Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Greklands parlament har röstat igenom en kontroversiell arbetslag som tillåter 13-timmars arbetsdagar – detta trots riksomfattande strejker och hård kritik från fackförbund och opposition som varnar för utarmningen av arbetarnas rättigheter.
Torsdagens omröstning i det grekiska parlamentet fick stöd från det styrande centerhögerpartiet Nea Demokratia, medan centervänsterpartiet Pasok röstade emot och vänsterpartiet Syriza lade ned sina röster.
Regeringen hävdar att reformen moderniserar landets arbetslagstiftning, men oppositionen är skeptisk. En talesperson för vänsterpartiet Syriza kallade förslaget för ett "lagstiftningsmonster".
Enligt den nya lagen förblir den ordinarie arbetsveckan 40 timmar, men anställda i privat sektor får möjlighet att arbeta upp till 13 timmar per dag. Regeringen påstår att de längre arbetsdagarna är frivilliga, endast gäller privat sektor och kan tillämpas högst 37 dagar per år. Årlig övertid begränsas samtidigt till 150 timmar.
Annons:
Arbetsmarknadsminister Niki Kerameus försvarade reformen och hävdade att den anpassar grekisk lagstiftning till moderna arbetsmarknadsförhållanden.
Enligt lagen ska anställda som tar på sig extra timmar få 40 procent högre lön, och de kan inte sägas upp för att de tackar nej till övertid. Regeringen menar att detta följer EU:s arbetstidsregler, som begränsar genomsnittliga arbetsveckan till 48 timmar inklusive övertid men tillåter flexibilitet över 12 månader.
Generalstrejker – "arbetslivets medeltid"
Fackförbunden ser annorlunda på saken. Två generalstrejker har genomförts under månaden för att kräva att lagförslaget dras tillbaka, vilket förlamade kollektivtrafik och offentliga tjänster.
Den offentliga sektorns fackförbund ADEDY sade enligt nyhetsbyrån AFP att flexibla arbetstider i praktiken innebär "avskaffande av åttatimmarsdagen, förstörelse av familjeliv och socialt liv och legalisering av överexploatering".
Oppositionspartierna anklagar regeringen för att urholka arbetstagarnas rättigheter och "föra tillbaka landet till arbetslivets medeltid". De påpekar att grekiska anställda redan arbetar längre än de flesta européer samtidigt som de tjänar mindre och fortfarande "kämpar för att få det att gå ihop".
13-hour workday in Greece. Good place for the EU to test this out. If Greeks allow it, then it can be rolled out across the EU.
Keep in mind that the current legislation for a 13-hour workday only applies to the private sector, and will be limited to 37 days a year. The… pic.twitter.com/5yTIJKshJE
Det finns fog för kritiken. Enligt Eurostat hade Grekland 2024 den längsta arbetsveckan i EU med 39,8 timmar, följt av Bulgarien, Polen och Rumänien. Den kortaste arbetsveckan finns i Nederländerna med 32,1 timmar.
Dessutom införde Grekland 2024 en sexdagars arbetsvecka för vissa branscher i ett försök att öka den ekonomiska tillväxten. Lagstiftningen, som trädde i kraft i början av juli, tillåter anställda att arbeta upp till 48 timmar per vecka istället för 40.
Greklands nationella minimilön låg i januari 2025 på 968 euro (cirka 10 900 kronor) per månad, vilket placerar landet i det lägre skiktet bland EU-länder. Arbetslösheten var 8,1 procent i augusti jämfört med ett EU-genomsnitt på 5,9 procent, enligt siffror från Eurostat.
Grekland håller fortfarande på att återhämta sig efter den decennielånga skuldkrisen som avslutades 2018, men löner och levnadsstandard förblir bland de lägsta i EU.
Regeringen hävdar att lagen ger anställda möjlighet att arbeta längre för en arbetsgivare istället för att ha flera deltidsjobb, och att deltagandet förblir frivilligt. Men med landets ekonomiska verklighet – låga löner, hög arbetslöshet och redan långa arbetsveckor – återstår att se hur "frivilligt" det kommer att vara i praktiken.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tusentals demonstranter marscherade genom centrala London på lördagen för att protestera mot den brittiska regeringens planer på att införa obligatoriskt digitalt ID.
Systemet ska enligt planerna träda i kraft 2029 och bli obligatoriskt för alla som arbetar i Storbritannien.
