MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 26 juni 2025

torsdag 26 juni 2025

Nordeainvesteringar folkrättsvidriga

publicerad 19 januari 2017
Planerna på att bygga den omfattande oljeledningen mellan North Dakota till Illinois har växt stora protester

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under december meddelande Nordea att de inte säljer av sina investeringar i bolagen bakom den omstridda oljeledningen Dakota Access Pipeline.

Greenpeace uttrycker skarp kritik:

– Det är anmärkningsvärt att Nordea väljer att fortsätta investera i företag som inte respekterar myndighetsbeslut och som kränker urfolks rättigheter. Genom att behålla sina investeringar legitimerar Nordea en verksamhet som kritiserats av FN och är en fara för miljön. Nordea påverkar mest genom att dra sig ur projektet helt, skriver Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace.

Oljeledningen Dakota Access Pipeline grävs mellan två gårdar i North Dakota. Foto: Tony Webster/CC BY-SA 2.0

Enligt FN finns det tydliga brister i projektet. Amerikanska myndigheter beslutade nyligen att företagen inte får dra ledningen via Standing Rock Sioux tribes mark, men det säger företaget Nordea att de inte kommer att respektera.

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israeliska bosättare: ”Alla palestinska barn är Hamas”

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 17:37
– av Redaktionen
På frågan om hur han ser på att stora delar av Gaza idag ligger i ruiner svarar en bosättare att han "vill slutföra jobbet".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Mitt under Israels pågående invasion av Gaza samlades israeliska bosättare i festliknande stämning vid gränsen till det sönderbombade området.

När den Norgebaserade afghanske journalisten Yama Wolasmal intervjuade dem uttryckte flera sitt stöd för en total fördrivning av den palestinska befolkningen – och hävdade att även barn bör betraktas som terrorister och medlemmar av Hamas.

– Jag kan förstå hur barn också kan vara terrorister, förklarar en av bosättarna på frågan om han betraktar barn som oskyldiga i kriget.

– Jag kan inte ha nazister som grannar, säger en annan.

– Alla barn är Hamas, och de skulle bli väldigt glada om de såg oss brinna, över hela världen. De kommer att förstöra hela världen – och den kristna världen tillsammans med den.

Många av de judiska bosättarna tillhör en ideologisk rörelse som av religiösa och nationalistiska skäl helt förkastar tanken på en palestinsk stat. Istället förespråkar de full israelisk kontroll över hela området mellan Jordanfloden och Medelhavet – ofta genom våldsam fördrivning av palestinier.

”En kreativ lösning”

Rörelsen har ökat sitt inflytande under premiärminister Benjamin Netanyahus styre, inte minst genom hans allians med högerextrema och djupt religiösa partier som öppet stödjer bosättarnas agenda. I praktiken agerar många bosättare utanför lagen, och det finns återkommande rapporter om våld, trakasserier och även mord på palestinska civila. Trots omfattande internationell kritik leder dock övergreppen mycket sällan till några rättsliga påföljder.

Yama Wolasmal besökte bosättare i närheten av gränsen till Gaza, där flera av dem beskrev sin framtidsvision: ett Gaza helt utan palestinier. En av de intervjuade anser att det palestinska folket som helhet bär ansvar för Hamas attacker den 7 oktober 2023:

– De är medskyldiga till brottet, de stöttar det, och de var en del av det. Vi måste helt enkelt säga igen: det kommer inte att hända igen.

Han bekräftar att den judiska bosättarrörelsen vill ta över hela Gaza, men kunde inte svara på vad som ska hända med de drygt två miljoner palestinier som idag lever där:

– Låt oss hitta en kreativ lösning. Vi vill inte att de ska dö – och det är skillnaden mellan oss och dem. Vi vill att de ska fördrivas, till hundra procent. Så låt oss arbeta tillsammans.

”Vi vill slutföra jobbet”

När journalisten konstaterar att stora delar av Gaza redan ligger i ruiner, svarar han:

– Vi vill slutföra jobbet.

Trots att flera av bosättarna öppet förespråkar etnisk rensning, hävdar de att de inte är extrema, och vittnesmål om attacker mot palestinska familjer, nedbrända hus och bilar avfärdas som falska.

Istället beskriver de krig och etnisk rensning som något som kan vara nödvändigt – en väg till varaktig fred – och lyfter fram Tyskland under andra världskriget som ett historiskt exempel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kris för von der Leyen – misstroendevotum väntas

publicerad Idag 14:05
– av Jan Sundstedt
Ursula von der Leyen
Ursula von der Leyen (arkivbild).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen riskerar nu ett misstroendevotum till följd av den så kallade ”Pfizergate”-skandalen.

Initiativet kommer från högerorienterade ledamöter i Europaparlamentet, men har även fått stöd från vissa socialdemokratiska och liberala partigrupper som kritiserar bristande insyn i kommissionens arbete.

Bakgrunden är ett domstolsbeslut från maj i år, där EU-domstolen slår fast att kommissionen felaktigt vägrat lämna ut textmeddelanden mellan von der Leyen och Pfizers vd, Albert Bourla, i samband med vaccinupphandlingen under covid-19-pandemin.

