ukraina svarade med omfattande drönaranfall mot ryskt territorium. Enligt ryska försvarsdepartementet sköts minst 96 ukrainska drönare ner natten till måndagen, varav flera i Belgorod, Kursk och även över Moskva-regionen.

Flera av attackerna riktades mot infrastruktur, bland annat oljeraffinaderier i Krasnodar och oljedepåer i Kaluga.

En anmärkningsvärd händelse inträffade under president Putins besök i Kurskregionen, där en ukrainsk drönare exploderade nära helikoptern som förde honom vidare till ett möte. Händelsen bekräftades i ryska medier, men Putin ska inte ha kommit till skada.

Möjlig rysk sommaroffensiv?

Den omtalade buffertzonen visar hur en potentiell rysk säkerhetszon skulle kunna te sig – beroende på vilka uppgifter man ser som troliga. Oavsett version skulle en säkerhetszon i praktiken göra stora delar av det nuvarande Ukraina obeboeligt för ukrainsk militär aktivitet.

Flera militäranalytiker menar att intensiteten i helgens attacker – i kombination med uttalandet om buffertzon – kan signalera en förestående eskalering från rysk sida.

En sommaroffensiv mot staden Zaporizjzja, kombinerad med ett utökat brohuvud över Dnepr, alternativt en kniptångsmanöver vid den staden Pokrovsk är två möjliga scenarion.

Möjligheten att slå ut amerikanska försvarssystem och utöka räckvidden för drönare och ballistiska missiler tycks ha stärkt rysk operativ självsäkerhet. Ukrainas försvarskrafter fortsätter dock att hålla vissa frontlinjer i Donbas och norr om Avdiivka, även om resurserna där är kraftigt ansträngda.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket allvarlig med eskalerande attacker och strategiska manövrar från båda sidor. En potentiell buffertzon och intensifierade offensiver kan definitivt komma att påverka konfliktens utveckling under sommaren 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA sluter mineralavtal med Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Det nytecknade mineralavtalet mellan USA och Ukraina kan vara ett första tecken på att stridsyxan mellan Zelenskyj och Trump åtminstone tillfälligt är nergrävd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA och Ukraina har i dagarna formellt undertecknat ett omfattande mineralavtal som ger Washington tillgång till Ukrainas strategiska mineralresurser. Avtalet kan ses som en fördjupning av ländernas samarbete i spåren av det uppmärksammade och avbrutna mötet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i februari.

Den 30 april undertecknade USA och Ukraina ett ekonomiskt partnerskapsavtal som ger USA tillgång till Ukrainas viktiga mineralreserver, inklusive sällsynta jordartsmetaller, rapporterar PBS News.

Avtalet innebär också att parterna skapar en gemensam investeringsfond för att stödja Ukrainas återuppbyggnad efter kriget.

Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal, beskriver avtalet som ”Ett strategiskt avtal som syftar till att etablera ett investeringspartnerskap. Det är genuint en rättvis och fördelaktig internationell överenskommelse för gemensamma investeringar i Ukrainas utveckling och återhämtning mellan USA och Ukraina”.

Trump: Återbetalning

Fonden ska förvaltas gemensamt med lika rösträtt, där båda länder bidrar till kapitalet. Intäkter från nya licenser för kritiska mineraler, olja och gas ska delas, där 50 procent tillfaller Ukrainas statskassa via fonden.

Donald Trump har beskrivit mineralavtalet som en viktig del av USA:s fortsatta engagemang i Ukraina. Han har framhållit att avtalet ger USA tillgång till strategiska resurser och kan fungera som en form av återbetalning från Ukraina för det militära stöd som Washington har gett Kiev.

I sitt tal till den amerikanska kongressen, den 4 mars 2025, nämnde Trump mineralavtalet och betonade Ukrainas vilja att skriva under avtalet. Han lyfte fram betydelsen av partnerskapet för USA:s nationella säkerhet och stabiliteten i regionen, utan att gå in på detaljer om avtalets innehåll.

Svåra förhandlingar

Avtalet har föregåtts av långa och stundtals svåra förhandlingar, där frågor om säkerhetsgarantier varit centrala. Under ett möte i Vita huset i februari avbröts ett planerat toppmöte mellan Trump och Zelenskyj abrupt efter oenighet om villkoren.

Zelenskyj har betonat vikten av säkerhetsgarantier och sagt att förhandlingarna är i ständig utveckling. Premiärminister Shmyhal har dock uttryckt optimism om att avtalet kommer att undertecknas och att det stärker Ukrainas framtid.

