Annons:

Kommentar: Slutet nära när USA eskalerar

Kriget i Ukraina

Donald Trump har lovat att lösa konflikten i Ukraina vid sin återkomst till Vita huset och vissa diplomatiska kanaler har redan återöppnats. Samtidigt finns flera tecken på en farlig tid framöver när den militära situationen för den ukrainska militären och ökade insatser från västligt håll andas allt större desperation.

Uppdaterad november 18, 2024, Publicerad november 18, 2024
– av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Ukrainska soldater skjuter med 2S7 Pion.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Kriget i Ukraina ser ut att vara på väg att nå en ny militär brytpunkt. Tillståndet för den ukrainska militären tycks ha försämrats ytterligare och enligt de senaste rapporterna fortsätter ryska styrkor att med avsevärd kraft gå på resolut offensiv längs med större delen av frontlinjen.

Något som lägger ytterligare börda på Ukrainas svåra sakläge är den sedan tid tillbaka avstannade offensiven i Kursk-området. Det är vid detta avsnitt som de påstådda nordkoreanska styrkorna, enligt svårbedömda uppgifter, hävdas befinna sig. Det finns emellertid, ska tilläggas, än så länge inga bevis som håller för granskning att sådana enheter faktiskt haft stridskontakt med ukrainsk militär.

En av få – för ukrainskt vidkommande – positiva nyheter, är uppgifter från Washington som säger att Joe Biden nu gett grönt ljus för Kiev att attackera Ryssland med ATACMS-missiler.

Missilregn över kritisk infrastruktur

Söndagen präglades av vad som tros vara den mest omfattande ryska attacken mot Ukrainas infrastruktur sedan krigets början. Enligt rapporter användes över 120 missiler – inklusive kryssningsmissiler, raketer och drönare – för att slå mot främst transformatorstationer och kraftverk.

Annons:

Anfallet har lett till både lokala och större strömavbrott runt om i landet. Ukrainska myndigheter rapporterar också om civila dödsoffer och skadade i staden Sumy, som drabbades hårt av attackerna.

Donetskfronten vacklar

Striderna på Donetskfronten intensifieras för vad dag. Byar som Uspenivka och Trudove pressas av ryska anfall från flera håll, vilket hotar att slå djupa hål i Ukrainas försvarslinjer.

Vidare norrut, kring Kurakhove, har ryska styrkor enligt geolokaliseringar redan avancerat in i Berestky och siktar på att nå Stari Terny. Detta skulle ytterligare förvärra försörjningssituationen för de ukrainska enheterna i regionen.

I regionen kring Bakhmut möter det ukrainska försvaret hård press från ryska stridskrafter. Enheter i Zabalka-distriktet i Toretsk hotas av inringning, samtidigt som det kommer rapporter om ett ryskt genombrott i Chasiv Yar, där ryska trupper enligt geolokaliseringar avancerar mot industriområdet i stadens centrum.

Försämrade försvarslinjer här skulle kunna få allvarliga konsekvenser för de ukrainska enheterna, och i ett för Ukraina värsta scenario riskera att rulla upp en större del av frontlinjen i området.

Ryska styrkor stormar Kupjansk

I östra Ukraina eskalerar också striderna, och då inte minst i och omkring den oerhört strategiskt viktiga Kupjansk. Ryssarna sägs nu efter flera mekaniserade attacker ha nått motorvägen H26, och kontrollerar enligt uppgifter 10–15 procent av själva staden Kupjansk.

Floden Oskil beskrivs i regionen emellertid fungera som en naturlig barriär, vilket försvårar både försvaret och de ryska anfallen. Hårda strider förväntas enligt bedömare bland annat därför fortsätta i området under kommande veckor.

Om Kupjansk faller i ryska händer är det inte enbart ett militärt kännbart debacle för Ukraina utan även prestigeförlust rent politiskt, något som tros kunna få stora konsekvenser på den geopolitiska scenen vad gäller inte minst fortsatt militärt stöd från Väst.

Ser en ny front dagens ljus?

I norr har ryska styrkor något överraskande korsat gränsen och gått in i Chernihiv-regionen och till synes säkrat flera orter. Krigsdimma och propaganda från båda sidor gör det dock svårt att få en klar bild av situationen i denna region. En teori är att det skulle kunna vara ett sätt för Moskva att tvinga Kiev att hålla enheter i beredskap, och på så sätt hindra dessa från att undsätta sina kamrater på andra delar av fronten.

Rapporter indikerar även att ryska styrkor kan ha inlett en offensiv på Zaporizjzja-fronten. Ett avsnitt som, utöver mindre skärmmyslingar och utbyte av artillerield, tidigare kunnat beskrivas som förhållandevis lugnt. Detta verkar nu kunna ändras, då mekaniserade enheter och infanterigrupper enligt källor avancerar mot byarna Orikhiv och Huliaipole. Om detta signalerar början på en storskalig offensiv mot staden Zaporizjzja eller endast syftar till att flytta frontlinjen längre norrut återstår samtidigt att se.

