Här är de ukrainska krigsbrotten som fördöms av Amnesty

Kriget i Ukraina

Uppdaterad november 17, 2022, Publicerad augusti 12, 2022
– av Markus Andersson
Den ukrainska militära strategin riskerar civilbefolkningens liv.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Människorättsorganisationen Amnesty International anklagar ukrainsk militär för att systematiskt riskera sin egen civilbefolknings liv genom att upprätta militärbaser i skolor, sjukhus och flerfamiljshus. Denna taktik bryter mot internationell krigslag och det har även konstaterats att de efterföljande ryska beskjutningarna dödat civila.

Här är några utdrag från det graverande innehållet i Amnestys omtalade rapport.

Amnestys forskare publicerade nyligen en rapport där man presenterar entydiga bevis på att ukrainsk militär ”utfört attacker från bebodda bostadsområden och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Denna typ av taktik bryter mot internationell humanitär lag och försätter civila i fara när de förvandlar civila objekt till militära mål. De efterföljande ryska beskjutningarna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur”, konstaterar man.

Amnesty menar vidare att den ukrainska militära strategin är satt i system och att man dokumenterat ett flertal fall där ukrainska styrkor opererat från tätbefolkade områden.

– Att vara i en defensiv position ger inte den ukrainska militären rätt att göra undantag från internationella humanitära lagar, säger Agnés Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Mellan april och juli utredde forskare från Amnesty under flera veckor ryska raketbeskjutningar i regionerna Charkiv, Donbass och Mykolaiv. Man intervjuade även överlevande, vittnen och släktingar till människor som dött i attackerna – samtidigt som man genomförde vapenanalyser och andra tester.

I samband med dessa utredningar fann forskarna bevis för att ukrainsk militär beskjutit ryska mål med missiler från tätbefolkade bostadsområden och även upprättat militärbaser i civila byggnader i 19 städer och byar. Satellitbilder som tagits fram stärker också forskarnas övertygelse om att förfarandet är satt i system.

De flesta bostadsområden där soldater stationerade sig var kilometer från frontlinjerna. Det fanns genomförbara alternativ i närheten som inte satte civila i fara – exempelvis militärbaser, tätbevuxna områden eller andra byggnader längre bort från bostadsområdena. I de fall som finns dokumenterade känner Amnesty International inte till att de ukrainska militärer som stationerade sig i civila byggnader i bostadsområden frågade eller hjälpte civilbefolkningen att evakuera närliggande byggnader – ett misslyckande när det kommer till att ta till alla tänkbara försiktighetsåtgärder för att skydda civila”, skriver man vidare.

Ukrainska soldater anklagas för att strunta i att evakuera civila. Foto: Ukrainas försvarsministerium/CC BY-SA 2.0

Strategin riskerar oskyldigas liv

Överlevare och vittnen berättar också att ukrainsk militär börjat operera i närheten av deras hem samtidigt som ryska mål beskjutits med missiler – varpå civilbefolkningen sedan utsattes för mycket stor fara när ryska styrkor besvarade beskjutningen. Denna typ av taktik ska ha använts på många olika platser och får obönhörlig kritik i rapporten:

Internationell humanitär lag avkräver alla parter i en konflikt att i största möjliga omfattning undvika att stationera militära mål i eller i närheten av tätbefolkade områden. Övriga skyldigheter innefattar att skydda civila från effekterna av attacker samt att avlägsna civila från närheten av militära mål och ge effektiva varningar inför attacker som kan påverka civilbefolkningen”.

Mamman till en 50-årig man som dog i ett raketanfall berättar i rapporten att sonens bortgång föregicks av att ukrainsk militär stationerat sig i ett hus bredvid deras eget. Även familjens hem förstördes i attacken. Mykola från Lysychansk i Donbass ger ett liknande vittnesmål och berättar att ukrainska styrkor besköt sina ryska fiender inifrån befolkade bostadsområden och att en äldre granne dog när Ryssland besvarade elden.

