MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 12 februari 2025

onsdag 12 februari 2025

Här är de ukrainska krigsbrotten som fördöms av Amnesty

Kriget i Ukraina

publicerad 12 augusti 2022
– av Markus Andersson
Den ukrainska militära strategin riskerar civilbefolkningens liv.

Människorättsorganisationen Amnesty International anklagar ukrainsk militär för att systematiskt riskera sin egen civilbefolknings liv genom att upprätta militärbaser i skolor, sjukhus och flerfamiljshus. Denna taktik bryter mot internationell krigslag och det har även konstaterats att de efterföljande ryska beskjutningarna dödat civila.

Här är några utdrag från det graverande innehållet i Amnestys omtalade rapport.

Amnestys forskare publicerade nyligen en rapport där man presenterar entydiga bevis på att ukrainsk militär ”utfört attacker från bebodda bostadsområden och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Denna typ av taktik bryter mot internationell humanitär lag och försätter civila i fara när de förvandlar civila objekt till militära mål. De efterföljande ryska beskjutningarna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur”, konstaterar man.

Amnesty menar vidare att den ukrainska militära strategin är satt i system och att man dokumenterat ett flertal fall där ukrainska styrkor opererat från tätbefolkade områden.

– Att vara i en defensiv position ger inte den ukrainska militären rätt att göra undantag från internationella humanitära lagar, säger Agnés Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Mellan april och juli utredde forskare från Amnesty under flera veckor ryska raketbeskjutningar i regionerna Charkiv, Donbass och Mykolaiv. Man intervjuade även överlevande, vittnen och släktingar till människor som dött i attackerna – samtidigt som man genomförde vapenanalyser och andra tester.

I samband med dessa utredningar fann forskarna bevis för att ukrainsk militär beskjutit ryska mål med missiler från tätbefolkade bostadsområden och även upprättat militärbaser i civila byggnader i 19 städer och byar. Satellitbilder som tagits fram stärker också forskarnas övertygelse om att förfarandet är satt i system.

De flesta bostadsområden där soldater stationerade sig var kilometer från frontlinjerna. Det fanns genomförbara alternativ i närheten som inte satte civila i fara – exempelvis militärbaser, tätbevuxna områden eller andra byggnader längre bort från bostadsområdena. I de fall som finns dokumenterade känner Amnesty International inte till att de ukrainska militärer som stationerade sig i civila byggnader i bostadsområden frågade eller hjälpte civilbefolkningen att evakuera närliggande byggnader – ett misslyckande när det kommer till att ta till alla tänkbara försiktighetsåtgärder för att skydda civila”, skriver man vidare.

Ukrainska soldater anklagas för att strunta i att evakuera civila. Foto: Ukrainas försvarsministerium/CC BY-SA 2.0

Strategin riskerar oskyldigas liv

Överlevare och vittnen berättar också att ukrainsk militär börjat operera i närheten av deras hem samtidigt som ryska mål beskjutits med missiler – varpå civilbefolkningen sedan utsattes för mycket stor fara när ryska styrkor besvarade beskjutningen. Denna typ av taktik ska ha använts på många olika platser och får obönhörlig kritik i rapporten:

Internationell humanitär lag avkräver alla parter i en konflikt att i största möjliga omfattning undvika att stationera militära mål i eller i närheten av tätbefolkade områden. Övriga skyldigheter innefattar att skydda civila från effekterna av attacker samt att avlägsna civila från närheten av militära mål och ge effektiva varningar inför attacker som kan påverka civilbefolkningen”.

Mamman till en 50-årig man som dog i ett raketanfall berättar i rapporten att sonens bortgång föregicks av att ukrainsk militär stationerat sig i ett hus bredvid deras eget. Även familjens hem förstördes i attacken. Mykola från Lysychansk i Donbass ger ett liknande vittnesmål och berättar att ukrainska styrkor besköt sina ryska fiender inifrån befolkade bostadsområden och att en äldre granne dog när Ryssland besvarade elden.

– Jag förstår inte varför vår militär skjuter från städerna och inte från fälten, säger han.

– Det pågår definitivt militära aktiviteter i det här området, vittnar en annan man som även slår fast att när den ukrainska armén påbörjat beskjutningar från bostadsområdet har Ryssland i regel besvarat elden mycket snabbt med egna beskjutningar.

Enligt Amnesty har ukrainska soldater också upprättat en militärbas endast 20 meter från ingången till ett skyddsrum som används av stadens civilbefolkning. Det var även där som en äldre man dödades. I en annan stad i Donbass ska Ryssland ha använt klusterbomber över ett bostadsområde där ukrainsk militär satt upp sitt artilleri.

