MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/slutet-nara-nar-usa-eskalerar/

Utrikes

Kommentar: Slutet nära när USA eskalerar

Kriget i Ukraina

Jan Sundstedt

Donald Trump har lovat att lösa konflikten i Ukraina vid sin återkomst till Vita huset och vissa diplomatiska kanaler har redan återöppnats. Samtidigt finns flera tecken på en farlig tid framöver när den militära situationen för den ukrainska militären och ökade insatser från västligt håll andas allt större desperation.

Uppdaterad november 18, 2024, Publicerad november 18, 2024 – av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Ukrainska soldater skjuter med 2S7 Pion.
5 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Kriget i Ukraina ser ut att vara på väg att nå en ny militär brytpunkt. Tillståndet för den ukrainska militären tycks ha försämrats ytterligare och enligt de senaste rapporterna fortsätter ryska styrkor att med avsevärd kraft gå på resolut offensiv längs med större delen av frontlinjen.

Något som lägger ytterligare börda på Ukrainas svåra sakläge är den sedan tid tillbaka avstannade offensiven i Kursk-området. Det är vid detta avsnitt som de påstådda nordkoreanska styrkorna, enligt svårbedömda uppgifter, hävdas befinna sig. Det finns emellertid, ska tilläggas, än så länge inga bevis som håller för granskning att sådana enheter faktiskt haft stridskontakt med ukrainsk militär.

En av få - för ukrainskt vidkommande - positiva nyheter, är uppgifter från Washington som säger att Joe Biden nu gett grönt ljus för Kiev att attackera Ryssland med ATACMS-missiler.

Missilregn över kritisk infrastruktur

Söndagen präglades av vad som tros vara den mest omfattande ryska attacken mot Ukrainas infrastruktur sedan krigets början. Enligt rapporter användes över 120 missiler – inklusive kryssningsmissiler, raketer och drönare – för att slå mot främst transformatorstationer och kraftverk.

Annons:

Anfallet har lett till både lokala och större strömavbrott runt om i landet. Ukrainska myndigheter rapporterar också om civila dödsoffer och skadade i staden Sumy, som drabbades hårt av attackerna.

Donetskfronten vacklar

Striderna på Donetskfronten intensifieras för vad dag. Byar som Uspenivka och Trudove pressas av ryska anfall från flera håll, vilket hotar att slå djupa hål i Ukrainas försvarslinjer.

Vidare norrut, kring Kurakhove, har ryska styrkor enligt geolokaliseringar redan avancerat in i Berestky och siktar på att nå Stari Terny. Detta skulle ytterligare förvärra försörjningssituationen för de ukrainska enheterna i regionen.

I regionen kring Bakhmut möter det ukrainska försvaret hård press från ryska stridskrafter. Enheter i Zabalka-distriktet i Toretsk hotas av inringning, samtidigt som det kommer rapporter om ett ryskt genombrott i Chasiv Yar, där ryska trupper enligt geolokaliseringar avancerar mot industriområdet i stadens centrum.

Försämrade försvarslinjer här skulle kunna få allvarliga konsekvenser för de ukrainska enheterna, och i ett för Ukraina värsta scenario riskera att rulla upp en större del av frontlinjen i området.

Ryska styrkor stormar Kupjansk

I östra Ukraina eskalerar också striderna, och då inte minst i och omkring den oerhört strategiskt viktiga Kupjansk. Ryssarna sägs nu efter flera mekaniserade attacker ha nått motorvägen H26, och kontrollerar enligt uppgifter 10–15 procent av själva staden Kupjansk.

Floden Oskil beskrivs i regionen emellertid fungera som en naturlig barriär, vilket försvårar både försvaret och de ryska anfallen. Hårda strider förväntas enligt bedömare bland annat därför fortsätta i området under kommande veckor.

Om Kupjansk faller i ryska händer är det inte enbart ett militärt kännbart debacle för Ukraina utan även prestigeförlust rent politiskt, något som tros kunna få stora konsekvenser på den geopolitiska scenen vad gäller inte minst fortsatt militärt stöd från Väst.

Ser en ny front dagens ljus?

I norr har ryska styrkor något överraskande korsat gränsen och gått in i Chernihiv-regionen och till synes säkrat flera orter. Krigsdimma och propaganda från båda sidor gör det dock svårt att få en klar bild av situationen i denna region. En teori är att det skulle kunna vara ett sätt för Moskva att tvinga Kiev att hålla enheter i beredskap, och på så sätt hindra dessa från att undsätta sina kamrater på andra delar av fronten.