Under stränga polisrestriktioner tågade demonstranterna från Marble Arch till Whitehall på lördagseftermiddagen, ropande slagord och viftande med banderoller mot det kommande ID-systemet som beskrivits som något hämtat från en dystopisk roman.
Premiärminister Keir Starmer tillkännagav i september att ett digitalt ID-system ska införas 2029 och bli obligatoriskt för personer som arbetar i Storbritannien. Åtgärden motiveras som ett led i den påstådda kampanjen för att bekämpa den illegala invandringen till landet.
Annons:
"Sista valet någonsin"
I spetsen för marschen gick den tidigare konservative parlamentsledamoten Andrew Bridgen, som uteslöts från det konservativa partiet 2023 efter att ha jämfört de experimentella covid-19-vaccinerna med förintelsen under andra världskriget.
I en annons för protesten på arrangören Mass Non-Compliances webbplats stod det: "Om du accepterar digitalt ID nu kan det bli det sista verkliga val du någonsin gör".
Storbritanniens polismyndighet Metropolitan Police förbjöd demonstranterna att avvika från den i förväg planerade rutten och krävde att de skulle hålla sig till vänstra sidan av gatan.
Planerna på digitala ID-handlingar har redan mött omfattande kritik från olika politiska läger.
Den konservative tidigare ministern Sir David Davis, som också motsatte sig liknande förslag under Tony Blairs Labourregeringen, varnade för konsekvenserna.
— Även om digitala ID-handlingar och ID-kort låter som moderna och effektiva lösningar på problem som illegal invandring, är sådana påståenden i bästa fall vilseledande. De system som är inblandade är djupt farliga för den brittiska befolkningens integritet och grundläggande friheter.
Tory-ledaren Kemi Badenoch har avfärdat planerna som "ett knep som inte kommer att göra något för att stoppa (migrant)båtarna".
Reform UK:s ledare Nigel Farage har också sagt att han är "bestämt emot" planerna och Liberaldemokraterna har meddelat att de inte skulle stödja obligatoriska digitala ID-handlingar där människor "tvingas lämna över sina privata uppgifter bara för att klara sitt dagliga liv".
: WE RALLIED IN CENTRAL LONDON AGAINST DIGITAL ID – AND IT WAS INCREDIBLE
Grassroots action like this is vital. Respect to the organisers for bringing this demonstration together.
This is just the beginning. We, the people, will not allow authoritarian, technocratic,… pic.twitter.com/M2bqDe3Pjd
Frihetsaktivisten Montgomery Toms varnar på X att "detta bara är början".
"Vi, folket, kommer inte att tillåta auktoritära, teknokratiska, globalistiska antidemokratiska krafter, vare sig inom parlamentet eller icke-valda organ som WEF, FN och EU, att beröva oss vår frihet", förkunnade han, och fortsatte:
"Jag kommer aldrig att acceptera ett digitalt ID. Jag skulle hellre förlora allt än att ge upp våra av Gud givna friheter!"
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En av Storbritanniens högst rankade militärer bedömer att Ukraina aldrig kommer kunna besegra Ryssland på slagfältet och istället bör förhandla om fred.
I en intervju med The Independents podcast World of Trouble argumenterar fältmarskalk Lord David Richards för att Ukraina helt enkelt inte har kapacitet att driva ut ryska styrkor från sitt territorium och istället bör söka en förhandlingslösning.
Richards, som befordrades till landets mest prestigefyllda militära femstjärniga rang tidigare i år och ledde Nato-styrkor under truppförstärkningen i Afghanistan, är kritisk till hur Ukrainas allierade hanterat stödet.
— Vad vi har gjort i fallet Ukraina är att uppmuntra Ukraina att slåss, men inte gett dem möjligheten att vinna, säger den tidigare försvarsstabschefen.
Annons:
När Richards ombeds reflektera över Ukrainas chanser att lyckas mot Ryssland är han tydlig.
— Min uppfattning är att de inte skulle vinna.
När intervjuaren frågar om Ukraina kunde vinna även med rätt resurser blir svaret kort.
— Nej
Pressad ytterligare om huruvida rätt resurser skulle kunna göra skillnad upprepade han sitt svar och lade till:
— Nej, de har inte mankraften.
Ingen existentiell fråga för Väst
Richards, som är den ende brittiske officeren att ha befäl över stora amerikanska truppstyrkor i strid sedan 1945, menar att utsikterna för Ukraina är dystra.
— Om vi inte skulle gå in tillsammans med dem – vilket vi inte kommer att göra eftersom Ukraina inte är en existentiell fråga för oss. Det är den däremot uppenbarligen för ryssarna.