– Jag förstår inte varför vår militär skjuter från städerna och inte från fälten, säger han.

– Det pågår definitivt militära aktiviteter i det här området, vittnar en annan man som även slår fast att när den ukrainska armén påbörjat beskjutningar från bostadsområdet har Ryssland i regel besvarat elden mycket snabbt med egna beskjutningar.

Enligt Amnesty har ukrainska soldater också upprättat en militärbas endast 20 meter från ingången till ett skyddsrum som används av stadens civilbefolkning. Det var även där som en äldre man dödades. I en annan stad i Donbass ska Ryssland ha använt klusterbomber över ett bostadsområde där ukrainsk militär satt upp sitt artilleri.

– Splitter flög igenom dörren. Jag var inne. Det ukrainska artilleriet vara nära mitt fält… Soldaterna var bakom fältet bakom huset. Jag har sett dem komma in och ut sedan kriget startade. Min mamma är paralyserad så jag kunde inte fly, berättar 70-åriga Anna.

Bombningarna har drivit många civila på flykt. Foto: faksimil/Youtube

Militärbaser vid flerfamiljshus

I början av juli skadades en lantbruksarbetare när rysk militär besköt ett varuhus i Mykolaiv-området. Några timmar efter attacken kunde Amnestys forskare själva bevittna hur ukrainsk militärpersonal befann sig i varuhuset och vittnen bekräftade också att militären använt det beskjutna varuhuset under en längre tid – detta trots att civila levde och bodde alldeles i närheten.

Amnestys forskarlag kunde vid flera tillfällen under sina fältundersökningar själva höra hur ukrainska styrkor som var stationerade i närheten av bostadshus och offentliga byggnader besköt ryska mål. Vittnen i staden Bakhmut har enligt rapporten berättat att den ukrainska armén förskansat sig bara 20 meter från ett höghus fyllt av civila. Den 18 maj besköts ingången till byggnaden av ryska missiler och fem lägenheter blev delvis förstörda.

– Jag förstår inte vad som hände. Det var krossade fönster och en massa damm i mitt hem… Jag stannade kvar för att min mamma inte ville lämna. Hon har problem med hälsan, berättar Kateryna, en boende i huset.

Tre vittnen bekräftar att ukrainska militärfordon stod parkerade bara några meter därifrån innan den ryska raketbeskjutningen inleddes och Amnestys forskare hittade även bevis för militär närvaro inuti byggnaden.

– Vi har ingen talan i vad militären gör – men det är vi som betalar priset, berättar en boende i området vars hem skadades i attacken.

Raketbeskjutning från sjukhusområden

Forskarna kunde också själva bevittna hur ukrainska soldater använde sjukhus som militärbaser på minst fem olika platser. I ett av fallen kunde man konstatera att soldaterna besköt ryska mål från sjukhusområdet. Att använda sjukhus som militärbaser är ett tydligt brott mot krigets lagar.

På samma sätt har den ukrainska militären rutinmässigt anlagt militärbaser i skolor i Donbass och Mykolaiv. Skolorna har förvisso varit stängda sedan kriget inleddes – men ligger i de flesta fall mitt inne i civila bostadsområden. Av de 29 skolor som Amnestys forskare besökte noterades pågående, eller bevis för tidigare, militära aktiviteter i 22 av dessa. Man påträffade bland annat bortslängd ammunition och militärfordon. Enligt Amnesty har Ryssland svarat på beskjutningar från flera av dessa skolor – varpå de ukrainska styrkorna snabbt omgrupperat och stationerat sig i andra skolor i närheten.

I en liten stad öster om Odessa noterade forskarlaget att den ukrainska armén som regel använde civila bostadsområden för att inhysa soldater. Militärfordon stod parkerade på gatorna och två skolor användes också för militära ändamål. Mellan april och juni dödades också ett flertal civila, inklusive barn i området i ryska beskjutningar – liknande incidenter har bevittnats i flera ukrainska städer.