Rapporter indikerar även att ryska styrkor kan ha inlett en offensiv på Zaporizjzja-fronten. Ett avsnitt som, utöver mindre skärmmyslingar och utbyte av artillerield, tidigare kunnat beskrivas som förhållandevis lugnt. Detta verkar nu kunna ändras, då mekaniserade enheter och infanterigrupper enligt källor avancerar mot byarna Orikhiv och Huliaipole. Om detta signalerar början på en storskalig offensiv mot staden Zaporizjzja eller endast syftar till att flytta frontlinjen längre norrut återstår samtidigt att se.

USA höjer insatserna

Samtidigt har den tyska förbundskanslern Olaf Scholz öppnat för kommunikationskanaler med Rysslands president Vladimir Putin. Samtal uppges ha kretsat kring situationen i Ukraina, dock utan att ha lett till några konkreta resultat. Enbart det faktum att parterna samtalat med varandra visar dock ett markant skifte i inriktningen från Väst, där diplomatiska samtal och potentiella eftergifter till ryska krav tidigare setts som uteslutet.

USA:s president Joe Biden har samtidigt, som inledningsvis nämnt, gett Ukraina grönt ljus att använda ATACMS-missiler mot mål inne på ryskt territorium. Beslutet markerar enligt kritiker en tydlig eskalering av kriget, då ATACMS kan nå mål på över 300 kilometers avstånd, och slå mot strategiska installationer långt bakom frontlinjerna. Enligt rapporter har flera sådana attacker redan genomförts, med särskilt fokus på militärbaser och logistiknoder djupt inne i Ryssland. Ryska företrädare beskriver beslutet som ett direkt hot mot landets säkerhet och varnar för att det kan leda till allvarliga motåtgärder.

Joe Biden Volodymyr Zelenskyj
Zelenskyj får grönt ljus av Joe Biden att använda ATACMS mot ryskt territorium. Foto: Office of the President of the United States

Ser vi ett annalkande slut på kriget?

Washingtons inriktning ser ut att i förlängningen vara avgörande för krigets dynamik och av allt att döma väntar därför nu en kritisk tid fram till Donald Trumps återkomst till Vita huset. Oaktat Trumps löften att få till ett snabbt slut på kriget och Olaf Scholz nyliga samtal med den ryske presidenten, ser de diplomatiska möjligheterna fortsatt ut att vara ytterst begränsade, samtidigt som insatserna från Väst och Ukraina ökar och andas allt större desperation.

Omvärlden kan bara hoppas på att utgången blir ett definitivt slut på kriget snarare än ytterligare eskalation stormakterna emellan.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-skanker-ytterligare-miljoner-till-ukrainas-energisektor-trots-korruptionsskandal/

Utrikes

Tyskland skänker ytterligare miljoner till Ukrainas energisektor – trots korruptionsskandal

Kriget i Ukraina

Publicerad november 13, 2025 – av Jan Sundstedt
Friedrich Merz CDU
Regeringen Merz fortsätter att skänka hundratals miljoner till Ukraina - trots landets återkommande och omfattande korruptionsskandaler.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Berlin ökar sitt ekonomiska stöd till Ukrainas energisystem med ytterligare 40 miljoner euro – samtidigt som en omfattande mutskandal skakar landets statliga energibolag.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade på tisdagen att Berlin avsätter 40 miljoner euro (cirka 460 miljoner kronor) för att hjälpa Ukraina klara vinterns energibehov.

Syftet, menar han, är att säkerställa att ukrainska hushåll och industrier kan fortsätta fungera trots krigets påfrestningar.

– Tyskland hjälper ukrainarna att överleva ännu en vinter i krig med ytterligare 40 miljoner euro, sade Wadephul i ett uttalande, och påpekade samtidigt att Tyskland redan i år har spenderat omkring nio miljarder euro i militärt stöd till Kiev.

Annons:

Utredning om mutor i statligt kärnkraftsbolag

Tillkännagivandet sammanfaller med att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå, NABU, inlett en omfattande utredning mot vad som beskrivs som en högnivåbrottslig organisation.

Organisationen misstänks ha tjänat stora summor genom mutor och olagliga kontrakt med det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom.

Hittills har sju personer åtalats, och enligt ukrainska medier pekas affärsmannen Timur Mindich ut som en av de huvudmisstänkta.