— Vi har beslutat att eftersom det inte är en existentiell fråga kommer vi inte att gå i krig. Vi är, kan man hävda – och jag accepterar det helt – i någon form av hybridkrig med Ryssland. Men det är inte detsamma som ett skjutande krig där våra soldater dör i stort antal, fortsätter Richards.
Han betonar att trots sympatin för ukrainarna och deras prestationer anser han fortfarande att kriget inte ligger i Västs vitala nationella intressen.
— Min känsla är att det bästa Ukraina kan åstadkomma, och man ser redan att president Zelenskyj, som är en inspirerande ledare... det bästa de kan nå är en sorts oavgjort resultat.
Zelenskyj mötte Trump
Uttalandet kommer efter att Volodymyr Zelenskyj flugit till Washington DC för att träffa Donald Trump och försöka övertyga honom om att ge Ukraina Tomahawk-kryssningsrobotar.
Men Zelenskyjs planer att sätta press på Trump verkar ha motarbetats av Vladimir Putin, som talade med den amerikanske presidenten timmar innan mötet i Vita huset med den ukrainske ledaren.
Vid en fullsatt presskonferens verkade Trump tveksam till att ge bort amerikanska vapen, samtidigt som han behöll en vänlig ton med Zelenskyj. Den amerikanske presidenten betonade sitt eget lands behov av att upprätthålla lager.
Zelenskyj sa väldigt lite, förutom att artigt föreslå att Ukraina skulle kunna erbjuda sin drönarteknologi i ett utbytesavtal. Trump verkade öppen för idén.
Efter toppmötet sa Zelenskyj att Trump inte hade sagt nej till idén om Tomahawk-robotar – men inte heller ja.
Irakkriget byggde på lögner
I den omfattande intervjun om sitt militära liv avslöjade fältmarskalken att även om hans karriär varit framgångsrik har det funnits tillfällen då han hamnat i konflikt med etablissemanget och ofta varit oense med sina militära och politiska överordnade.
Som generalmajor och biträdande arméchef under general Sir Mike Jackson säger han att det var uppenbart för honom att Tony Blairs regering ljög om sina påståenden att Saddam Hussein utvecklade kärnvapen i Irak.
Tony Blairs regering ljög om irakiska massförstörelsevapen för att legitimera invasionen. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 4.0
Tillsammans med andra höga officerare ifrågasatte han lagligheten av Storbritanniens beslut att gå med amerikanska styrkor i invasionen av Irak 2003.
Innan britterna gick med i invasionen presenterade Blair ett underrättelsedokument för parlamentet som påstod att den irakiske diktatorn utvecklade kärnvapen.
"Det här stinker"
Dokumentet, som sedan dess hånas som "det tvivelaktiga dokumentet" för sina ogrundade påståenden, orsakade fasa bland höga officerare som hade tillgång till den verkliga underrättelseinformationen.
— Jag och andra uppmuntrade försvarsstabschefen att ifrågasätta om detta var lagligt och vad som var grunden för denna underrättelseinformation, säger Lord Richards.
— Jag minns att en officer – som jag inte kommer att namnge men som var på underrättelsesidan – sa: 'Oroa dig inte. Vi kommer att hitta något att lägga till. Vi hittar något om det. Vi kommer att rättfärdiga det vi gjorde', berättar han.
— Jag gick tillbaka och sa till Mike Jackson: 'Det här stinker'.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Alex Karp, vd för Palantir, talar vid World Economic Forum i Davos 2023. Karp sitter också i Bilderberggruppens styrkommitté tillsammans med Peter Thiel.
Palantirs vd Alex Karp hävdar att företaget på egen hand förhindrat "fascismens" återkomst i Europa. Det amerikanska AI-företaget, med ett marknadsvärde på över 400 miljarder dollar, har byggt upp ett globalt nätverk av övervaknings- och krigsteknologi – från europeiska polisdatabaser till israeliska målanvisningssystem.
— Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels från Palantir, säger Karp själv. Nu sitter företaget djupt inbäddat i Västvärldens regeringar, med kontrakt värda mångmiljardbelopp – och där den demokratiska kontrollen är obefintlig.