USA höjer insatserna

Samtidigt har den tyska förbundskanslern Olaf Scholz öppnat för kommunikationskanaler med Rysslands president Vladimir Putin. Samtal uppges ha kretsat kring situationen i Ukraina, dock utan att ha lett till några konkreta resultat. Enbart det faktum att parterna samtalat med varandra visar dock ett markant skifte i inriktningen från Väst, där diplomatiska samtal och potentiella eftergifter till ryska krav tidigare setts som uteslutet.

USA:s president Joe Biden har samtidigt, som inledningsvis nämnt, gett Ukraina grönt ljus att använda ATACMS-missiler mot mål inne på ryskt territorium. Beslutet markerar enligt kritiker en tydlig eskalering av kriget, då ATACMS kan nå mål på över 300 kilometers avstånd, och slå mot strategiska installationer långt bakom frontlinjerna. Enligt rapporter har flera sådana attacker redan genomförts, med särskilt fokus på militärbaser och logistiknoder djupt inne i Ryssland. Ryska företrädare beskriver beslutet som ett direkt hot mot landets säkerhet och varnar för att det kan leda till allvarliga motåtgärder.

Joe Biden Volodymyr Zelenskyj
Zelenskyj får grönt ljus av Joe Biden att använda ATACMS mot ryskt territorium. Foto: Office of the President of the United States

Ser vi ett annalkande slut på kriget?

Washingtons inriktning ser ut att i förlängningen vara avgörande för krigets dynamik och av allt att döma väntar därför nu en kritisk tid fram till Donald Trumps återkomst till Vita huset. Oaktat Trumps löften att få till ett snabbt slut på kriget och Olaf Scholz nyliga samtal med den ryske presidenten, ser de diplomatiska möjligheterna fortsatt ut att vara ytterst begränsade, samtidigt som insatserna från Väst och Ukraina ökar och andas allt större desperation.

Omvärlden kan bara hoppas på att utgången blir ett definitivt slut på kriget snarare än ytterligare eskalation stormakterna emellan.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad yesterday 16:04
– av Isac Boman
Pete Hegseth tillsammans med Nato-chefen Mark Rutte.

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar.

Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina.

USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft.

Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås.

Annons:

— Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna.

Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas.

— Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han.

Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober.

Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA – den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi.

Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin.

USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med Tomahawks till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 13, 2025
– av Jan Sundstedt
Tomahawk Block IV kryssningsmissil

USA:s president Donald Trump säger att Ukraina kan få långdistansrobotarna Tomahawk om kriget inte får en lösning. Han medger att vapentillförseln skulle utgöra ”ett nytt aggressivt steg” mot Ryssland.

President Donald Trump meddelade under ett framträdande på söndagen att han är beredd att föra frågan om leverans av Tomahawk-missiler till Ukraina i diskussion med Rysslands president Vladimir Putin, om kriget inte avslutas inom en nära framtid.

Om det här kriget inte kommer att lösas, kommer jag att skicka Tomahawks, sade Trump till reportrar ombord på Air Force One, enligt uppgifter från Associated Press.

Han betonade samtidigt att han skulle vilja förstå vad Ukraina avser göra med vapnen, för att undvika en oönskad upptrappning i kriget.

Annons:

I likhet med Trump själv har dock flera källor uttryckt reservation inför en faktisk leverans. Reuters rapporterar att det är osannolikt att USA kommer att skicka Tomahawks till Ukraina, eftersom befintliga lager redan är öronmärkta för flottan och andra militära syften.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har länge önskat Tomahawk-missiler av USA. Montage. Foto: IAEA, Matt Johnson/Right Cheer/CC BY 2.0

Kan träffa mål långt in i Ryssland

Tomahawk-missiler har en uppskattad räckvidd på omkring 2 500 km (1 550 miles), vilket skulle ge Ukraina kapacitet att slå mot mål långt inne i Ryssland – inklusive Moskva – om leveranserna blir verklighet.

Vissa kritiker och analytiker ifrågasätter dock hur mycket ett sådant vapen skulle kunna påverka konflikten på marken. Enligt rapporter är Trumps närmaste rådgivare skeptiska till att Tomahawk-missiler skulle förändra stridsdynamiken avsevärt.

Kreml varnar nu kraftfullt för konsekvenser om Tomahawks levereras till Ukraina. Ryska representanter hävdar att en sådan handling skulle trappa upp konflikten dramatiskt och bädda för ett nytt kapitel i kriget.

Ryssland menar vidare att ukrainska styrkor inte skulle kunna hantera ett sådant sofistikerat system utan direkt amerikanskt deltagande.

Tidigare uttalanden från Vladimir Putin har också pekat på att leverans av sådana vapen skulle innebära ett ”kvalitativt nytt stadium” i konflikten.