– Splitter flög igenom dörren. Jag var inne. Det ukrainska artilleriet vara nära mitt fält… Soldaterna var bakom fältet bakom huset. Jag har sett dem komma in och ut sedan kriget startade. Min mamma är paralyserad så jag kunde inte fly, berättar 70-åriga Anna.

Bombningarna har drivit många civila på flykt. Foto: faksimil/Youtube

Militärbaser vid flerfamiljshus

I början av juli skadades en lantbruksarbetare när rysk militär besköt ett varuhus i Mykolaiv-området. Några timmar efter attacken kunde Amnestys forskare själva bevittna hur ukrainsk militärpersonal befann sig i varuhuset och vittnen bekräftade också att militären använt det beskjutna varuhuset under en längre tid – detta trots att civila levde och bodde alldeles i närheten.

Amnestys forskarlag kunde vid flera tillfällen under sina fältundersökningar själva höra hur ukrainska styrkor som var stationerade i närheten av bostadshus och offentliga byggnader besköt ryska mål. Vittnen i staden Bakhmut har enligt rapporten berättat att den ukrainska armén förskansat sig bara 20 meter från ett höghus fyllt av civila. Den 18 maj besköts ingången till byggnaden av ryska missiler och fem lägenheter blev delvis förstörda.

– Jag förstår inte vad som hände. Det var krossade fönster och en massa damm i mitt hem… Jag stannade kvar för att min mamma inte ville lämna. Hon har problem med hälsan, berättar Kateryna, en boende i huset.

Tre vittnen bekräftar att ukrainska militärfordon stod parkerade bara några meter därifrån innan den ryska raketbeskjutningen inleddes och Amnestys forskare hittade även bevis för militär närvaro inuti byggnaden.

– Vi har ingen talan i vad militären gör – men det är vi som betalar priset, berättar en boende i området vars hem skadades i attacken.

Raketbeskjutning från sjukhusområden

Forskarna kunde också själva bevittna hur ukrainska soldater använde sjukhus som militärbaser på minst fem olika platser. I ett av fallen kunde man konstatera att soldaterna besköt ryska mål från sjukhusområdet. Att använda sjukhus som militärbaser är ett tydligt brott mot krigets lagar.

På samma sätt har den ukrainska militären rutinmässigt anlagt militärbaser i skolor i Donbass och Mykolaiv. Skolorna har förvisso varit stängda sedan kriget inleddes – men ligger i de flesta fall mitt inne i civila bostadsområden. Av de 29 skolor som Amnestys forskare besökte noterades pågående, eller bevis för tidigare, militära aktiviteter i 22 av dessa. Man påträffade bland annat bortslängd ammunition och militärfordon. Enligt Amnesty har Ryssland svarat på beskjutningar från flera av dessa skolor – varpå de ukrainska styrkorna snabbt omgrupperat och stationerat sig i andra skolor i närheten.

I en liten stad öster om Odessa noterade forskarlaget att den ukrainska armén som regel använde civila bostadsområden för att inhysa soldater. Militärfordon stod parkerade på gatorna och två skolor användes också för militära ändamål. Mellan april och juni dödades också ett flertal civila, inklusive barn i området i ryska beskjutningar – liknande incidenter har bevittnats i flera ukrainska städer.

När rysk militär besvarar beskjutningarna drabbas civilbefolkningen. Foto: faksimil/Youtube

”Ukraina måste evakuera”

Internationella humanitära lagar förbjuder inte specifikt parter i en konflikt att stationera sig i skolor som är stängda. Militären är dock skyldig att undvika att använda skolor som är nära hus eller lägenhetsbyggnader fulla av civila och försätta dessas liv i fara om det inte finns ett skriande militärt behov. Om de gör så bör de varna civila och om nödvändigt hjälpa dem att evakuera. Så verkar inte ha skett i de fall som undersökts av Amnesty International”.

Avslutningsvis konstaterar människorättsorganisationen att Ukrainas vana att stationera militära mål i tätbefolkade områden förvisso inte rättfärdigar de ryska attackerna – men man fördömer ändå Ukrainas strategi och uppmanar Ukraina att omedelbart sluta bedriva krigföring från områden där civila bor och rör sig.

– Den ukrainska regeringen bör omedelbart säkerställa att man flyttar sina trupper bort från befolkade områden eller evakuerar civila från de områden där militären opererar. Militären bör aldrig använda sjukhus för att bedriva krigföring och bör endast använda skolor eller civila hem som en sista utväg när det inte finns några andra alternativ, påpekar Agnés Callamard.

