Efter utstuderat och taktiskt manövrerande lyckades vänsteralliansen Nya folkfronten få flest mandat, följt av den impopuläre president Macrons borgerliga partigrupp. En socialistisk/liberal allians med en minoritetsregering kommer dock att bli värdelös i praktiken och bara skapa ännu mer splittring i det franska samhället.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Efter gårdagens franska parlamentsval, där valdeltagandet minskade i den andra omgången, står den otippade vänsteralliansen Nya folkfronten som vinnare efter taktiska tillbakadraganden av hundratals kandidaturer efter första valomgången där Nationell samling stod som segrare. Den impopuläre president Macrons grupp kom oväntat tvåa i den slutgiltiga valomgången, medan Nationell samling, som enligt alla opinionsmätningar skulle vinna valet, kom först på tredje plats (slumpen?).
En socialistisk/liberal allians med en minoritetsregering kommer att bli en värdelös regering som kommer att skapa ännu mer splittring i det franska samhället.
Nationell samling var ändå nöjda med resultatet och partiledaren Jordan Bardella, hyllade det viktigaste genombrottet i historien för sitt parti och skyllde vinstförlusten på en ”allians av vanära” mellan Macrons parti och vänsterkoalitionen för att förhindra en seger för Nationell samling.
Partiets tidigare ledare Marine Le Pen sade att hon hade för mycket erfarenhet för att bli besviken över ett resultat där partiet fördubblat antalet parlamentsledamöter samt konstaterade att partiets slutliga seger bara är försenad.
Ledaren för det franska partiet Patrioterna, Florian Philippot, sade efteråt att Frankrike nu kommer att fortsätta med sitt stöd till Ukraina.
– När det gäller Frankrikes bistånd till Ukraina kommer ingenting att förändras, tyvärr. Paris kommer att fortsätta beväpna och finansiera Kiev och underordna det franska folket EU, Nato och USA. Det är osannolikt att de franska myndigheternas retorik om Ryssland kommer att förändras. Ingen av kandidaterna ville ändra något i relationerna med Moskva.
Enligt SVT:s utrikesreporter Ida Linde har detta val kallats för en folkomröstning om ”högerextremismen” i Frankrike och att man nu kan säga att ”högerextremismen” förlorade. När massmedia återkommande stämplar ett parti eller en kandidat som ”högerextremistisk” försvårar det rejält att vinna ett val, något som inte är något unikt för det franska valet utan används regelbundet som taktik av media för att manipulera väljarna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den libertarianske senatorn Rand Paul tar starkt avstånd från Trump-administrationens bombning av en utländsk misstänkt drogbåt och argumenterar för att även narkotikasmugglare har rätt att få sin sak prövad i domstol.
Kentucky-senatorn Paul riktade på torsdagen skarp kritik mot Trump-administrationens beslut att spränga en båt nära Venezuela som misstänktes transportera droger – utan att några bevis presenterats.
— Det är svårt att känna någon sympati för knarklangare som försöker importera droger till vårt land. Men samtidigt kan man ställa sig frågan: var tar det slut? Är vi världens poliser?, sa Paul i tv-kanalen Newsmax.
Paul påpekade att amerikanska myndigheter aldrig skulle agera på samma sätt om båten befann sig i amerikanska farvatten.
— Vi antar alla att dessa människor var dåliga människor och knarklangare, men om de greps utanför Miamis kust skulle vi stoppa båten. Om de inte skjuter på oss, skjuter vi inte på dem, konstaterar senatorn.
Han betonade att rättssäkerhet är fundamental även i dessa fall:
— Anledningen till att vi har rättegångar och inte automatiskt antar skuld är – tänk om vi gör ett misstag och de råkar vara människor som flyr från den venezuelanska diktatorn?
I USA har även de ”värsta människorna” som anklagas för fruktansvärda brott rätt till en rättegång, påpekade Paul vidare.
Rand Paul: ”The reason we have trials and we don’t automatically assume guilt is what if we make a mistake and they happen to be people fleeing the Venezuelan dictator? … off our coast it isn’t our policy just to blow people up … even the worst people in our country, if we… pic.twitter.com/UpKVFAy5XU
President Donald Trump hävdar att attacken dödade 11 medlemmar av Tren de Aragua, ett venezuelanskt gäng som USA klassat som ”narkoterrorister”.
