MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 6 maj 2025

tisdag 6 maj 2025


Här är de ukrainska krigsbrotten som fördöms av Amnesty

Kriget i Ukraina

publicerad 12 augusti 2022
– av Markus Andersson
Den ukrainska militära strategin riskerar civilbefolkningens liv.

Människorättsorganisationen Amnesty International anklagar ukrainsk militär för att systematiskt riskera sin egen civilbefolknings liv genom att upprätta militärbaser i skolor, sjukhus och flerfamiljshus. Denna taktik bryter mot internationell krigslag och det har även konstaterats att de efterföljande ryska beskjutningarna dödat civila.

Här är några utdrag från det graverande innehållet i Amnestys omtalade rapport.

Amnestys forskare publicerade nyligen en rapport där man presenterar entydiga bevis på att ukrainsk militär ”utfört attacker från bebodda bostadsområden och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Denna typ av taktik bryter mot internationell humanitär lag och försätter civila i fara när de förvandlar civila objekt till militära mål. De efterföljande ryska beskjutningarna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur”, konstaterar man.

Amnesty menar vidare att den ukrainska militära strategin är satt i system och att man dokumenterat ett flertal fall där ukrainska styrkor opererat från tätbefolkade områden.

– Att vara i en defensiv position ger inte den ukrainska militären rätt att göra undantag från internationella humanitära lagar, säger Agnés Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Mellan april och juli utredde forskare från Amnesty under flera veckor ryska raketbeskjutningar i regionerna Charkiv, Donbass och Mykolaiv. Man intervjuade även överlevande, vittnen och släktingar till människor som dött i attackerna – samtidigt som man genomförde vapenanalyser och andra tester.

I samband med dessa utredningar fann forskarna bevis för att ukrainsk militär beskjutit ryska mål med missiler från tätbefolkade bostadsområden och även upprättat militärbaser i civila byggnader i 19 städer och byar. Satellitbilder som tagits fram stärker också forskarnas övertygelse om att förfarandet är satt i system.

De flesta bostadsområden där soldater stationerade sig var kilometer från frontlinjerna. Det fanns genomförbara alternativ i närheten som inte satte civila i fara – exempelvis militärbaser, tätbevuxna områden eller andra byggnader längre bort från bostadsområdena. I de fall som finns dokumenterade känner Amnesty International inte till att de ukrainska militärer som stationerade sig i civila byggnader i bostadsområden frågade eller hjälpte civilbefolkningen att evakuera närliggande byggnader – ett misslyckande när det kommer till att ta till alla tänkbara försiktighetsåtgärder för att skydda civila”, skriver man vidare.

Ukrainska soldater anklagas för att strunta i att evakuera civila. Foto: Ukrainas försvarsministerium/CC BY-SA 2.0

Strategin riskerar oskyldigas liv

Överlevare och vittnen berättar också att ukrainsk militär börjat operera i närheten av deras hem samtidigt som ryska mål beskjutits med missiler – varpå civilbefolkningen sedan utsattes för mycket stor fara när ryska styrkor besvarade beskjutningen. Denna typ av taktik ska ha använts på många olika platser och får obönhörlig kritik i rapporten:

Internationell humanitär lag avkräver alla parter i en konflikt att i största möjliga omfattning undvika att stationera militära mål i eller i närheten av tätbefolkade områden. Övriga skyldigheter innefattar att skydda civila från effekterna av attacker samt att avlägsna civila från närheten av militära mål och ge effektiva varningar inför attacker som kan påverka civilbefolkningen”.

Mamman till en 50-årig man som dog i ett raketanfall berättar i rapporten att sonens bortgång föregicks av att ukrainsk militär stationerat sig i ett hus bredvid deras eget. Även familjens hem förstördes i attacken. Mykola från Lysychansk i Donbass ger ett liknande vittnesmål och berättar att ukrainska styrkor besköt sina ryska fiender inifrån befolkade bostadsområden och att en äldre granne dog när Ryssland besvarade elden.

– Jag förstår inte varför vår militär skjuter från städerna och inte från fälten, säger han.