Dessa avtal saknade helt motstycke – och det gjorde även sammanhanget de slöts i, sade en EU-tjänsteman inför domen.

Domstolen fann att kommissionens påstående om att meddelandena ”försvunnit” inte var tillräckligt underbyggt, vilket strider mot EU:s förvaltningsstadgar om transparens och insyn.

Misstroendeförklaringen initierades av rumänske ledamoten Gheorghe Piperea, som säkrat över 72 underskrifter – tillräckligt för att tvinga fram en omröstning i parlamentet.

Två tredjedelar krävs

Att fälla hela kommissionen kräver två tredjedelars majoritet, något som i nuläget bedöms som osannolikt. Trots detta väntas misstroendet skapa ett politiskt efterspel.

Von der Leyen kan exempelvis, mot bakgrund av situationen, tvingas göra eftergifter gentemot parlamentet. Särskilt i frågor som rör transparens, dokumenthantering och öppenhet i beslutsfattande.

Ursula von der Leyen och Pfizers vd Albert Bourla. Montage: NyD-Manuel Lopez/Pascal Bitz/CC BY-NC-SA 2.0

Skandalen har även satt fokus på en bredare debatt om hur EU:s ledning hanterar dokumentation och ansvarsskyldighet. Många menar att även digital kommunikation – såsom sms och chattmeddelanden – måste omfattas av offentliga register när det gäller beslut av stort allmänintresse.

Omröstningen om misstroendevotumet är preliminärt planerad till de närmaste månaderna. Ännu finns inget officiellt datum fastställt, men förväntningarna är att omröstningen kommer att äga rum inom kort efter att tillräckligt många ledamöter ställt sig bakom initiativet.

EU-kommissionen har enligt gällande EU-rättsliga processer normalt två månader på sig att överklaga EU-domstolens beslut från det att domen meddelats. Detta ger kommissionen en möjlighet att formellt ifrågasätta domstolens bedömning innan eventuella ytterligare åtgärder vidtas.

Även om Ursula von der Leyen klarar omröstningen kommer den sannolikt att lämna kvar en oro kring kommissionens öppenhet och hennes möjligheter att driva sin politik utan inre motstånd.

Vad innebär ett misstroendevotum mot EU-kommissionen?

  • Misstroendevotum riktas mot hela EU-kommissionen, inte enbart ordföranden.
  • Om Europaparlamentet godkänner misstroendet krävs att hela kommissionen avgår kollektivt.
  • För att fälla kommissionen krävs två tredjedelars majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet.
  • Ett misstroendevotum är ovanligt och anses vara ett allvarligt politiskt uttryck för bristande förtroende.
  • Även om ett misstroendevotum inte leder till avgång kan det försvaga kommissionens ledarskap och tvinga fram politiska eftergifter, särskilt i frågor om transparens och ansvar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyska polisräder mot 170 misstänkta åsiktsbrottslingar

Hotet mot yttrandefriheten

publicerad Idag 9:31
– av Redaktionen
10 732 så kallade hatrelaterade nätbrott registrerades under 2024 – en ökning med 34 procent jämfört med 2023 och nästan en fyrdubbling sedan 2021.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tidigt på morgonen den 25 juni genomförde tysk polis över 170 husrannsakningar i en koordinerad insats riktad mot personer misstänkta för att ha förolämpat landets makthavare eller uttryckt politiska åsikter som strider mot gällande lagstiftning.

Operationen leddes av det federala kriminalpoliskontoret (Bundeskriminalamt) och markerade den tolfte nationella insatsen mot så kallad politiskt motiverad brottslighet av detta slag.

Insatsen riktades primärt mot personer som publicerat nationalistiskt och invandringskritiskt innehåll, men även mot individer med kopplingar till påstådd religiös extremism och vänsterextrema rörelser.

Två tredjedelar av de misstänkta ska enligt rapporter ha gjort ”högerextrema” uttalanden. Flera utreds även för brott mot en paragraf i den tyska brottsbalken som förbjuder förolämpningar av politiker – en lag som under senare år tillämpats allt oftare.

Framför allt politiker från De gröna har enligt medieuppgifter valt att driva rättsprocesser mot individer som förolämpat dem. Den aktuella lagstiftningen har bland annat lett till bötesstraff för personer som kallat politiker ”idioter” eller publicerat nedsättande bilder.

”Digitala pyromaner”

Från klockan sex på morgonen inleddes räderna, där ett stort antal datorer, mobiltelefoner och surfplattor beslagtogs.

– Digitala pyromaner får inte kunna gömma sig bakom sina mobiltelefoner eller datorer, deklarerade Nordrhein-Westfalens inrikesminister Herbert Reul (CDU) i en kommentar.

– Många människor har glömt skillnaden mellan hat och åsikt, men det är så enkelt: Om du inte gör det i den verkliga världen, är det inte lämpligt att göra det digitalt. Det är dags för bättre attityd, både offline och online.