När rysk militär besvarar beskjutningarna drabbas civilbefolkningen. Foto: faksimil/Youtube

"Ukraina måste evakuera"

Internationella humanitära lagar förbjuder inte specifikt parter i en konflikt att stationera sig i skolor som är stängda. Militären är dock skyldig att undvika att använda skolor som är nära hus eller lägenhetsbyggnader fulla av civila och försätta dessas liv i fara om det inte finns ett skriande militärt behov. Om de gör så bör de varna civila och om nödvändigt hjälpa dem att evakuera. Så verkar inte ha skett i de fall som undersökts av Amnesty International”.

Avslutningsvis konstaterar människorättsorganisationen att Ukrainas vana att stationera militära mål i tätbefolkade områden förvisso inte rättfärdigar de ryska attackerna – men man fördömer ändå Ukrainas strategi och uppmanar Ukraina att omedelbart sluta bedriva krigföring från områden där civila bor och rör sig.

– Den ukrainska regeringen bör omedelbart säkerställa att man flyttar sina trupper bort från befolkade områden eller evakuerar civila från de områden där militären opererar. Militären bör aldrig använda sjukhus för att bedriva krigföring och bör endast använda skolor eller civila hem som en sista utväg när det inte finns några andra alternativ, påpekar Agnés Callamard.

Rapporten väcker ilska

Från ukrainskt håll är man mycket upprörd över människorättsorganisationens rapport. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov kallar rapporten för en ”perversion” och menar att Amnesty i och med detta ifrågasätter Ukrainas rätt att försvara sig. President Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak går så långt att han på Twitter anklagar Amnesty för att delta i en rysk kampanj med syfte att misskreditera Ukraina.

Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda”.

Mychajlo Podoljak hävdar att Amnesty sprider "desinformation." Foto: Ukrainas regering/CC BY 4.0

I såväl svenska som internationella medier har det gjorts ansatser för att släta över anklagelserna om krigsbrott – bland annat i Bonniertidningen Expressen, där folkrättsforskaren Ove Bring menar att Amnestys kritik är ”kategorisk” och ”överdriven”. Han medger dock att användandet av mänskliga sköldar alltid är att betrakta som ett folkrättsbrott.

– Har det inträffat så är det naturligtvis ett folkrättsbrott som är lika allvarligt som de ryska folkrättsbrotten som sker dagligen, där man inte gör någon skillnad på militära mål och civila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

"Inte en enkelriktad väg"

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att "fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen".

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad "drönarmur" längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern: Bryssel förbereder för krig – och européerna ska betala priset

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 2, 2025
– av Jan Sundstedt
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó slår larm: EU-ledningen under Ursula von der Leyen offrar Europa för Ukraina.

"Bryssel förbereder sig för krig och vill att européer ska betala priset", skriver Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó i ett hårt utfall mot EU:s nya sjuårsbudget.

Han varnar för att unionens makthavare prioriterar Ukrainas militär framför Europas egna och mycket akuta problem.

I inlägget, som publicerades inför det informella EU-toppmötet i Köpenhamn, betonade Szijjártó att Europas säkerhets- och ekonomiska läge har försämrats kraftigt till följd av misslyckade beslut i Bryssel.

"Bryssel förbereder sig för krig, och de vill att européer, inklusive ungrare, ska betala priset. Den föreslagna budgeten för de kommande sju åren handlar mycket mer om Ukraina än om Europeiska unionen i sig", skrev Szijjártó.

Han beskrev utkastet som "en Ukraina-budget", inriktad på att beväpna landet och hålla dess statsskick vid liv, samtidigt som Europas egna akuta behov försummas. Istället borde Bryssel ta itu med den sjunkande konkurrenskraften, säkra energiförsörjningen och återuppbygga grunderna för europeisk tillväxt, argumenterade han.

"Men i stället vill Europeiska kommissionen skicka europeiska skattebetalares pengar – inklusive ungrares pengar – till Ukraina, för att finansiera den ukrainska staten och militären", varnade ministern.