– Det pågår definitivt militära aktiviteter i det här området, vittnar en annan man som även slår fast att när den ukrainska armén påbörjat beskjutningar från bostadsområdet har Ryssland i regel besvarat elden mycket snabbt med egna beskjutningar.

Enligt Amnesty har ukrainska soldater också upprättat en militärbas endast 20 meter från ingången till ett skyddsrum som används av stadens civilbefolkning. Det var även där som en äldre man dödades. I en annan stad i Donbass ska Ryssland ha använt klusterbomber över ett bostadsområde där ukrainsk militär satt upp sitt artilleri.

– Splitter flög igenom dörren. Jag var inne. Det ukrainska artilleriet vara nära mitt fält… Soldaterna var bakom fältet bakom huset. Jag har sett dem komma in och ut sedan kriget startade. Min mamma är paralyserad så jag kunde inte fly, berättar 70-åriga Anna.

Bombningarna har drivit många civila på flykt. Foto: faksimil/Youtube

Militärbaser vid flerfamiljshus

I början av juli skadades en lantbruksarbetare när rysk militär besköt ett varuhus i Mykolaiv-området. Några timmar efter attacken kunde Amnestys forskare själva bevittna hur ukrainsk militärpersonal befann sig i varuhuset och vittnen bekräftade också att militären använt det beskjutna varuhuset under en längre tid – detta trots att civila levde och bodde alldeles i närheten.

Amnestys forskarlag kunde vid flera tillfällen under sina fältundersökningar själva höra hur ukrainska styrkor som var stationerade i närheten av bostadshus och offentliga byggnader besköt ryska mål. Vittnen i staden Bakhmut har enligt rapporten berättat att den ukrainska armén förskansat sig bara 20 meter från ett höghus fyllt av civila. Den 18 maj besköts ingången till byggnaden av ryska missiler och fem lägenheter blev delvis förstörda.

– Jag förstår inte vad som hände. Det var krossade fönster och en massa damm i mitt hem… Jag stannade kvar för att min mamma inte ville lämna. Hon har problem med hälsan, berättar Kateryna, en boende i huset.

Tre vittnen bekräftar att ukrainska militärfordon stod parkerade bara några meter därifrån innan den ryska raketbeskjutningen inleddes och Amnestys forskare hittade även bevis för militär närvaro inuti byggnaden.

– Vi har ingen talan i vad militären gör – men det är vi som betalar priset, berättar en boende i området vars hem skadades i attacken.

Raketbeskjutning från sjukhusområden

Forskarna kunde också själva bevittna hur ukrainska soldater använde sjukhus som militärbaser på minst fem olika platser. I ett av fallen kunde man konstatera att soldaterna besköt ryska mål från sjukhusområdet. Att använda sjukhus som militärbaser är ett tydligt brott mot krigets lagar.

På samma sätt har den ukrainska militären rutinmässigt anlagt militärbaser i skolor i Donbass och Mykolaiv. Skolorna har förvisso varit stängda sedan kriget inleddes – men ligger i de flesta fall mitt inne i civila bostadsområden. Av de 29 skolor som Amnestys forskare besökte noterades pågående, eller bevis för tidigare, militära aktiviteter i 22 av dessa. Man påträffade bland annat bortslängd ammunition och militärfordon. Enligt Amnesty har Ryssland svarat på beskjutningar från flera av dessa skolor – varpå de ukrainska styrkorna snabbt omgrupperat och stationerat sig i andra skolor i närheten.

I en liten stad öster om Odessa noterade forskarlaget att den ukrainska armén som regel använde civila bostadsområden för att inhysa soldater. Militärfordon stod parkerade på gatorna och två skolor användes också för militära ändamål. Mellan april och juni dödades också ett flertal civila, inklusive barn i området i ryska beskjutningar – liknande incidenter har bevittnats i flera ukrainska städer.