Vid en konferens i Miami i februari 2024 gick Karp, vd:n för AI-företaget Palantir Technologies, upp på scenen med ett anmärkningsvärt påstående. Karp, son till en judisk far och afroamerikansk mor, hävdade att "otaliga terrorattacker" stoppats av Palantirs teknologi i Europa. Sedan fortsatte han:
— I all blygsamhet, om de inte stoppats skulle ni ha en helt annan politisk verklighet i Väst. Och det är ett faktum. Jag älskar när jag får höra rop emot mig i europeiska städer... Fortsätt att skrika åt mig... den enda anledningen till att det inte gåsmarschar mellan mig och er är min produkt. Säg tack.
Annons:
Med "gåsmarschar" menade Karp den marschstil som användes av tyska nationalsocialister och italienska fascister under 1900-talets första hälft. Budskapet var glasklart: hans företags övervakningsteknologi hade räddat Europa från "fascismens återkomst" – och européerna borde vara tacksamma.
Men det djärva påståendet har aldrig bekräftats eller stötts av några bevis. Inga konkreta exempel. Inga verifierbara händelser. Ingen oberoende granskning. Karps utspel vilar på frånvaron av attacker – händelser som aldrig inträffade.
Jewish Palantir CEO Alex Karp claims their AI technology has stopped multiple major terror attacks across Europe
He claims without this technology, every European nation would elect a far-right government, implicitly admitting that migrants are trying to kill Europeans https://t.co/4sjgJoc8ANpic.twitter.com/EC2IP0VuEJ
I ett tal slutet av 2024 sammanfattade Karp sin affärsmodell till en mening: "Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels, men inte uteslutande, från Palantir".
Från nödkontrakt till permanent övervakning
Covid-19-krisen öppnade dörrarna och i mars 2020 gav NHS i Storbritannien Palantir ett nödkontrakt för symboliska ett pund. Men det som började som akut krishjälp växte snabbt: först 23,5 miljoner pund för två år – utan att andra företag fick konkurrera om kontraktet.
I november 2023 följde ett sjuårskontrakt värt 330 miljoner pund. Det har beskrivits som det största enskilda NHS IT-kontraktet någonsin.
Den officiella berättelsen om en akut krishantering sprack 2021. Granskande journalistik av The Bureau of Investigative Journalism blottlade att Palantir jagat NHS-kontrakt sedan sommaren 2019 – månader innan covid-19 ens existerade.
Den 2 juli 2019 bjöd Palantir UK:s chef Louis Mosley Lord David Prior, NHS Englands ordförande, på middag med demonstrationer i San Francisco som lockbete. I oktober 2019 rapporterade Mosley om "mycket positiva möten" med Matthew Gould, chef för NHS digitala transformationsenhet. När coronakrisen väl slog till föll kontraktet på plats inom dagar.
NHS covid-19-datalager byggdes upp snabbt under coronakrisen. Idag används den insamlade datan för 339 olika ändamål. 75 av dessa ändamål lades till efter augusti 2022 – långt efter att "pandemins" värsta fas var över.
I mars 2020 lovade NHS-chefer att radera eller återlämna all data när den så kallade folkhälsokrisen upphört. Så har inte skett. Datalagret används fortfarande, nu bland annat för programmet Homes for Ukraine, allmän NHS-verksamhet och analys av sjukvårdspersonalstrejker.
Sam Smith från medConfidential slog fast att patienter behöver kunna lita på att deras känsliga information behandlas konfidentiellt, och att NHS England släppt in Palantir utan att fråga allmänheten eller förklara hur informationen används eller skyddas.
Den digitala dödskedjan
Vid World Economic Forum i Davos 2023 talade Alex Karp utan omsvep:
— Vi byggde Foundry, som användes för att distribuera covid-vaccin och rädda miljoner liv. Vi byggde den digitala dödskedjan. Det är kategoridefinierande produkter.
Foundry är Palantirs civila dataanalysplattform – ett AI-system som kan integrera och analysera massiva datamängder i realtid. Under coronakrisen användes det för att koordinera vaccinlogistik över hela USA.
Alex Karp bragging that his company's technology "single-handedly" stopped the rise of the far-right in Europe pic.twitter.com/vDFOpvJPTZ
Den digitala dödskedjan är något helt annat. Ingen metafor. Brutal verklighet.
Det är Palantirs militära AI-plattform som kopplar samman sensorer, drönare, satelliter och underrättelsedata med vapensystem – i realtid. Systemet identifierar mål, analyserar hot och rekommenderar eller utför attacker snabbare än någon mänsklig operatör kan. Det är krigföring styrd av artificiell intelligens, där tiden från upptäckt till eldgivning räknas i sekunder istället för timmar.
