MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 7 juni 2025

lördag 7 juni 2025

Ryssland uppges ha dödat dussintals utländska specialister

Kriget i Ukraina

publicerad 29 november 2024
– av Markus Andersson
Primärt är det Iskander-missiler som använts för att slå mot mål i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det ryska försvarsdepartementet uppger att man under de senaste dagarna har använt 100 missiler och 466 Geran-2-drönare och träffat 17 ”viktiga ukrainska militärindustriella mål”.

Ett stort antal utländska specialister ska också ha dödats och angreppen ses som svar på Kievs attacker djupt in på ryskt territorium.

Enligt försvarsdepartementet använde de ryska styrkorna ballistiska Iskander-robotar för att slå till mot utplaceringsplatser för Västtillverkade långdistansrobotar och platser där utländska legosoldater befann sig. Under gårdagen uppges de ryska styrkorna också ha genomfört attacker ”mot det ukrainska militärindustriella komplexet och dess energiinfrastruktur”.

Enligt Vladimir Putin innebär Kievs attacker mot rysk mark med Västtillverkade vapen att Västvärlden också är direkt inblandade i kriget. Han pekar på att att Ryssland på kort tid attackerats två gånger med ATACMs-missiler mot mål i de ryska regionerna Kursk och Bryansk och utlovar vedergällningsattacker. Även brittisk-franska Storm Shadow/SCALP-missiler ska ha använts mot ryskt territorium.

Den 25 november ska Iskander-robotar ha förstört fem avfyrningsramper med ATACMS-långdistansrobotar i Sumyregionen samt ytterligare fem avfyrningsramper för MLRS och Himars och dödat cirka 30 specialister som arbetade med vapensystemen.

Franska instruktörer dödade

Även två avfyrningsramper utrustade med ballistiska robotar av typen Grom-2 och en avfyrningsramp samt ett lastfordon för sjömålsrobotsystemet Neptune ska ha förstörts.

Samma dag genomfördes också ett angrepp mot underrättelsetjänsten Krakens huvudkontor i Charkov där ”upp till” 40 utländska, huvudsakligen amerikanska, specialister ska ha dödats.

Vidare uppges en Iskander-attack mot den tillfälliga anläggningen för de ukrainska väpnade styrkornas specialoperationscenter ha eliminerat 72 förare av obemannade motorbåtar samt nio franska instruktörer och tekniska specialister.

Anläggningar för energiinfrastruktur ska också ha skadats i flera regioner, vilket lett till storskaliga strömavbrott och senare att energiförbrukningen för elkunder i hela landet begränsats kraftigt.

”Allt utplånas till elementära partiklar”

Vladimir Putin har också kommenterat Rysslands nyutvecklade ballistiska missil ”Oreshnik” som han menar är kapabel att slå ut även tungt befästa mål.

– Det här är som en fallande meteorit.Vi vet från historien var meteoriter har fallit och vilka konsekvenser det har fått. Vilka sjöar som bildades, förklarade Rysslands ledare under en säkerhetskonferens i Kazakstans huvudstad Astana.

Moskva uppges redan ha flera sådana hypersoniska missiler till sitt förfogande och har påbörjat massproduktionen av vapensystemet som har dussintals målsökande stridsspetsar. Enligt presidenten skulle ett massivt anfall med sådana missiler vara jämförbart med en kärnvapenexplosion.

– Allt som befinner sig i stridscentrum utplånas till elementära partiklar, reduceras till damm, sade presidenten.

Missilerna kan komma att användas mot Kiev om de ukrainska attackera mot Ryssland med hjälp av västerländska långdistansmissiler fortsätter, förklarade Putin vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Militärexpertens varning: Ukrainska förluster katastrofala

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 14:23
– av Jan Sundstedt
Jacques Baud
Jacques Baud.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den schweiziske översten, tidigare Nato-rådgivaren och säkerhetsanalytikern Jacques Baud varnar för att siffrorna som rapporterats inom Västblockets medier är kraftigt underdrivna vad gäller stupade ukrainska soldater.

I en längre intervju med podcasten Dialogue Works, målar den pensionerade underrättelseofficeren och översten Jacques Baud upp en mörk bild av kriget i Ukraina.

