Kriget i Ukraina ser ut att vara på väg att nå en ny militär brytpunkt. Tillståndet för den ukrainska militären tycks ha försämrats ytterligare och enligt de senaste rapporterna fortsätter ryska styrkor att med avsevärd kraft gå på resolut offensiv längs med större delen av frontlinjen.
Något som lägger ytterligare börda på Ukrainas svåra sakläge är den sedan tid tillbaka avstannade offensiven i Kursk-området. Det är vid detta avsnitt som de påstådda nordkoreanska styrkorna, enligt svårbedömda uppgifter, hävdas befinna sig. Det finns emellertid, ska tilläggas, än så länge inga bevis som håller för granskning att sådana enheter faktiskt haft stridskontakt med ukrainsk militär.
En av få - för ukrainskt vidkommande - positiva nyheter, är uppgifter från Washington som säger att Joe Biden nu gett grönt ljus för Kiev att attackera Ryssland med ATACMS-missiler.
Missilregn över kritisk infrastruktur
Söndagen präglades av vad som tros vara den mest omfattande ryska attacken mot Ukrainas infrastruktur sedan krigets början. Enligt rapporter användes över 120 missiler – inklusive kryssningsmissiler, raketer och drönare – för att slå mot främst transformatorstationer och kraftverk.
Anfallet har lett till både lokala och större strömavbrott runt om i landet. Ukrainska myndigheter rapporterar också om civila dödsoffer och skadade i staden Sumy, som drabbades hårt av attackerna.
for @GeoConfirmed @UAControlMap @MilitarySummary
Damage to the Kremenchug hydroelectric power station dam as a result of a massive missile attack on Ukrainian infrastructure facilities.
Georeferencing: https://t.co/pjI9j4SFSdhttps://t.co/IwMUHgSRR4 pic.twitter.com/XnERQmdiit
— John Spectator (@johnspectator) November 17, 2024
Donetskfronten vacklar
Striderna på Donetskfronten intensifieras för vad dag. Byar som Uspenivka och Trudove pressas av ryska anfall från flera håll, vilket hotar att slå djupa hål i Ukrainas försvarslinjer.
Vidare norrut, kring Kurakhove, har ryska styrkor enligt geolokaliseringar redan avancerat in i Berestky och siktar på att nå Stari Terny. Detta skulle ytterligare förvärra försörjningssituationen för de ukrainska enheterna i regionen.
I regionen kring Bakhmut möter det ukrainska försvaret hård press från ryska stridskrafter. Enheter i Zabalka-distriktet i Toretsk hotas av inringning, samtidigt som det kommer rapporter om ett ryskt genombrott i Chasiv Yar, där ryska trupper enligt geolokaliseringar avancerar mot industriområdet i stadens centrum.
Försämrade försvarslinjer här skulle kunna få allvarliga konsekvenser för de ukrainska enheterna, och i ett för Ukraina värsta scenario riskera att rulla upp en större del av frontlinjen i området.
Ryska styrkor stormar Kupjansk
I östra Ukraina eskalerar också striderna, och då inte minst i och omkring den oerhört strategiskt viktiga Kupjansk. Ryssarna sägs nu efter flera mekaniserade attacker ha nått motorvägen H26, och kontrollerar enligt uppgifter 10–15 procent av själva staden Kupjansk.
Floden Oskil beskrivs i regionen emellertid fungera som en naturlig barriär, vilket försvårar både försvaret och de ryska anfallen. Hårda strider förväntas enligt bedömare bland annat därför fortsätta i området under kommande veckor.
Om Kupjansk faller i ryska händer är det inte enbart ett militärt kännbart debacle för Ukraina utan även prestigeförlust rent politiskt, något som tros kunna få stora konsekvenser på den geopolitiska scenen vad gäller inte minst fortsatt militärt stöd från Väst.
#UkraineRussiaWar
* The Russian ground offensive in Kupjansk is progressing. The Russians are now on the H26 highway after several mechanized attacks. Stabilization of the situation is made more difficult for the Ukrainians by the Oskil River to the west, as this not only serves… pic.twitter.com/vBertFTCNC— Military Summary (@MilitarySummary) November 16, 2024
Ser en ny front dagens ljus?
I norr har ryska styrkor något överraskande korsat gränsen och gått in i Chernihiv-regionen och till synes säkrat flera orter. Krigsdimma och propaganda från båda sidor gör det dock svårt att få en klar bild av situationen i denna region. En teori är att det skulle kunna vara ett sätt för Moskva att tvinga Kiev att hålla enheter i beredskap, och på så sätt hindra dessa från att undsätta sina kamrater på andra delar av fronten.
Rapporter indikerar även att ryska styrkor kan ha inlett en offensiv på Zaporizjzja-fronten. Ett avsnitt som, utöver mindre skärmmyslingar och utbyte av artillerield, tidigare kunnat beskrivas som förhållandevis lugnt. Detta verkar nu kunna ändras, då mekaniserade enheter och infanterigrupper enligt källor avancerar mot byarna Orikhiv och Huliaipole. Om detta signalerar början på en storskalig offensiv mot staden Zaporizjzja eller endast syftar till att flytta frontlinjen längre norrut återstår samtidigt att se.
Today, a Sabotage and Recoinnassance Group of the #Russian Armed Forces entered Ukraine, in #Chernigov Oblast and captured 3 villages: Muravi, Kolos, Gremyach.
The purpose of this operation is still unclear.
Map: [https://t.co/7bSloh6grG]— Live Ukraine War Map (@LiveUAWarMap) November 15, 2024
USA höjer insatserna
Samtidigt har den tyska förbundskanslern Olaf Scholz öppnat för kommunikationskanaler med Rysslands president Vladimir Putin. Samtal uppges ha kretsat kring situationen i Ukraina, dock utan att ha lett till några konkreta resultat. Enbart det faktum att parterna samtalat med varandra visar dock ett markant skifte i inriktningen från Väst, där diplomatiska samtal och potentiella eftergifter till ryska krav tidigare setts som uteslutet.
USA:s president Joe Biden har samtidigt, som inledningsvis nämnt, gett Ukraina grönt ljus att använda ATACMS-missiler mot mål inne på ryskt territorium. Beslutet markerar enligt kritiker en tydlig eskalering av kriget, då ATACMS kan nå mål på över 300 kilometers avstånd, och slå mot strategiska installationer långt bakom frontlinjerna. Enligt rapporter har flera sådana attacker redan genomförts, med särskilt fokus på militärbaser och logistiknoder djupt inne i Ryssland. Ryska företrädare beskriver beslutet som ett direkt hot mot landets säkerhet och varnar för att det kan leda till allvarliga motåtgärder.
Ser vi ett annalkande slut på kriget?
Washingtons inriktning ser ut att i förlängningen vara avgörande för krigets dynamik och av allt att döma väntar därför nu en kritisk tid fram till Donald Trumps återkomst till Vita huset. Oaktat Trumps löften att få till ett snabbt slut på kriget och Olaf Scholz nyliga samtal med den ryske presidenten, ser de diplomatiska möjligheterna fortsatt ut att vara ytterst begränsade, samtidigt som insatserna från Väst och Ukraina ökar och andas allt större desperation.
Omvärlden kan bara hoppas på att utgången blir ett definitivt slut på kriget snarare än ytterligare eskalation stormakterna emellan.
Jan Sundstedt