Mindich, som har nära band till president Volodymyr Zelensky och tidigare varit hans affärspartner, ska ha lämnat landet strax innan hans bostad genomsöktes av utredare.

Kremls talesman Dmitrij Peskov menar att västvärldens bistånd till Ukraina till stor del har "stulits" på grund av den utbredda korruptionen.

Den tidigare amerikanske säkerhetsrådgivaren Michael Waltz har på liknande sätt beskrivit Ukraina som "...ett av de mest korrupta länderna i världen."

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj alltmer pressat av Ukrainas återkommande korruptionsskandaler. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Korruptionen fortsätter - stödet likaså

Korruption har länge varit ett genomgripande problem i Ukraina. En undersökning från Kiev International Institute of Sociology (KIIS) visade i september att 71 procent av befolkningen upplever att korruptionen ökat sedan konflikten med Ryssland trappades upp 2022.

Ukraina har sedan 2014 genomfört reformer mot korruption - bland annat genom att skapa nya institutioner som Nationella byrån för bekämpning av korruption (NABU) och Nationella byrån för förebyggande av korruption (NACP).

Korruption är trots reformerna fortfarande ett omfattande problem i landet, särskilt inom vissa sektorer som energisektorn. Det finns kritik mot att västerländskt stöd riskerar hamna i korrupta strukturer.

Transparency Internationals senaste korruptionsindex placerar Ukraina på plats 105 av 180 länder – bättre än Ryssland (154), men långt från EU-nivå. Trots detta fortsätter västländerna att pumpa in stöd till Kiev.

Tysklands beslut att öka sina bidrag väcker således frågor om hur biståndet ska kontrolleras och hur effektivt det faktiskt används i ett land som fortfarande kämpar mot systemisk korruption.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ber-hon-till-gud-pa-sina-bara-knan-sedan-sprangs-hon-i-luften/

Utrikes

Här ber hon till gud på sina bara knän – sedan sprängs hon i luften

Kriget i Ukraina

Publicerad november 12, 2025 – av Jan Sundstedt
Kvinnan bad på sina bara knän – ändå visade drönaropperatören ingen nåd.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

En tragisk drönarattack i nordöstra Ukraina har lett till att både Kiev och Moskva nu beskyller varandra för att ha dödat civila. Händelsen har blivit föremål för en brottsutredning av ukrainska myndigheter – samtidigt som ryska källor hävdar att det i själva verket rör sig om en ukrainsk attack.

Enligt den ukrainska nyhetssajten The Kyiv Independent publicerade landets 77:e luftburna brigad ett videoklipp som visar hur en beväpnad drönare angriper två obeväpnade personer som färdas längs en landsväg med en vit flagga.

De båda civila, tillsammans med en hund, ska enligt ukrainska åklagare ha dödats i attacken. Myndigheten i Charkiv har inlett en förundersökning om misstänkt krigsbrott.

Kiev anklagar ryska styrkor för att ha genomfört attacken med en så kallad FPV-drönare. En typ av kortdistansdrönare som styrs i realtid via kamera och ofta används för precisionsattacker.

Annons:

En talesman för den ukrainska åklagarmyndigheten uppgav att det inte fanns några militära mål i området vid tidpunkten för attacken.

Moskva förnekar – pekar på Ukraina

Från ryskt håll framförs en helt annan bild. Ryska medier har rapporterat att drönarattacken kan ha utförts av ukrainska styrkor, och att Kiev använder händelsen i propagandasyfte.

Enligt dessa uppgifter ska videomaterialet vara manipulerat eller taget ur sitt sammanhang. Oberoende verifiering av drönarattacken saknas i nuläget.

Internationella organisationer som FN:s människorättsmission (HRMMU) och Human Rights Watch har tidigare rapporterat om att både ryska och ukrainska drönare har orsakat civila dödsoffer.

Attacken i Kupiansk-distriktet har väckt starka reaktioner, inte minst eftersom den tycks ha riktats mot personer som tydligt markerade att de var civila.

Händelsen illustrerar samtidigt de stora svårigheterna att fastställa ansvar i ett krig där drönarteknik spelar en allt större roll, och där båda sidor utnyttjar informationen i det psykologiska kriget om opinionen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-okar-militarstodet-till-ukraina-med-miljarder/

Utrikes

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

Annons:

— Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/kopenhamn-blir-centrum-for-ukrainsk-vapenexport/

Utrikes

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad november 4, 2025 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.