Enligt honom har den europeiska och amerikanska linjen präglats av splittring, brist på strategisk helhet – och ett direkt ansvar för att konflikten tillåtits förlängas på Ukrainas bekostnad.

Europa har aldrig formulerat ett tydligt mål. Man talar om att ”försvaga Ryssland”, men inte hur, varför eller till vilket pris, konstaterar Baud.

Hundratusentals döda – ”ingen vill prata om det”

En stor del av intervjun fokuserar på krigets verkliga kostnader i människoliv – en fråga som, enligt Baud, sällan diskuteras öppet i medier inom Västblocket. Jacques Baud har gått emot de breda narrativen i Väst och den främsta kritiken mot honom har varit att hans analyser pekar mer i linje med ryska narrativ.

Han hänvisar till flera oberoende uppskattningar av dödstalen på den ukrainska sidan, bland andra den ukrainska NGO:n WarTears som använder algoritmer och öppna källor för att beräkna förluster. Enligt WarTears rör det sig om upp till 285 000 ukrainska soldater som stupat i kriget.

Baud menar att denna siffra, som nyligen reviderats något nedåt, just nu är den mest tillförlitliga.

Jaques Baud - dödssiffror - Ukrainakriget
Illustration/diagram: Foto: faksimil/Youtube/

Samtidigt har det ryska oppositionsprojektet MediaZona – i samarbete med den brittiska statskanalen BBC – uppskattat de ryska förlusterna till omkring 100 000 döda fram till maj i år. Obalansen är tydlig, enligt Baud.

Det uppmärksammade påståendet från Ukrainas tidigare säkerhetsrådssekreterare Oleksij Danilov, som hävdat att sju ryssar dör för varje ukrainare – bedömer Baud som mycket osannolikt.

Om vi skulle ta Danilovs förhållande på allvar innebär det att Ryssland har förlorat över 700 000 man, säger han och tillägger att det saknas varje form av belägg för sådana siffror.

Enligt Baud är det istället Ukraina som fått bära den största bördan – något han menar att västvärlden valt att blunda för.

Förkastat fredsförslag – på EU:s begäran

Baud pekar också ut flera avgörande ögonblick där han menar att konflikten kunde ha avslutats. Bland annat lyfter han fram fredsförslagen som förhandlades fram i Istanbul i mars–april 2022 – ett förslag Ryssland var berett att acceptera.

Zelenskyj drog tillbaka det, inte av egen vilja, utan på uppmaning från europeiska regeringar.

I sin bok The Russian Art of War: How the West Led Ukraine to Defeat beskriver Jacques Baud hur Zelenskyj den 25 februari 2022 ska ha kontaktat Schweiz utrikesminister, Ignazio Cassis, för att organisera medling och en fredskonferens. Ett påstående som emellertid fortfarande är obekräftat i offentliga källor.

Enligt Baud var Ryssland redo för samtal och en första samtalsrunda hölls i Gomel, Vitryssland, den 28 februari 2022, men Rysslands krav, såsom erkännande av Krim och Donbassregionerna Donetsk och Luhansk, var oacceptabla för Ukraina.

Han menar att EU:s beslut den 27 februari 2022, att finansiera vapenleveranser för 450 miljoner euro, stoppade förhandlingsprocessen och uppmuntrade Ukraina att fortsätta strida.

Väst har konsekvent motarbetat varje realistisk fredsprocess, menar han.

Baud avslutar intervjun med Dialogue Works med en varning. Enligt honom är det nu Ryssland som har initiativet – och det militära övertaget. Men det innebär inte att någon vinner i egentlig mening.

Ryssland kommer troligen att segra militärt, men till ett enormt pris för Ukraina, säger han.

Han uppmanar västvärlden att ta ansvar för sitt agerande och öppna för nya fredssamtal – innan dödstalen ökar ytterligare.

Fakta: Jacques Baud

Jacques Baud, född 1955, är pensionerad överste i den schweiziska armén (tjänstgöring 1998–2020) och en erkänd expert inom underrättelse- och säkerhetsområdet. Han har haft ledande roller som säkerhetsrådgivare vid Nato, där han bland annat arbetade med att bekämpa spridning av handeldvapen och var rådgivare för Ukrainas väpnade styrkor.