”Låt detta tjäna som en varning till alla som ens tänker på att föra in droger i Amerikas förenta stater. AKTA ER!”, skrev presidenten på sin egen plattform Truth Social.
Utrikesminister Marco Rubio meddelade på tisdagen att USA ”genomförde en dödlig attack i södra Karibien mot ett narkotikafartyg som hade avgått från Venezuela och manövrerades av en utpekad narkoterroristorganisation.”
Försvarsminister Pete Hegseth och andra höga tjänstemän har flaggat för att fler attacker är att vänta. De utesluter inte heller möjligheten att arbeta för ett regimskifte i Venezuela – vilket av många misstänks vara det egentliga syftet med utplaceringen av amerikanska krigsfartyg i området.
USA har nyligen förstärkt sin militära närvaro genom att skicka tre krigsfartyg till Venezuelas kust, där det officiella syftet är att bekämpa drogkarteller i regionen.
”Omoraliskt hot”
Venezuelas president Nicolas Maduro har förnekat alla anklagelser om inblandning i narkotikahandel. Han uppger att han tänker försvara sitt land om USA attackerar och kallade de amerikanska krigsfartygens närvaro för ett ”extravagant, omotiverat, omoraliskt och absolut kriminellt och blodigt hot”.
. @POTUS “Earlier this morning, on my Orders, U.S. Military Forces conducted a kinetic strike against positively identified Tren de Aragua Narcoterrorists in the SOUTHCOM area of responsibility. TDA is a designated Foreign Terrorist Organization, operating under the control of… pic.twitter.com/aAyKOb9RHb
Som svar har Maduro flyttat venezuelanska styrkor till landets kustlinje för att förbereda försvaret mot en eventuell amerikansk attack.
Andra venezuelanska tjänstemän har ifrågasatt själva attacken. De hävdar att videon Trump släppte, som påstås visa bombningen, kan vara falsk och AI-genererad.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En topphemlig militäroperation för att avlyssna Kim Jong-un gick fel när amerikanska elitsoldater sköt ihjäl en grupp obeväpnade fiskare.
För att dölja spåren punkterade soldaterna de dödades lungor med knivar så att kropparna skulle sjunka till havsbotten.
Navy SEALs från USA:s elitförband tog sig i hemlighet in i Nordkorea i början av 2019 för att plantera avlyssningsutrustning riktad mot landets ledare. Men uppdraget slutade i katastrof när soldaterna överraskades av – och öppnade eld mot civila fiskare som dök efter skaldjur, avslöjar New York Times.
Det topphemliga uppdraget utfördes av SEAL Team 6:s Red Squadron – samma enhet som 2011 dödade Usama bin Ladin. President Donald Trump ska personligen ha godkänt operationen under sin första mandatperiod.
Uppdraget var så känsligt att det krävde presidentens direkta godkännande. Om de amerikanska soldaterna hade gripits på nordkoreansk mark kunde det ha torpederat pågående kärnvapenförhandlingar eller lett till en gisslankris.
— Jag vet ingenting om det. Jag skulle behöva undersöka saken, men jag vet ingenting om det. Jag hör det nu för första gången, svarade Trump när han konfronterades med uppgifterna under fredagen.
Månader av förberedelser
New York Times baserar sin granskning på intervjuer med två dussin personer, däribland regeringstjänstemän, medlemmar ur Trump-administrationen samt nuvarande och tidigare militär personal med insyn i operationen.
Elitsoldaterna tränade i månader under extrema förhållanden i iskallt vatten. Planen var att utgå från en kärndriven amerikansk ubåt och sedan ta sig till den nordkoreanska kusten i två tysta mindre u-båtar.
Ett team på cirka åtta soldater skulle simma i timmar genom fyragradigt havsvatten iförda dykutrustning och uppvärmda dräkter. Väl framme vid kusten skulle de plantera avlyssningsutrustningen och sedan försvinna obemärkt – utan något stöd från överflygande drönare.