När rysk militär besvarar beskjutningarna drabbas civilbefolkningen. Foto: faksimil/Youtube

”Ukraina måste evakuera”

Internationella humanitära lagar förbjuder inte specifikt parter i en konflikt att stationera sig i skolor som är stängda. Militären är dock skyldig att undvika att använda skolor som är nära hus eller lägenhetsbyggnader fulla av civila och försätta dessas liv i fara om det inte finns ett skriande militärt behov. Om de gör så bör de varna civila och om nödvändigt hjälpa dem att evakuera. Så verkar inte ha skett i de fall som undersökts av Amnesty International”.

Avslutningsvis konstaterar människorättsorganisationen att Ukrainas vana att stationera militära mål i tätbefolkade områden förvisso inte rättfärdigar de ryska attackerna – men man fördömer ändå Ukrainas strategi och uppmanar Ukraina att omedelbart sluta bedriva krigföring från områden där civila bor och rör sig.

– Den ukrainska regeringen bör omedelbart säkerställa att man flyttar sina trupper bort från befolkade områden eller evakuerar civila från de områden där militären opererar. Militären bör aldrig använda sjukhus för att bedriva krigföring och bör endast använda skolor eller civila hem som en sista utväg när det inte finns några andra alternativ, påpekar Agnés Callamard.

Rapporten väcker ilska

Från ukrainskt håll är man mycket upprörd över människorättsorganisationens rapport. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov kallar rapporten för en ”perversion” och menar att Amnesty i och med detta ifrågasätter Ukrainas rätt att försvara sig. President Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak går så långt att han på Twitter anklagar Amnesty för att delta i en rysk kampanj med syfte att misskreditera Ukraina.

Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda”.

Mychajlo Podoljak hävdar att Amnesty sprider ”desinformation.” Foto: Ukrainas regering/CC BY 4.0

I såväl svenska som internationella medier har det gjorts ansatser för att släta över anklagelserna om krigsbrott – bland annat i Bonniertidningen Expressen, där folkrättsforskaren Ove Bring menar att Amnestys kritik är ”kategorisk” och ”överdriven”. Han medger dock att användandet av mänskliga sköldar alltid är att betrakta som ett folkrättsbrott.

– Har det inträffat så är det naturligtvis ett folkrättsbrott som är lika allvarligt som de ryska folkrättsbrotten som sker dagligen, där man inte gör någon skillnad på militära mål och civila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA sluter mineralavtal med Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 1 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Det nytecknade mineralavtalet mellan USA och Ukraina kan vara ett första tecken på att stridsyxan mellan Zelenskyj och Trump åtminstone tillfälligt är nergrävd.

USA och Ukraina har i dagarna formellt undertecknat ett omfattande mineralavtal som ger Washington tillgång till Ukrainas strategiska mineralresurser. Avtalet kan ses som en fördjupning av ländernas samarbete i spåren av det uppmärksammade och avbrutna mötet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i februari.

Den 30 april undertecknade USA och Ukraina ett ekonomiskt partnerskapsavtal som ger USA tillgång till Ukrainas viktiga mineralreserver, inklusive sällsynta jordartsmetaller, rapporterar PBS News.

Avtalet innebär också att parterna skapar en gemensam investeringsfond för att stödja Ukrainas återuppbyggnad efter kriget.

Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal, beskriver avtalet som ”Ett strategiskt avtal som syftar till att etablera ett investeringspartnerskap. Det är genuint en rättvis och fördelaktig internationell överenskommelse för gemensamma investeringar i Ukrainas utveckling och återhämtning mellan USA och Ukraina”.

Trump: Återbetalning

Fonden ska förvaltas gemensamt med lika rösträtt, där båda länder bidrar till kapitalet. Intäkter från nya licenser för kritiska mineraler, olja och gas ska delas, där 50 procent tillfaller Ukrainas statskassa via fonden.

Donald Trump har beskrivit mineralavtalet som en viktig del av USA:s fortsatta engagemang i Ukraina. Han har framhållit att avtalet ger USA tillgång till strategiska resurser och kan fungera som en form av återbetalning från Ukraina för det militära stöd som Washington har gett Kiev.

I sitt tal till den amerikanska kongressen, den 4 mars 2025, nämnde Trump mineralavtalet och betonade Ukrainas vilja att skriva under avtalet. Han lyfte fram betydelsen av partnerskapet för USA:s nationella säkerhet och stabiliteten i regionen, utan att gå in på detaljer om avtalets innehåll.