Han har även varit chef för FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (UN DPKO) i New York och militär rådgivare åt Schweiz utrikesdepartement.

Han är författare till flera böcker om underrättelsetjänst, asymmetrisk krigföring och internationella konflikter, däribland Operation Z (2024) – en djupanalys av Ukrainakriget och dess orsaker. Baud är känd för sin kritiska och faktabaserade syn på konflikten i Ukraina och västs roll i den.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storskalig ukrainsk attack mot ryska flygbaser

Kriget i Ukraina

publicerad 2 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Försvarsanalytiker i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ukrainska militären, i samarbete med landets underrättelsetjänst, SBU, har genomfört en av de mest omfattande attackerna hittills mot ryska flygbaser. Målet uppges ha varit att slå ut Rysslands strategiska bombflyg – flygplan som spelat en central roll i de senaste månadernas robotattacker mot ukrainska städer.

Under natten till söndag attackerades enligt flera samstämmiga rapporter minst fem militära flygfält djupt inne i Ryssland. Operationen, som enligt obekräftade källor gått under kodnamnet ”Spindelnätet”, uppges ha planerats i över ett år.

Bland de angripna baserna finns Olenja på Kolahalvön nära Murmansk, Ukrainka i Amur-regionen i ryska Fjärran östern, samt anläggningar i Irkutsk, Ivanovo och Rjazan. Enligt uppgifter i internationell press ska angreppen ha utförts med drönare som smugglats in i Ryssland och gömts i civila transportfordon i närheten av respektive flygbas.

Ukrainska myndigheter hävdar att över 40 ryska bombflygplan träffats eller skadats – däribland tunga strategiska plan av typen Tupolev Tu-95 och Tu-22, samt ett radarspaningsplan av typen Beriev A-50.

Bilder och filmer som cirkulerat i sociala medier visar vad som förefaller vara flera förstörda flygplan samt omfattande bränder på ryska baser, däribland Olenja – över 1 500 kilometer från närmaste ukrainska territorium.

Det ryska försvarsdepartementet har bekräftat att flera baser attackerats men uppger att de flesta drönare ska ha skjutits ner och att skadorna varit begränsade.

Omfattningen oklar

Några oberoende bekräftelser på varken de ukrainska eller ryska uppgifterna har hittills inte presenterats, men flera försvarsexperter i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Omfattningen av skadorna är ännu oklar, men enligt uppgifter till bland andra Kyiv Post ska hela hangarer ha slagits ut och skadorna kan uppgå till flera miljarder dollar.

För Rysslands del skulle det innebära en kännbart försvagad kapacitet att genomföra långdistansattacker mot ukrainska mål, då de berörda flygplanstyperna är svåra att ersätta på kort sikt.

Flera analytiker pekar även på det psykologiska och symboliska värdet av attacken. De strategiska bombplanen spelar inte bara en konventionell roll i kriget, utan har också betydelse i kärnvapenarsenalens logistik. Skadorna ses därför som ett prestigetapp för Moskva.

Vissa bedömare tolkar även attacken som ett medvetet styrkebesked från Kiev inför de planerade fredssamtalen i Istanbul, som enligt ryska och turkiska medier ska inledas på måndagen.

Järnvägssabotage med civila dödsoffer

Samtidigt har två separata järnvägssabotage rapporterats från ryskt territorium. Ett av dessa, i republiken Basjkortostan, ledde till urspårning och flera dödsfall. Det andra skedde i Kirov-regionen.

Sprängladdningar uppges ha detonerats på rälsen strax innan militära transporter passerade men även om sambandet med flygbasattacken ännu inte kunnat bekräftas, betraktas händelserna som samordnade av flera militäranalytiker.

Attacken har också aktualiserat en juridisk komplikation i det ännu gällande START-avtalet mellan Ryssland och USA. Enligt villkoren ska strategiska bombplan hållas synliga för satellitövervakning, vilket försvårar möjligheten att gömma undan dem i skyddade hangarer, något som kan ha underlättat de ukrainska drönarangreppen.