Rapporten väcker ilska

Från ukrainskt håll är man mycket upprörd över människorättsorganisationens rapport. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov kallar rapporten för en ”perversion” och menar att Amnesty i och med detta ifrågasätter Ukrainas rätt att försvara sig. President Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak går så långt att han på Twitter anklagar Amnesty för att delta i en rysk kampanj med syfte att misskreditera Ukraina.

Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda”.

Mychajlo Podoljak hävdar att Amnesty sprider ”desinformation.” Foto: Ukrainas regering/CC BY 4.0

I såväl svenska som internationella medier har det gjorts ansatser för att släta över anklagelserna om krigsbrott – bland annat i Bonniertidningen Expressen, där folkrättsforskaren Ove Bring menar att Amnestys kritik är ”kategorisk” och ”överdriven”. Han medger dock att användandet av mänskliga sköldar alltid är att betrakta som ett folkrättsbrott.

– Har det inträffat så är det naturligtvis ett folkrättsbrott som är lika allvarligt som de ryska folkrättsbrotten som sker dagligen, där man inte gör någon skillnad på militära mål och civila.

Pentagon utesluter Nato-medlemskap för Ukraina i fredsprocessen

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 20:35
– av Redaktionen
USA:s nytillträdde försvarsminister Pete Hegseth.

USA:s försvarsminister, Pete Hegseth, meddelade att Ukraina inte kommer att bli medlem i Nato som en del av ett eventuellt vapenvilaavtal med Ryssland. Han framhöll att försök att återinföra Ukrainas gränser från 2014 är ”orealistiska”, och att inga amerikanska trupper kommer att utplaceras för att upprätthålla ett sådant avtal.

Kiev har upprepade gånger hävdat att ett Nato-medlemskap är en central säkerhetsgaranti, och president Volodymyr Zelenskyj menar att ett sådant är en förutsättning för att återuppta dialogen med Moskva.

Trots detta har Nato aldrig presenterat någon tidsplan gällande medlemskap för Ukraina och flera tjänstemän påpekar att medlemskap inte är aktuellt under pågående konflikt.

Hegseth betonade under ett möte i Bryssel att säkerhetsgarantier för Ukraina måste understödjas av starka trupper från både Europa och andra delar av världen.

Samtidigt har Donald Trump tidigare uttryckt tvivel kring att ett Nato-medlemskap skulle gagna säkerheten, då det enligt honom skulle kunna förvärra spänningarna med Ryssland.

Moskva har länge motsatt sig Ukrainas strävan mot medlemskap och menar att Nato:s expansion mot dess gränser hotar den ryska säkerheten, samt att Ukraina bör anta en neutral position i ett framtida fredsavtal.

Trump: Ukraina kan bli ryskt

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 10:27
– av Redaktionen
Trump kräver också motsvarande 500 miljarder dollar i sällsynta jordartsmetaller som betalning för USA:s stöd.

I en intervju med Fox News har USA:s president, Donald Trump, väckt uppmärksamhet genom att spekulera i att Ukraina framöver kan komma att bli en del av Ryssland.

– De (Ukraina) kanske gör en uppgörelse, de kanske inte gör en uppgörelse. De kan bli ryska någon dag, eller så kanske de inte blir det, sa Trump i intervjun som sändes måndagen.

Han betonade också att han vill se en avkastning på USA:s bistånd till Ukraina och nämnde återigen idén om att byta bistånd mot Ukrainas sällsynta jordartsmetaller.

– Det faktum att en stor del av Ukraina vill bli en del av Ryssland eller redan har blivit det är uppenbart, sa Kremls talesman Dmitrij Peskov till journalister på tisdagen när han tillfrågades om Trumps uttalande.

– Detta är ett faktum som har materialiserats på marken: Ryssland har nu fyra nya regioner. Människor som trots många faror stod i kö för att rösta i en folkomröstning om att ansluta sig till Ryssland – detta motsvarar på många sätt president Trumps ord.

Kräver metaller för 500 miljarder dollar

I Fox News-intervjun påstod Trump också att hans administration hade gjort ”enorma framsteg” i att lägga grunden för potentiella fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina och flera möten är planerade att hållas med Volodymyr Zelenskyj.

Medan Biden-administrationen motiverade sitt gränslösa stöd till Kiev med påstådd altruism och frihetsargument har Trump en betydligt mer transaktionell syn på USA:s roll och fortsatta stödpaket.