Enligt Tysklands federala polis registrerades under 2024 sammanlagt 10 732 brott kopplade till så kallade hatinlägg på nätet – en ökning med omkring 34 procent jämfört med föregående år. Jämfört med 2021 har siffran nästan fyrdubblats.

Hård kritik

Tysk lagstiftning kring påstådd hatpropaganda och förolämpningar har länge varit föremål för internationell kritik, och högt uppsatta politiker i USA har vid upprepade tillfällen uttryckt oro över hur dessa lagar påverkar yttrandefriheten. Vicepresident JD Vance har bland annat kallat dem kvävande och hävdat att de begränsar möjligheten till fri opinionsbildning.

Vid säkerhetskonferensen i München tidigare i år antydde Vance att USA:s fortsatta stöd till Nato kan komma att påverkas av hur Tyskland hanterar yttrandefrihetsfrågor.

– Att förolämpa någon är inte ett brott, och att kriminalisera yttranden kommer att sätta stor press på europeisk-amerikanska relationer. Detta är orwellskt, och alla i Europa och USA måste förkasta detta vansinne, uppmanade han vid ett annat tillfälle då den tyska repressionen mot oliktänkande uppdagades.

Tyska politiker har å sin sida försvarat sin rättspraxis, och hävdar att lagstiftningen syftar till att motverka skadlig retorik samtidigt som man upprätthåller en balans mellan yttrandefrihet och skydd mot hatbrott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Raseri från Israellobbyn när Trump stoppar bombningarna

Donald Trumps USA

publicerad Igår 13:34
– av Redaktionen
Emily Shrader har länge arbetat för att utöka det amerikanska stödet till Israel ytterligare - och för att byta ut den iranska regimen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att Donald Trump i hårda ordalag kritiserat Israel och uppmanat landet att sluta bomba iranska mål har inte tagits emot väl av den inflytelserika och krigiska Israellobbyn.

Den amerikansk-israeliska opinionsbildaren och lobbyisten Emily Schrader är en av de som kräver att fientligheterna fortsätter, och hon går så långt som att hävda att Trump ”är i maskopi med Qatar”.

Trots att det uttalade målet med de israeliska och sedan även de amerikanska attackerna mot Iran först påstods vara att eliminera landets förmåga att utveckla kärnvapen, har en lång rad israeliska och neokonservativa amerikanska röster snabbt börjat skifta fokus – och kräver nu istället att den iranska regimen måste störtas – med amerikansk hjälp.

Efter att Trump kritiserat Israel i hårda ordalag och beordrat landets militär att sluta bomba Iran, har Israellobbyns ilska inte låtit vänta på sig – och flera av de profiler som nyligen hyllade Trump för att ha bombat iranska kärnanläggningar försöker nu misstänkliggöra presidenten och utmåla honom som fiende.

En av de som är allra mest upprörd över att Trump markerat mot Israels bombningar är Emily Schrader, som länge engagerat sig i två frågor – att störta och byta ut den iranska regimen samt att USA ska utöka sitt stöd till Israel ytterligare.

Lobbyisten, som har både amerikanskt och israeliskt medborgarskap, hävdar att Trump ”är i maskopi med Qatar” – eftersom han krävt att bombningarna upphör.

”Det måste ske”

Hon slår även fast att Irans ledning måste störtas – och påstår att inga andra alternativ kan accepteras.

”Det enda sättet att säkerställa fred i regionen är ett regimskifte i Iran. Det behöver inte ske genom krig, men det måste ske. Trump är smärtsamt naiv när det gäller den islamiska regimens ideologi och drivkrafter i Iran”, hävdar hon.

I ett annat upprört inlägg påstår hon att ”Donald Trump under de senaste 24 timmarna har garanterat ett framtida krig”.

”Kommer att överge och förlöjliga honom”

Kritiker pekar på att Israellobbyn aldrig nöjer sig – oavsett vilka eftergifter och ansträngningar USA gör för att blidka Tel Aviv, och att de bara är intresserade av att stödja Trump om de kan utnyttja honom för sina egna syften.

”Trump bombade bokstavligen Iran – han gjorde det – för det här landets regerings skull. Nästa dag, om han inte lyder nästa order de hittar på åt honom, säger Netanyahu-anhängarna att han är en del av världskonspirationen ledd från Qatar”, konstaterar Curt Mills, verkställande direktör för The American Conservative.

”Om inte det här är bevis på att de kommer att överge och förlöjliga honom så snart han inte längre är president och de har utnyttjat honom färdigt, då vet jag inte vad som skulle vara det”, fortsätter han.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat Israellobbyns anmärkningsvärda inflytande över amerikansk politik – och bland annat lyft fram hur AIPAC, den största pro-israeliska lobbygruppen, under det senaste valet öppet skröt om att nästan alla kandidater de finansierat vann sina respektive val.

”AIPAC gav sitt stöd till 362 kandidater och vann i varje primärval där vi hade en kandidat på valsedeln! Vi hjälpte våra vänner att vinna och besegrade 11 anti-israeliska kandidater”, deklarerade man själva stolt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.