Människorättsorganisationen Amnesty International anklagar ukrainsk militär för att systematiskt riskera sin egen civilbefolknings liv genom att upprätta militärbaser i skolor, sjukhus och flerfamiljshus. Denna taktik bryter mot internationell krigslag och det har även konstaterats att de efterföljande ryska beskjutningarna dödat civila.
Här är några utdrag från det graverande innehållet i Amnestys omtalade rapport.
Amnestys forskare publicerade nyligen en rapport där man presenterar entydiga bevis på att ukrainsk militär ”utfört attacker från bebodda bostadsområden och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.
”Denna typ av taktik bryter mot internationell humanitär lag och försätter civila i fara när de förvandlar civila objekt till militära mål. De efterföljande ryska beskjutningarna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur”, konstaterar man.
Amnesty menar vidare att den ukrainska militära strategin är satt i system och att man dokumenterat ett flertal fall där ukrainska styrkor opererat från tätbefolkade områden.
– Att vara i en defensiv position ger inte den ukrainska militären rätt att göra undantag från internationella humanitära lagar, säger Agnés Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.
Mellan april och juli utredde forskare från Amnesty under flera veckor ryska raketbeskjutningar i regionerna Charkiv, Donbass och Mykolaiv. Man intervjuade även överlevande, vittnen och släktingar till människor som dött i attackerna – samtidigt som man genomförde vapenanalyser och andra tester.
I samband med dessa utredningar fann forskarna bevis för att ukrainsk militär beskjutit ryska mål med missiler från tätbefolkade bostadsområden och även upprättat militärbaser i civila byggnader i 19 städer och byar. Satellitbilder som tagits fram stärker också forskarnas övertygelse om att förfarandet är satt i system.
”De flesta bostadsområden där soldater stationerade sig var kilometer från frontlinjerna. Det fanns genomförbara alternativ i närheten som inte satte civila i fara – exempelvis militärbaser, tätbevuxna områden eller andra byggnader längre bort från bostadsområdena. I de fall som finns dokumenterade känner Amnesty International inte till att de ukrainska militärer som stationerade sig i civila byggnader i bostadsområden frågade eller hjälpte civilbefolkningen att evakuera närliggande byggnader – ett misslyckande när det kommer till att ta till alla tänkbara försiktighetsåtgärder för att skydda civila”, skriver man vidare.
Strategin riskerar oskyldigas liv
Överlevare och vittnen berättar också att ukrainsk militär börjat operera i närheten av deras hem samtidigt som ryska mål beskjutits med missiler – varpå civilbefolkningen sedan utsattes för mycket stor fara när ryska styrkor besvarade beskjutningen. Denna typ av taktik ska ha använts på många olika platser och får obönhörlig kritik i rapporten:
”Internationell humanitär lag avkräver alla parter i en konflikt att i största möjliga omfattning undvika att stationera militära mål i eller i närheten av tätbefolkade områden. Övriga skyldigheter innefattar att skydda civila från effekterna av attacker samt att avlägsna civila från närheten av militära mål och ge effektiva varningar inför attacker som kan påverka civilbefolkningen”.
Mamman till en 50-årig man som dog i ett raketanfall berättar i rapporten att sonens bortgång föregicks av att ukrainsk militär stationerat sig i ett hus bredvid deras eget. Även familjens hem förstördes i attacken. Mykola från Lysychansk i Donbass ger ett liknande vittnesmål och berättar att ukrainska styrkor besköt sina ryska fiender inifrån befolkade bostadsområden och att en äldre granne dog när Ryssland besvarade elden.
– Jag förstår inte varför vår militär skjuter från städerna och inte från fälten, säger han.
– Det pågår definitivt militära aktiviteter i det här området, vittnar en annan man som även slår fast att när den ukrainska armén påbörjat beskjutningar från bostadsområdet har Ryssland i regel besvarat elden mycket snabbt med egna beskjutningar.
Enligt Amnesty har ukrainska soldater också upprättat en militärbas endast 20 meter från ingången till ett skyddsrum som används av stadens civilbefolkning. Det var även där som en äldre man dödades. I en annan stad i Donbass ska Ryssland ha använt klusterbomber över ett bostadsområde där ukrainsk militär satt upp sitt artilleri.
– Splitter flög igenom dörren. Jag var inne. Det ukrainska artilleriet vara nära mitt fält… Soldaterna var bakom fältet bakom huset. Jag har sett dem komma in och ut sedan kriget startade. Min mamma är paralyserad så jag kunde inte fly, berättar 70-åriga Anna.
Militärbaser vid flerfamiljshus
I början av juli skadades en lantbruksarbetare när rysk militär besköt ett varuhus i Mykolaiv-området. Några timmar efter attacken kunde Amnestys forskare själva bevittna hur ukrainsk militärpersonal befann sig i varuhuset och vittnen bekräftade också att militären använt det beskjutna varuhuset under en längre tid – detta trots att civila levde och bodde alldeles i närheten.