– Jag sa till dem (Ukraina) att jag vill ha motsvarande, ungefär 500 miljarder dollar i sällsynta jordartsmetaller, och de har i princip gått med på det, så att vi åtminstone inte känner oss dumma. Annars är vi dumma. Jag sa till dem att vi måste få något. Vi kan inte fortsätta att betala dessa pengar, förklarade presidenten.

Zelenskyj: Redo att samtala med Putin

Kriget i Ukraina

publicerad 7 februari 2025
– av Isac Boman
Vladimir Putin har också öppnat upp för förhandlingar med Kiev.

Ukrainas ledare, Volodymyr Zelenskyj, säger sig vara redo att sitta vid förhandlingsbordet och samtala med Rysslands president Vladimir Putin om det är det enda sättet att skapa fred i Ukraina.

Zelenskyj är dock noga med att betona att han fortsatt betraktar Putin ”som en fiende” och ”mördare” – men att det viktigaste nu är att snabbt få slut på kriget.

I en längre intervju med den brittiske journalisten Piers Morgan, som publicerades i veckan, bekräftade Ukrainas president att han har övergett sin tidigare ståndpunkt om att inte ge upp något territorium till Ryssland och att fokus nu ligger på att få slut på kriget.

– I dag kan vi inte återta alla våra territorier. Vi är ett förnuftigt folk. Vi kan inte offra miljontals av våra medborgare för en utgång som är oviss.

Han uppger också att han är redo att förhandla med Ryssland och Putin – något som tidigare avfärdats som otänkbart.

– Om detta är det enda sätt på vilket vi kan skapa fred för Ukrainas medborgare och inte förlora fler liv, då kommer vi naturligtvis att fortsätta med ett möte som omfattar dessa fyra parter (Ukraina, Ryssland, USA och Europa).

– Uppriktigt sagt, vilken skillnad gör det hur jag personligen känner för honom? (Putin) Jag kommer fortfarande inte att se honom i ett positivt ljus. Jag ser honom som en fiende. Och ärligt talat tror jag att han också ser mig som en fiende. Det är allt.

Kräver säkerhetsgarantier

Zelenskyj hävdar att Putin är ”en mördare och en terrorist” men säger sig ändå vara redo att sätta sig vid förhandlingsbordet om hans allierade kräver detta.

– Att överhuvudtaget tala med Putin – ett samtal med den här mördaren – är redan det en kompromiss. Jag är övertygad om att en dialog med honom redan är en kompromiss för hela den civiliserade världen. Utöver det måste alla hålla sig starka – fortsätta stödja Ukraina och inte förråda Ukraina, vädjar han.

Ukrainas ledare pekar på att Donald Trump vill se resultat och hoppas att krigets aktiva fas snart kan vara slut – men betonar också att man vill ha starka säkerhetsgarantier för att undvika att det blossar upp på nytt.

– Ska vi inte tänka på våra barnbarn? Om ryssarna bestämmer sig för att komma tillbaka om 10 eller 20 år, är inte det en risk?

”Nato innebär garantier”

Lösningen är enligt presidenten att Ukraina mycket snabbt beviljas medlemskap i Nato – men det är inte tillräckligt. Ukraina måste också med hjälp av sina allierade bygga upp ”den största professionella armén i Europa”.

– Nato innebär garantier. Det gör en ny rysk invasion högst osannolik. Nato är också en garanti för Nato-medlemmarna själva – Ukraina kommer att stärka alliansen med hundratusentals välutbildade trupper, vilket gör Nato ännu starkare. Det är viktigt för alla, och Nato är till och med en garanti för ryssarna: det garanterar att Ukraina med tiden inte kommer att föra krig mot dem utan kommer att lösa alla frågor diplomatiskt.

Natosoldater under övning. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0

Att Ukraina skulle beviljas medlemskap i den USA-ledda militärpakten betraktas dock i praktiken som ytterst osannolikt av många bedömare – och i ett sådant scenario behöver man enligt Zelenskyj ”en miljon man stark armé – som ett minimum”. En sådan satsning betraktas dock som mycket kostsam.

”Ge oss kärnvapen”

Om ett Ukrainskt Natomedlemskap förblir en avlägsen dröm som inte ser ut att förverkligas de närmaste åren föreslår Zelenskyj ytterligare en lösning – nämligen att Ukrainas allierade delar med sig av sina kärnvapen till Kiev.

– Vad kommer att skydda oss från denna ondska? Hela den här tiden, eller längs hela den här vägen, vilket stödpaket kommer det att vara? Vilka missiler? Kommer vi att få tillbaka våra kärnvapen? Låt oss få tillbaka våra kärnvapen, kräver han.