Mineralresurserna i Ukraina omfattar 22 av de 50 material som USA:s geologiska undersökning klassar som kritiska, inklusive sällsynta, avgörande jordartsmetaller för elektronik, ren energiteknik och vissa vapensystem.

Avtalet är också en del av USA:s strategi för att minska beroendet av Kina, som dominerar produktionen av sällsynta jordartsmetaller globalt.

Parallellt med avtalet har USA och Ukraina diskuterat möjligheten att inkludera framtida militärt stöd som en del av investeringsfonden, även om tidigare militärt bistånd inte omfattas.

I samband med avtalet har i skrivande stund inga officiella kommentarer från Kreml eller Moskva publicerats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: När lögnerna faller: Zelenskyjs falska fredsspel

Kriget i Ukraina

Med Kursk återtaget och tiotusentals ukrainska soldater döda eller sårade fortsätter Zelenskyj att turnera runt bland västvärldens ledare. I etablissemangsmedierna förblir han den stora hjälten, trots att verkligheten på slagfältet säger någonting helt annat.

publicerad 28 april 2025
– av Redaktionen
Zelenskyj och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den lille rackaren Zelenskyj tog givetvis tillfället i akt att under begravningen av påven i Rom i dag få sig en liten pratstund med USA:s president Donald Trump, som han tidigare i veckan kritiserat i media.

Meanwhile in Moscow… deklarerade Rysslands president Vladimir Putin i dag, efter att ha blivit informerad om situationen på slagfältet av generalstabschefen Valery Gerasimov, att den ryska militären helt har befriat gränsregionen Kursk från ukrainska styrkor. Putin tackade de ryska soldater som deltog i att besegra de nynazistiska grupperna som invaderade regionen förra sommaren:

– Kievregimens vågade operation har misslyckats fullständigt och de enorma förluster som fienden lidit – inklusive bland de mest stridsberedda, tränade och utrustade soldaterna samt med hjälp av västerländsk utrustning – kommer säkerligen att återspeglas längs hela linjen av stridskontakt. Den ryska framgången krattar nu manegen för ytterligare framsteg inom andra områden av fronten, vilket för oss närmare den slutliga segern i konflikten.

Enligt Gerasimov uppgick de totala ukrainska förlusterna under Kurskintrånget till mer än 76 000 döda och skadade militärer, mer än 7 700 enheter militär utrustning som gått förlorad, inklusive 412 stridsvagnar, 340 infanteristridsfordon och 314 pansarvagnar.

Chefen för generalstaben bekräftade också att Rysslands militära insats i Kurskregionen stöddes av nordkoreanska trupper.

Jag, som många gånger ifrågasatt om det överhuvudtaget funnits några nordkoreaner på slagfältet med tanke på att de varit så osynliga och massmedia inte lyckats med att bevisa Ukrainas påståenden då bildunderlag saknats samt Ryssland inte kommenterat uppgifterna under hela tiden, blev överraskad när jag såg detta, och det tyder på att dödstalen bland nordkoreanerna måste ha varit mycket låga. Nu har det i alla fall bekräftats till slut – det fanns nordkoreanska soldater som stöd i Kursk.

Zelenskyj dementerar för övrigt Rysslands påstående om att de återtagit Kurskregionen. Med tanke på de 75 000 döda och svårt skadade ukrainska soldater som han beordrade på detta kamikazeuppdrag – vilket som en parentes är storleken på den brittiska armén – exklusive Natosoldaterna och de utländska legosoldaterna som inte räknas in samt alla fordon och material som förstördes (your tax money at work) – har Zelenskyj en hel del nya saker att bära på sina axlar.

Det ukrainska folket, som 2019 köpte skådespelaren Zelenskyjs falska löften om att han skulle bringa fred till Ukraina, måste verkligen ha fått sig ett hårt uppvaknande vid det här laget, men i det svenska etablissemangets ögon är Big Z alltid en hjälte och vinnare.

Zelenskyj hade också ett privat möte med Frankrikes president Emmanuel Macron, som efteråt skrev på X att Ukraina är redo för en ovillkorlig vapenvila, vilket Zelenskyj berättade för honom i dag och vill arbeta med amerikanerna samt européerna för att uppnå.

Zelenskyj hade kunnat få fred redan i mars 2022 om han satt sin signatur på det fredsavtal som låg framför honom innan BoJo fick honom på andra tankar, vilket resulterade i att han istället skickade sin befolkning till slakt och sålde ut landet till krigsprofitörer från väst. Så det vi nu hör är enbart hyckleri, och såväl Zelenskyj som Macron inklusive Trump tycks glömma att de inte styr processen eftersom de förlorat kriget.

Fortsättning lär följa.

 

Jenny Piper

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.