Att Ukraina lyckats slå till med sådan precision och räckvidd – långt in på ryskt kärnområde – väcker samtidigt frågor om hur landets militära kapacitet utvecklats, och vilken hjälp man fått av västerländska underrättelsetjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merz hot: Trotsiga EU-länder kan straffas ekonomiskt

Globalismens framfart

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Merz under World Economic Forum i Davos tidigare i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tysklands förbundskansler och tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz hotar med att stödja en frysning av EU-finansiering till Slovakien och Ungern om länderna fortsätter att motsätta sig EU-ledarnas sanktionspolitik mot Ryssland.

Under måndagen upphävde Merz restriktionerna för Ukraina att använda tyska långdistansvapen djupt inne i Ryssland, ett beslut som Kreml beskrivit som en ”allvarlig eskalering”. Slovakien och Ungern har samtidigt intagit en kritisk hållning mot västvärldens förda politik i Ukrainakriget.

Merz uppskattar dock inte kritiken och riktade en tydlig varning till Bratislava och Budapest där han förkunnade att EU-länder som anses bryta mot rättsstatsprincipen kan möta överträdelseförfaranden.

– Att dra in europeiska medel är alltid ett alternativ… Om det är nödvändigt kommer vi att hantera det, tillade han.

Han betonade också att ”vi inte kan tillåta att hela EU:s beslut beror på en liten minoritet” och antydde att det kan bli ”tydligare ord och möjligen även hårdare konflikter” om de båda länderna inte ändrar kurs.

”Slutet på demokratin i Europa”

Slovakiens premiärminister, Robert Fico, och Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har länge kritiserat EU:s ledare för att det militära och ekonomiska stödet till Kiev förlänger kriget utan att ge några synbara framsteg.

Fico, som överlevde ett mordförsök i maj 2024, har sedan han kom till makten 2023 intagit en mer neutral hållning än sina föregångare. Under hans ledning har Slovakien minskat sitt militära stöd till Ukraina och lovat att lägga veto mot nya EU-sanktioner som kan skada landets ekonomi.  Fico har även besökt Moskva två gånger sedan december för att träffa Rysslands president Vladimir Putin, vilket har väckt ilska och kritik från både EU och Nato.

Den slovakiske premiärministern avvisade Merz hot om att dra in finansiering och kallade angreppet oacceptabelt.

– Om någon vill driva en politik där bara en åsikt är tillåten, är det slutet på demokratin i Europa, sa han till reportrar under ett besök i Armenien på tisdagen.

”Inte vägen till samhörighet och samarbete”

Han argumenterade för att en politik där endast en åsikt är tillåten är lika farlig för Europa som ett tredje världskrig och att tyska makthavare måste acceptera att alla inte har samma uppfattning som de själva.

Slovakien är inte något litet skolbarn som behöver läxas upp. Slovakiens suveräna ståndpunkter handlar inte om fåfänga, utan bygger på våra nationella intressen”, konstaterade Fico och fortsatte:

När man hör sådana aggressiva uttalanden känns det som om vi inte går mot ljusare tider. Den tyske förbundskanslerns ord är fullständigt oacceptabla i ett modernt Europa. Om vi inte lyder – ska vi då straffas? Det här är inte vägen till samhörighet och samarbete”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland planerar stor säkerhetszon i Ukraina

Kriget i Ukraina

  • Ryssland förklarar att man avser att inrätta en djupgående säkerhetszon på ukrainskt territorium för att skydda egna regioner från västerländska vapen.
  • Både Ryssland och Ukraina rapporterar samtidigt rekordstora drönar- och robotattacker under helgen – med betydande förluster och materiell förstörelse.
  • Här är det senaste vi vet om utvecklingen.
publicerad 26 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Ryssland Ukraina drönare attck
Rysk FPV-drönare förstör ukrainska försvarsmaktens pickup nära Kolodiazne. Källa: X/@MilitarySummary

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett uttalande på Telegram deklarerar Rysslands tidigare president och nuvarande säkerhetsrådsledamot, Dmitrij Medvedev, att en rysk seger förutsätter att Ukraina i praktiken ger upp en stor del av sitt territorium. En föreslagen bufferzon skulle sträcka sig upp till 60 kilometer in på ukrainskt område – i syfte att eliminera hotet från långdistansmissiler som Storm Shadow och ATACMS, enligt uppgifter från bland andra voiceofest.