Allt gick fel på stranden
I februari 2019 fick uppdraget grönt ljus. Trump skulle träffa Kim Jong-un i Vietnam senare samma månad, och underrättelseinformationen kunde bli avgörande för förhandlingarna.
Men när soldaterna nådde den nordkoreanska stranden gick allt snett. En fiskebåt dök oväntat upp i mörkret. Utan möjlighet att kommunicera med uppdragsledningen, och i rädsla för att bli upptäckta, öppnade en gruppchef i SEAL-teamet eld. De andra följde efter och samtliga obeväpnade civila ombord på båten dödades.
För att dölja spåren drog soldaterna kropparna ner i vattnet. Med knivar punkterade de de dödades lungor så att kropparna skulle sjunka till botten. Avlyssningsutrustningen planterades aldrig och uppdraget avbröts omedelbart.
Amerikanska spionsatelliter registrerade kort därefter ökad militär aktivitet från Nordkorea i området. Det är dock oklart om nordkoreanska myndigheter någonsin faktiskt förstod vad som hänt med skaldjursdykarna.
Trump mötte Kim i Hanoi, februari 2019. Foto: Vita huset
Kongressen informerades inte
Toppmötet mellan Trump och Kim genomfördes som planerat i Vietnam, men ledde inte till någon överenskommelse. I maj samma år återupptog Nordkorea sina missiltester.
Det hemliga uppdraget har aldrig tidigare erkänts offentligt. Enligt experter som tidningen talat med kan det faktum att kongressen inte informerades – varken före eller efter operationen – innebära ett brott mot federal lag.
— Poängen är att säkerställa att kongressen inte hålls i mörkret när stora saker pågår, argumenterar Matthew Waxman, juridikprofessor vid Columbia University och tidigare säkerhetsrådgivare under president George W. Bush.
— Detta är exakt den typ av sak som normalt skulle rapporteras till utskotten och något utskotten skulle förvänta sig att bli informerade om.
Inblandade befordrades
När Joe Biden efterträdde Trump som president granskades Nordkoreauppdraget på nytt. Försvarsminister Lloyd J. Austin III beordrade en utredning som leddes av en generallöjtnant från arméns generalinspektörskontor.
2021 informerades ledande kongressmedlemmar om utredningens resultat, men denna rapport är fortfarande hemligstämplad.
Många av de inblandade i det misslyckade uppdraget har senare befordrats, uppger tidningens källor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.
Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.
Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.
Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.
”Europa måste ta mer ansvar”
En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.
— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.
Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.
Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.
— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.
— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.
Ökad närvaro i Polen?
Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.
Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.
— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.
Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.
— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Delstaten Florida planerar att ta bort vaccinkravet för att gå i skolan. Floridas delstatshälsochef, Joseph Ladapo, menar att det är ”slaveri” att tvinga föräldrar att låta injicera sina barn.
I USA är det krav på vaccin för barn som ska gå i skolan, kraven varierar från delstat till delstat, men ofta ingår vaccin mot exempelvis mässlingen och polio. Ladapo sade under en presskonferens på onsdagen att man nu planerar att arbeta för att ta bort samtliga vaccinkrav för skolbarn i delstaten.
— Varenda ett av dem är felaktigt och genomsyrat av förakt och slaveri, säger han enligt NBC News.
Hälsochefen pekar på att föräldrar bör ha rätt att själva bestämma och att tvinga till vaccin är ”omoraliskt”.
— Vem är jag att tala om för er vad era barn ska stoppa i sina kroppar? Jag har inte den rätten.
”Fullständigt skrämmande”
Andra läkare och hälsoexperter kritiserar dock Ladapos uttalande och menar att det kommer finnas en större risk för barn att bli sjuka.
— Tanken att barn skulle få gå i skolan utan att vara vaccinerade är fullständigt skrämmande, säger dr Richard Besser, tidigare tillförordnad direktör för Centers for Disease Control and Prevention.
Det är oklart när vaccinkraven planeras att slopas, men Ladapo menar att Floridas hälsovårdsdepartement kommer att samarbeta med guvernören för att genomföra planen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