Svåra förhandlingar

Avtalet har föregåtts av långa och stundtals svåra förhandlingar, där frågor om säkerhetsgarantier varit centrala. Under ett möte i Vita huset i februari avbröts ett planerat toppmöte mellan Trump och Zelenskyj abrupt efter oenighet om villkoren.

Zelenskyj har betonat vikten av säkerhetsgarantier och sagt att förhandlingarna är i ständig utveckling. Premiärminister Shmyhal har dock uttryckt optimism om att avtalet kommer att undertecknas och att det stärker Ukrainas framtid.

Mineralresurserna i Ukraina omfattar 22 av de 50 material som USA:s geologiska undersökning klassar som kritiska, inklusive sällsynta, avgörande jordartsmetaller för elektronik, ren energiteknik och vissa vapensystem.

Avtalet är också en del av USA:s strategi för att minska beroendet av Kina, som dominerar produktionen av sällsynta jordartsmetaller globalt.

Parallellt med avtalet har USA och Ukraina diskuterat möjligheten att inkludera framtida militärt stöd som en del av investeringsfonden, även om tidigare militärt bistånd inte omfattas.

I samband med avtalet har i skrivande stund inga officiella kommentarer från Kreml eller Moskva publicerats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: När lögnerna faller: Zelenskyjs falska fredsspel

Kriget i Ukraina

Med Kursk återtaget och tiotusentals ukrainska soldater döda eller sårade fortsätter Zelenskyj att turnera runt bland västvärldens ledare. I etablissemangsmedierna förblir han den stora hjälten, trots att verkligheten på slagfältet säger någonting helt annat.

publicerad 28 april 2025
– av Redaktionen
Zelenskyj och Frankrikes president Emmanuel Macron.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den lille rackaren Zelenskyj tog givetvis tillfället i akt att under begravningen av påven i Rom i dag få sig en liten pratstund med USA:s president Donald Trump, som han tidigare i veckan kritiserat i media.

Meanwhile in Moscow… deklarerade Rysslands president Vladimir Putin i dag, efter att ha blivit informerad om situationen på slagfältet av generalstabschefen Valery Gerasimov, att den ryska militären helt har befriat gränsregionen Kursk från ukrainska styrkor. Putin tackade de ryska soldater som deltog i att besegra de nynazistiska grupperna som invaderade regionen förra sommaren:

– Kievregimens vågade operation har misslyckats fullständigt och de enorma förluster som fienden lidit – inklusive bland de mest stridsberedda, tränade och utrustade soldaterna samt med hjälp av västerländsk utrustning – kommer säkerligen att återspeglas längs hela linjen av stridskontakt. Den ryska framgången krattar nu manegen för ytterligare framsteg inom andra områden av fronten, vilket för oss närmare den slutliga segern i konflikten.

Enligt Gerasimov uppgick de totala ukrainska förlusterna under Kurskintrånget till mer än 76 000 döda och skadade militärer, mer än 7 700 enheter militär utrustning som gått förlorad, inklusive 412 stridsvagnar, 340 infanteristridsfordon och 314 pansarvagnar.

Chefen för generalstaben bekräftade också att Rysslands militära insats i Kurskregionen stöddes av nordkoreanska trupper.

Jag, som många gånger ifrågasatt om det överhuvudtaget funnits några nordkoreaner på slagfältet med tanke på att de varit så osynliga och massmedia inte lyckats med att bevisa Ukrainas påståenden då bildunderlag saknats samt Ryssland inte kommenterat uppgifterna under hela tiden, blev överraskad när jag såg detta, och det tyder på att dödstalen bland nordkoreanerna måste ha varit mycket låga. Nu har det i alla fall bekräftats till slut – det fanns nordkoreanska soldater som stöd i Kursk.

Zelenskyj dementerar för övrigt Rysslands påstående om att de återtagit Kurskregionen. Med tanke på de 75 000 döda och svårt skadade ukrainska soldater som han beordrade på detta kamikazeuppdrag – vilket som en parentes är storleken på den brittiska armén – exklusive Natosoldaterna och de utländska legosoldaterna som inte räknas in samt alla fordon och material som förstördes (your tax money at work) – har Zelenskyj en hel del nya saker att bära på sina axlar.