Det måste skapas en demilitariserad zon som gör det omöjligt att använda även långdistansvapen mot vårt territorium, kommenterade Medvedev själv via Telegram.

Förslaget presenteras samtidigt som ryska armén fortsätter framryckningar i Charkivregionen – ett område som enligt Moskva inte är tänkt att bli en del av Ryssland, men som ska ingå i säkerhetszonen.

Enligt Business Insider cirkulerar även uppgifter om en betydligt större buffertzon, en zon som innefattar i princip hela Ukraina. Det är oklart om dessa uppgifter representerar en officiell rysk policy eller snarare propaganda och spekulation.

Största luftangreppet sedan kriget började

Natten till söndagen inledde Ryssland vad som uppges vara det hittills största koordinerade flyganfallet mot Ukraina. Enligt ukrainska försvarsstaben avfyrades hela 367 drönare och missiler i ett massivt anfall riktat mot bland annat Kiev, Lviv, Zjytomyr, Chmelnytskyj och Dnipro.

Det ukrainska luftförsvaret hävdar att 266 drönare och 45 kryssningsmissiler sköts ner, men angreppen resulterade ändå i civila dödsfall – däribland tre barn i Zjytomyr. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, betecknade attacken som ”terrorism” och krävde ytterligare sanktioner från västvärlden.

Varje tystnad efter sådana attacker betyder en medverkan till terror, menade han i ett tal.

Patriotbatterier förstörda och Ukrainsk drönaroffensiv

I en uppföljande attack under torsdagen ska två amerikanska Patriot-system ha slagits ut i Dnipropetrovsk-regionen, enligt ryska försvarsministeriet. Även en AN/MPQ-65-radarstation uppges förstörd.

Bilder och satellitdata från platsen antyder att en Iskander-M-missil kan ha träffat platsen, vilket lett till spekulationer om svagheter i det ukrainska luftvärnsnätverket. Ukraina har hittills inte bekräftat förlusten, men flera explosionsmoln observerades i området samma dag.

Ukraina svarade med omfattande drönaranfall mot ryskt territorium. Enligt ryska försvarsdepartementet sköts minst 96 ukrainska drönare ner natten till måndagen, varav flera i Belgorod, Kursk och även över Moskva-regionen.

Flera av attackerna riktades mot infrastruktur, bland annat oljeraffinaderier i Krasnodar och oljedepåer i Kaluga.

En anmärkningsvärd händelse inträffade under president Putins besök i Kurskregionen, där en ukrainsk drönare exploderade nära helikoptern som förde honom vidare till ett möte. Händelsen bekräftades i ryska medier, men Putin ska inte ha kommit till skada.

Möjlig rysk sommaroffensiv?

Den omtalade buffertzonen visar hur en potentiell rysk säkerhetszon skulle kunna te sig – beroende på vilka uppgifter man ser som troliga. Oavsett version skulle en säkerhetszon i praktiken göra stora delar av det nuvarande Ukraina obeboeligt för ukrainsk militär aktivitet.

Flera militäranalytiker menar att intensiteten i helgens attacker – i kombination med uttalandet om buffertzon – kan signalera en förestående eskalering från rysk sida.

En sommaroffensiv mot staden Zaporizjzja, kombinerad med ett utökat brohuvud över Dnepr, alternativt en kniptångsmanöver vid den staden Pokrovsk är två möjliga scenarion.

Möjligheten att slå ut amerikanska försvarssystem och utöka räckvidden för drönare och ballistiska missiler tycks ha stärkt rysk operativ självsäkerhet. Ukrainas försvarskrafter fortsätter dock att hålla vissa frontlinjer i Donbas och norr om Avdiivka, även om resurserna där är kraftigt ansträngda.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket allvarlig med eskalerande attacker och strategiska manövrar från båda sidor. En potentiell buffertzon och intensifierade offensiver kan definitivt komma att påverka konfliktens utveckling under sommaren 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.