När Sovjetunionen föll ärvde Ukraina cirka 1700 kärnvapenspetsar, som dock förblev under Moskvas operativa kontroll och som också 1994 överlämnades till Ryssland i utbyte mot säkerhetsgarantier. Det är dessa kärnvapen Zelenskyj nu vill ha tillbaka och beskriver som ”sina”.

– Ge oss tillbaka kärnvapen, ge oss missilsystem. Hjälp oss att finansiera en armé på en miljon man, placera ut era trupper i de områden i vårt land där vi vill stabilisera situationen, upprepar presidenten.

Att överlämna de sovjetiska kärnvapnen var ett ödesdigert misstag, enligt Zelenskyj. Foto: George Chernilevsky

”Förtjänar en rättvis fred”

Om Ukraina inte lämnat över de sovjetiska kärnvapnen på 1990-talet hade Putin heller aldrig vågat anfalla, menar Zelenskyj, som anser att det beslutet i praktiken innebar att Ukraina lämnades helt utan skydd – utan att man fick något av värde i utbyte.

– Det var våra säkerhetsgarantier. Utan tvekan var det på grund av dem som han invaderade. De borde ha utväxlats, och om vi skulle ge upp kärnvapen skulle det ha kunnat diskuteras De borde ha bytts ut mot Natomedlemskap, de borde ha bytts ut mot Nato-vapen. Vi började inte ens få Nato-vapen, förrän efter invasionen.

Intervjun avslutas med att Zelenskyj betonar att fokus nu måste läggas på att inte bara avsluta kriget – utan att säkerställa att det inte återupptas igen.

– Jag tror att det skulle vara oerhört svårt för oss att stå emot ett nytt krig om det skulle komma tillbaka. Jag tror att det skulle vara oerhört svårt. Jag vill helt enkelt inte att det ukrainska folket ska behöva ställas inför ytterligare en sådan här utmaning.

– Vi förtjänar en rättvis fred. I dag är tidslinjen och styrkan i dessa avtal beroende av president Trump, och de är beroende av oss, av vår dialog och av de påtryckningar som sätts på Putin. Jag tror att ju tidigare vi gör detta, desto lyckligare kommer människor att bli – överallt.

Zelenskyjs uppmaning: ”Ge oss kärnvapen”

Kriget i Ukraina

publicerad 5 februari 2025
– av Redaktionen
Zelenskyj har flera gånger uttryckt sorg över att Ukraina inte har någon kärnvapenarsenal.

Den ukrainske ledaren Volodymyr Zelenskyj vill att Väst ska förse Kiev med kärnvapen och ännu fler missiler ”för att stoppa Ryssland” om Ukraina inte mycket snabbt beviljas medlemskap i militärpakten Nato.

Under gårdagen publicerade den brittiske journalisten Piers Morgan ett utdrag ur en intervju med Zelenskyj där han frågade den ukrainske ledaren varför Kiev vägrar att ge något alternativ till Nato-medlemskap inför eventuella fredsförhandlingar, när han vet att ett sådant förslag anses vara helt oacceptabelt för Moskva.

Ukrainas president svarade att om Kiev skulle hindras från att gå med i det USA-ledda blocket inom en snar framtid, så kommer Ukraina att ha rätt att fråga sina allierade hur man istället ska kunna försvara sig mot Ryssland.

– Med vilket stödpaket? Vilka missiler? Kommer vi att få kärnvapen? Låt dem då ge oss kärnvapen!

– Ge oss tillbaka kärnvapen, ge oss missilsystem. Hjälp oss att finansiera en armé på en miljon man, placera ut era trupper i de områden i vårt land där vi vill stabilisera situationen, fortsatte han.

”En galning”

Under de senaste månaderna har Zelenskyj upprepade gånger uttryckt sin sorg över att Ukraina tidigare överlämnat sovjetiska kärnvapen som var stationerade på dess mark i utbyte mot säkerhetsgarantier. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 ärvde Ukraina cirka 1 700 kärnstridsspetsar, som dock förblev under Moskvas operativa kontroll.

Ryssland har hela tiden hävdat att Ukraina aldrig hade några kärnvapen till att börja med, eftersom de sovjetiska tillgångarna juridiskt sett tillhörde Moskva.

– Zelenskyjs senaste uttalanden om att han vill ha en kärnvapenkapacitet avslöjar att han är en galning, som betraktar planeten som ett objekt för sina sjuka vanföreställningar. De bevisar också att kärnkraftverk för honom inte är en källa till fredlig energi, utan ett smutsigt vapen som Kievregimen behöver för utpressning, kommenterar det ryska utrikesdepartementets talesman Maria Zakharova.