Retoriken mellan Vladimir Putin och Donald Trump alltmer ansträngd. Foto: USA:s försvarsdepartement

Trump: ”Fattat ett slags beslut”

Trump har tidigare antytt att han ”fattat ett slags beslut” kring leverans av Tomahawks, men att han vill ha mer information om vad Ukraina faktiskt planerar att göra med dem. Han har också framhållit att vapnen inte skulle skickas direkt av USA till Ukraina, utan snarare via Nato-alliansen.

Om en överenskommelse träffas och vapnen verkligen levereras, återstår svåra tekniska, organisatoriska och diplomatiska utmaningar att lösa.

Ukraina skulle behöva operativ kapacitet, träning, målvalssystem och stöd för att hantera långräckviddig offensiv förmåga.

Hotet om att beväpna Ukraina med Tomahawks markerar en tydlig förändring i retoriken från Trump-administrationen och en ökad beredskap att använda krigets tyngsta symboler i diplomatisk press.

Mellan orden och verkligheten står logistiska begränsningar och politiska farhågor – inte minst från Moskva.

Om beslutet väl fattas – och vapnen levereras – kan vi stå inför en ny upptrappning i konflikten där riskerna för direkt konfrontation mellan stormakterna kan bli verklighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islamistledare övervakades av Säpo – nu hyllad drönarspecialist i Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 8, 2025
– av Isac Boman
Viktor Gaziev är tydlig med att han aldrig hade anslutit sig till kriget utan svenska myndigheters inblandning.

Säpo såg honom som ett så farligt hot att han hölls under daglig uppsikt. Men i juni 2023 försvann Viktor Gaziev – och nu har han hittats i Ukraina där han blivit hyllad drönarexpert, fått utmärkelser och träffat president Zelenskyj.

Själv uppger han att svenska myndigheter pressade honom att åka ner till kriget och eskorterade honom dit.

Viktor Gaziev var en av de så kallade sex imamerna som 2019 klassades som ett allvarligt hot mot rikets säkerhet. Regeringen beslutade att utvisa honom, men utvisningen verkställdes aldrig – Gaziev bedömdes riskera tortyr och förföljelse i sitt hemland Ryssland.

Istället hölls den radikale islamisten under omfattande övervakning med daglig anmälningsplikt hos polisen. Tills han plötsligt var borta.

Annons:

Statstelevisionen SVT:s Uppdrag granskning har nu spårat upp honom – inte i Sverige, utan som drönarspecialist i den ukrainska armén.

Pressades att åka till kriget

Hur hamnade en internationellt efterlyst person utan resehandlingar och med daglig anmälningsplikt på Gävle polisstation i Ukraina?

Själv beskriver Gaziev det som resultatet av påtryckningar från Säkerhetspolisen. Han hävdar att Säpo arrangerade ett enskilt möte med hans exfru och uppmanade henne att övertala honom att åka. Lockelsen skulle ha varit ett löfte om att myndigheten inte skulle hindra hennes ansökan om svenskt medborgarskap.

Flera andra personer som klassats som säkerhetshot bekräftar för Uppdrag granskning att de fått liknande förslag om att bege sig till Ukraina.

Säkerhetspolisens operativa chef Fredrik Hallström tillbakavisar dock uppgifterna helt: ”Vi bedriver inte den typ av verksamhet som påstås här”, hävdar han och fortsätter:

— Vi föreslår inte eller försöker förmå någon att resa till ett visst ställe. Allra minst till krigets Ukraina.

Must-kontakt planerade resan

I chattkonversationer som Uppdrag granskning har tagit del av framgår hur resan till Ukraina planerades i detalj. En person som identifierar sig som svensk soldat diskuterar flygbiljetter till Polen och vilken gränsövergång de ska använda. Gaziev hävdar att personen arbetar för MUST, Sveriges militära underrättelsetjänst.

I chatten skickar Gaziev sina bankuppgifter och visar upp militär utrustning han köpt inför kriget. Enligt Gaziev var det hans kontaktperson på Säkerhetspolisen som gav honom kontakten till MUST.

— De har pratat med militärtjänsten i Polen. Det var en man och en kvinna som flög med mig till Warszawa utan dokument, utan pass, bara svenskt körkort.

MUST har inte velat kommentera uppgifterna överhuvudtaget.

Ukrainskt befäl bekräftar svensk inblandning

Murad Zumzo, befäl i den ukrainska armén, ger dock en helt annan bild än Säpo. Han berättar att han talade i telefon med en svensk person som matchade namnet i chatten – och att svensken hade en central roll i att få Gaziev till Ukraina.

— Han tog ju kontakt och tog honom till polsk-ukrainska gränsen. Jag skickade dit två av mina killar. Svenskarna och polackerna överlämnade honom, säger Zumzo.

Viktor Gaziev är tydlig med att han inte hade anslutit sig till kriget utan svenska myndigheters inblandning och han tog Säpos påstådda löfte om medborgarskap till exfrun på stort allvar.

Men idag anser han att han blivit manipulerad – exfrun fick avslag på sin medborgarskapsansökan med hänvisning till uppgifter från just Säkerhetspolisen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

”Inte en enkelriktad väg”

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att ”fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen”.

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad ”drönarmur” längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.