Det ukrainska folket, som 2019 köpte skådespelaren Zelenskyjs falska löften om att han skulle bringa fred till Ukraina, måste verkligen ha fått sig ett hårt uppvaknande vid det här laget, men i det svenska etablissemangets ögon är Big Z alltid en hjälte och vinnare.

Zelenskyj hade också ett privat möte med Frankrikes president Emmanuel Macron, som efteråt skrev på X att Ukraina är redo för en ovillkorlig vapenvila, vilket Zelenskyj berättade för honom i dag och vill arbeta med amerikanerna samt européerna för att uppnå.

Zelenskyj hade kunnat få fred redan i mars 2022 om han satt sin signatur på det fredsavtal som låg framför honom innan BoJo fick honom på andra tankar, vilket resulterade i att han istället skickade sin befolkning till slakt och sålde ut landet till krigsprofitörer från väst. Så det vi nu hör är enbart hyckleri, och såväl Zelenskyj som Macron inklusive Trump tycks glömma att de inte styr processen eftersom de förlorat kriget.

Fortsättning lär följa.

 

Jenny Piper

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin: Hela Kurskregionen har återtagits

Kriget i Ukraina

publicerad 28 april 2025
– av Redaktionen
Enligt Ryssland har drygt 76 000 ukrainska soldater dödats eller skadats under Kurskoffensiven.

I helgen meddelade Rysslands president att hela Kurskregionen befriats och att samtliga kvarvarande ukrainska trupper tvingats bort från ryskt territorium.

Samtidigt bekräftade Moskva också att nordkoreanska trupper deltagit och spelat en betydande roll i striderna.

Det var under lördagen som Putin tillkännagav att de sista ukrainska styrkorna drivits tillbaka från Kursk i samband med att det lilla samhället Gornal, 1 kilometer från gränsen, intogs.

– De väpnade styrkorna från de ukrainska väpnade styrkorna som invaderade Kurskregionen har besegrats, bekräftade generalstabschefen Valerij Gerasimov och förkunnade vidare att Kievs planer på att ”skapa ett så kallat strategiskt brohuvud och störa vår offensiv i Donbass har misslyckats”.

Det var i augusti förra året som Ukraina påbörjad en storskalig och initialt framgångsrik offensiv i regionen – och Ryssland fick fokusera på att försöka bromsa denna.

Med tiden förbyttes dock rollerna, Ukraina fick allt svårare att vinna ny mark och Ryssland kunde istället återta tidigare förlorat territorium. Den sista ryska motoffensiven påbörjades tidigt under mars månad – och det är denna som nu uppges ha lett till att de sista ukrainska styrkorna i Kursk kollapsat.

”Enorma förluster”

– Fiendens fullständiga nederlag i gränsregionen Kursk skapar förutsättningar för ytterligare framgångsrika operationer av våra trupper i andra viktiga frontområden och förkortar vägen till nederlaget för det nynazistiska regimen, deklarerade Rysslands ledare, som länge hävdat att just ”avnazifieringen” av Ukraina är av yttersta vikt för Ryssland.

– Kievregimens satsning har misslyckats fullständigt, medan fiendens enorma förluster, i synnerhet bland de mest stridsdugliga, bäst förberedda och utrustade ukrainska arméenheterna, inklusive de formationer som förses med västerländsk utrustning utan tvekan kommer att få konsekvenser längs hela frontlinjen, fortsatte han.

Enligt ryska siffror ska 76 000 ukrainska soldater ha dödats eller skadats under offensiven och tusentals stridsvagnar och andra militärfordon gått förlorade.

Hyllar nordkoreanska soldater

Noterbart är också att Ryssland officiellt medgav att nordkoreanska trupper spelade en betydande roll under striderna – och det riktades ett särskilt tack till dessa.

Enligt Gerasimov har nordkoreanerna utmärkt sig och ”uppvisat en hög professionalism, tapperhet och hjältemod i strid”.