Vill se "patriotiskt skifte"

Szijjártó betonade att Ungern avvisar tanken på att landets medborgares pengar ska användas till krigsinsatser.

"Vi vill inte att ungerska skattebetalares pengar ska skickas till Ukraina, vi vill inte att de ska gå till krig, och vi vill inte att de ska bekosta beväpningen och driften av den ukrainska militären", förklarade Szijjártó vidare.

Ministern avslutade med att konstatera att EU endast kan ändra kurs om ett "patriotiskt skifte" sker i Bryssel.

"Fram till dess kommer Bryssel att fortsätta föra en politik som stödjer krig, migration och könsideologi. Men vi vill inte ha krig, vi vill inte ha migration, vi vill inte ha könsidentitetsvansinne, och vi vill inte att ungrares pengar ska överföras till Ukraina", skrev han.

Dagen innan Szijjártós uttalande, den 30 september, riktade Ungerns premiärminister Viktor Orbán hård kritik mot Polens premiärminister Donald Tusk i ett inlägg på X.

"Käre Donald Tusk, du kanske tror att du är i krig med Ryssland, men det är inte Ungern. Inte heller Europeiska unionen. Du spelar ett farligt spel med liv och säkerhet för miljontals européer. Detta är mycket dåligt!", betonade Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 1, 2025
– av Isac Boman
Nato Stoltenberg Zelenskyj
Jens Stoltenberg möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd.

— Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen.

Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna.

Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare.

Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

"Börjar tala om ett tredje världskrig"

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet.

Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan.

Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden.

— Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina har rekryterat över 10 000 fångar till armén – även mördare får strida

Kriget i Ukraina

Publicerad september 30, 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina soldater
Enligt ukrainsk lag kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

Mer än 10 000 ukrainska fångar har rekryterats till landets militär sedan en ny lag infördes förra året. Bland de rekryterade finns även dömda mördare och i utbyte mot att strida vid fronten kan de beviljas villkorlig frigivning.

På straffkoloni nr 4 i Ukraina förbereder sig Andrii Askerov, 30, och Roman Chech, 36, för att byta fängelseoverallen mot militäruniform. Båda är dömda för narkotikabrott och har ansökt om att gå med i armén.

— Jag kan inte föreställa mig hur det är att döda en människa, jag har bara sett det på film, säger Andrii Askerov, som har avtjänat 18 månader av ett sexårigt straff, till BBC.

För Roman Chech handlar det inte bara om frihet utan också om hämnd. Han uppger att hans syster dödades när en rysk missil träffade hennes hus i Charkiv 2023.

— Mest av allt vill jag hämnas henne, berättar han.

En månads träning

Enligt den nya lagen kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

De som dömts för de grövsta brotten som upprepade mord, sexuellt våld, korruption och förräderi är dock uteslutna, och får inte värvas till armén, hävdas det.

De flesta fångarna har enligt regeringen anmält sig frivilligt till infanteriet där striderna är som intensivast. De kommer också att ingå i en ny anfallsstyrka som president Volodymyr Zelenskyj tillkännagav i september.

Enligt chefen för straffkoloni nr 4 är ungefär hälften av de tusen interner som hittills anmält sig frivilligt redan döda.

"Enorm skillnad"

Ukrainas biträdande justitieminister Evhen Pikalov försvarar programmet och menar att Ukrainas rekrytering av fångar inte alls är jämförbar med Rysslands värvningar.

— Det finns en enorm skillnad: ryssarna får betalt per hundra meter, och ukrainare drivs av patriotiska känslor, påstår han.

Pikalov understryker också att det handlar om villkorliga frigivningar, inte regelrätta benådningar.

Både Ukraina och Ryssland har alltså vänt sig till sina fängelser för att rekrytera nya soldater till fronten. För båda länderna erbjuder detta ett sätt att förstärka sina militära styrkor utan att behöva utöka den reguljära mobiliseringen, något som historiskt ofta mött starkt motstånd bland civilbefolkningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.