Amnestys forskarlag kunde vid flera tillfällen under sina fältundersökningar själva höra hur ukrainska styrkor som var stationerade i närheten av bostadshus och offentliga byggnader besköt ryska mål. Vittnen i staden Bakhmut har enligt rapporten berättat att den ukrainska armén förskansat sig bara 20 meter från ett höghus fyllt av civila. Den 18 maj besköts ingången till byggnaden av ryska missiler och fem lägenheter blev delvis förstörda.
– Jag förstår inte vad som hände. Det var krossade fönster och en massa damm i mitt hem… Jag stannade kvar för att min mamma inte ville lämna. Hon har problem med hälsan, berättar Kateryna, en boende i huset.
Tre vittnen bekräftar att ukrainska militärfordon stod parkerade bara några meter därifrån innan den ryska raketbeskjutningen inleddes och Amnestys forskare hittade även bevis för militär närvaro inuti byggnaden.
– Vi har ingen talan i vad militären gör – men det är vi som betalar priset, berättar en boende i området vars hem skadades i attacken.
Raketbeskjutning från sjukhusområden
Forskarna kunde också själva bevittna hur ukrainska soldater använde sjukhus som militärbaser på minst fem olika platser. I ett av fallen kunde man konstatera att soldaterna besköt ryska mål från sjukhusområdet. Att använda sjukhus som militärbaser är ett tydligt brott mot krigets lagar.
På samma sätt har den ukrainska militären rutinmässigt anlagt militärbaser i skolor i Donbass och Mykolaiv. Skolorna har förvisso varit stängda sedan kriget inleddes – men ligger i de flesta fall mitt inne i civila bostadsområden. Av de 29 skolor som Amnestys forskare besökte noterades pågående, eller bevis för tidigare, militära aktiviteter i 22 av dessa. Man påträffade bland annat bortslängd ammunition och militärfordon. Enligt Amnesty har Ryssland svarat på beskjutningar från flera av dessa skolor – varpå de ukrainska styrkorna snabbt omgrupperat och stationerat sig i andra skolor i närheten.
I en liten stad öster om Odessa noterade forskarlaget att den ukrainska armén som regel använde civila bostadsområden för att inhysa soldater. Militärfordon stod parkerade på gatorna och två skolor användes också för militära ändamål. Mellan april och juni dödades också ett flertal civila, inklusive barn i området i ryska beskjutningar – liknande incidenter har bevittnats i flera ukrainska städer.
”Ukraina måste evakuera”
”Internationella humanitära lagar förbjuder inte specifikt parter i en konflikt att stationera sig i skolor som är stängda. Militären är dock skyldig att undvika att använda skolor som är nära hus eller lägenhetsbyggnader fulla av civila och försätta dessas liv i fara om det inte finns ett skriande militärt behov. Om de gör så bör de varna civila och om nödvändigt hjälpa dem att evakuera. Så verkar inte ha skett i de fall som undersökts av Amnesty International”.
Avslutningsvis konstaterar människorättsorganisationen att Ukrainas vana att stationera militära mål i tätbefolkade områden förvisso inte rättfärdigar de ryska attackerna – men man fördömer ändå Ukrainas strategi och uppmanar Ukraina att omedelbart sluta bedriva krigföring från områden där civila bor och rör sig.
– Den ukrainska regeringen bör omedelbart säkerställa att man flyttar sina trupper bort från befolkade områden eller evakuerar civila från de områden där militären opererar. Militären bör aldrig använda sjukhus för att bedriva krigföring och bör endast använda skolor eller civila hem som en sista utväg när det inte finns några andra alternativ, påpekar Agnés Callamard.
Rapporten väcker ilska
Från ukrainskt håll är man mycket upprörd över människorättsorganisationens rapport. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov kallar rapporten för en ”perversion” och menar att Amnesty i och med detta ifrågasätter Ukrainas rätt att försvara sig. President Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak går så långt att han på Twitter anklagar Amnesty för att delta i en rysk kampanj med syfte att misskreditera Ukraina.
”Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda”.
I såväl svenska som internationella medier har det gjorts ansatser för att släta över anklagelserna om krigsbrott – bland annat i Bonniertidningen Expressen, där folkrättsforskaren Ove Bring menar att Amnestys kritik är ”kategorisk” och ”överdriven”. Han medger dock att användandet av mänskliga sköldar alltid är att betrakta som ett folkrättsbrott.
– Har det inträffat så är det naturligtvis ett folkrättsbrott som är lika allvarligt som de ryska folkrättsbrotten som sker dagligen, där man inte gör någon skillnad på militära mål och civila.