Även om striderna i regionen är över är den ryska arméns arbete i Kursk inte slut. Nu ligger fokus istället på att leta efter ”enskilda medlemmar av de ukrainska väpnade styrkorna som försöker gömma sig på ryskt territorium”, heter det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainska barnsoldater hyllas av tysk statsmedia

Kriget i Ukraina

publicerad 21 april 2025
– av Redaktionen
Att DW gestaltar träningslägret för barnsoldaterna som någonting positivt och naturligt har vållat stor ilska på sociala medier.

I ett uppmärksammat reportage från den tyska statskanalen Deutsche Welle får tittarna se hur ukrainska barn så unga som 10 år görs ”stridsklara” och får lära sig hantera olika vapentyper i vad som beskrivs som ”hemliga militärläger runtom i landet” specifikt riktade för minderåriga.

Många har dock reagerat mycket starkt på reportagets positiva ton och påpekat att det framstår som att tysk media aktivt försöker utmåla barnsoldatslägren som någonting positivt och nödvändigt.

Barnsoldater kanske vanligtvis förknippas med blodiga inbördeskrig i Afrikas och Asiens djungler – och någonting som systematiskt brukar förkastas i Väst som barbariskt och fullständigt oacceptabelt – med argumentet att vuxna har ett ansvar att göra vad man kan för att hålla barn utanför krig och konflikter.

DW:s reportage följer dock inte alls den mallen, istället får tittarna veta att de militära träningslägren för barn är en medveten och långsiktig strategi från ukrainskt håll och något av ett nödvändigt ont.

– I Ukraina förbereds barn så unga som 10 år för strid. Medan striderna med Ryssland drar ut på tiden lär hemliga militärläger över hela landet ut krigets konst till barnen, inklusive hur man skjuter med pistoler, gevär och till och med maskingevär. Ukrainarna inser att kriget kan fortsätta i många år, och de vill vara förberedda, säger reportern, och fortsätter:

– Dagens barn kan vara morgondagens soldater.

”Kommer dö för mitt land”

Den tyske journalisten hävdar att barnen inte kommer att skickas till fronten förrän de blivit myndiga – men det framgår inte om detta bara är någonting som han blivit tillsagd av lägeransvariga, eller om han faktiskt undersökt saken närmare.

– De (föräldrarna) tror att jag fortfarande är deras lilla flicka, att jag inte kan vara en soldat eller en krigare. Men jag säger att jag kommer att dö för mitt land, jag kommer att skadas för mitt land. Det här är val som jag har gjort. De förestår inte det här, säger en 14-årig flicka.

Även om lägret för barnsoldaterna huvudsakligen utmålas som någonting positivt, medger en av de ansvariga att alla ukrainare inte stödjer verksamheten och att många föräldrar inte vill skicka sina barn dit – eftersom de är rädda att barnen ska skickas vidare till armén.

– Vi hjälper dem bara att försvara sig själva och att överleva i kriget, försäkrar han dock.

”Liberala demokratins degenerering känner inga gränser”

På sociala medier har reportaget väckt stor ilska och frustration – och många pekar på att det verkar som att det tyska mediebolaget försöker normalisera användande av barnsoldater i krig.

Ukrainarna utbildar barnsoldater och tyska statliga medier firar det. Ukraina-manin lockar fram de mörkaste demonerna i den mänskliga själen”, skriver en användare.

Träna barn till köttkvarnen? Den liberala demokratins degenerering känner inga gränser. Om det hade varit afrikaner i Kongo och inte européer i Ukraina skulle DW ha skrikit sig fördärvade över användningen av barnsoldater”, argumenterar en annan.

En del drar paralleller till andra världskrigets slutskede och hur Tyskland använde barnsoldater för att förlänga kriget – trots att det inte längre fanns någon möjlighet till seger.

Några har också noterat att åtminstone en av instruktörerna tycks bära en variant av det nationalsocialistiska Tysklands riksvapen på sin provisoriska uniform – något som dock inte nämns i DW:s reportage, trots att denna typ av symboler är förbjudna i Tyskland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.