Palantirs Project Maven-kontrakt med Pentagon – värt över 13 miljarder kronor fram till 2029 – driver aktiva stridsoperationer i Irak, Syrien, Jemen och stödjer ukrainska operationer. I januari 2024 slöt Palantir ett "strategiskt partnerskap" med Israels försvarsministerium för "krigsrelaterade uppdrag".
Granskande reportage av +972 Magazine och Local Call avslöjade hur AI-målanvisningssystem fungerar i den skarpa verkligheten. Israels system kallat Lavender pekade ut 37 000 palestinier som misstänkta militanter under de tidiga veckorna av kriget i Gaza.
Mänsklig granskning av dessa AI-genererade mål: 20 sekunder – precis tillräckligt länge för att bekräfta att målet var av manligt kön. Israeliska underrättelsekällor erkände en 10 % felfrekvens. Ändå behandlade officerare AI:ns bedömningar som slutgiltiga.
Över 64 000 palestinier har dödats i Gaza, majoriteten kvinnor och barn. En före detta israelisk underrättelseofficer kallade operationerna "en massmordsfabrik". Tretton före detta Palantir-anställda bröt tystnaden i maj 2025 med en sällsynt offentlig tillrättavisning. De fördömde företagets "alltmer våldsamma retorik".
Palantir is airing TV ads promoting suicide drone swarms. "Battles are won before they begin."
För att förstå Palantir måste man förstå dess vd. Alexander Caedmon Karp, född 1967, växte upp i ett "vänsterorienterat" hem i Philadelphia där föräldrarna släpade honom till arbetardemonstrationer. Han doktorerade i nyklassisk samhällsteori från Goethe-universitetet i Frankfurt, där han grävde sig ner i Frankfurtskolans marxistiska kritiska teori.
Hans doktorsavhandling 2002 dissekerade hur vissa talmönster smickrar publiken att tro att de deltar i intellektuell övning, medan de i själva verket aktiverar anti-intellektuella känslor. Kritiker pekar idag på att detta perfekt beskriver Karps egen retorik.
Karp kallar sig själv "socialist och progressiv", och påstår att han röstade på Hillary Clinton, Biden och Kamala Harris. Samtidigt ser han "woke"-tänkande som "den centrala risken" för Palantir och USA. Om AI-bolagets värderingar har han slagit fast: "Vi har en konsekvent pro-västlig syn, att Väst har ett överläget sätt att leva och organisera sig".
Han arbetar från en lada i New Hampshire, har aldrig lärt sig köra ("Jag var för fattig. Och sedan blev jag för rik"), praktiserar Tai Chi och Qigong och har aldrig gift sig.
Den radikale Frankfurt-skola-filosofen blev miljardären som skryter om "död och smärta". En man som studerade maktens kritik byggde istället infrastrukturen för övervakningsstaten – medan han själv hävdar att han försvarar demokratin.
Karp har själv tjänat mångmiljardbelopp på Palantir. Foto: faksimil/Fortune
Explosiv tillväxt och politiskt inflytande
Palantirs finansiella tillväxt har varit explosiv. Aktien har skenat 1 700 % sedan börsintroduktionen 2020. Marknadsvärdet nådde 430 miljarder kronor 2025. Alex Karps förmögenhet exploderade 2024 när Palantir-aktien sköt i höjden – och värdeökningen på hans förmögenhet uppgick till cirka 68 miljarder kronor och hans sammanlagda nettoförmögenhet bedöms idag överstiga 120 miljarder kronor.
Trump-administrationen 2025 öppnade dörrarna till högsta regeringsnivåer. Peter Thiel, Palantirs medgrundare och styrelseordförande, är mångårig Trump-supporter som mentorerade vicepresident JD Vance. Både Karp och Thiel sitter i Bilderberggruppens styrkommitté – de slutna mötena där NATOs ledning, europeiska statschefer och techbiljonärer diskuterar AI och försvarspolitik utan offentlig insyn.
Ingen demokratisk kontroll
Koncentrationen av övervakningskraft i ett privat företag med nästan ingen demokratisk ansvarighet skrämmer medborgarrättsorganisationer världen över. Privacy International pekade ut "konsekventa bekymmer" om bristande transparens och varnade för "algoritmisk bias och diskriminering, samt brister i meningsfull mänsklig kontroll".
Med kontrakt som spänner från NHS-patientdata till israeliska målanvisningssystem, från prediktiv polisiering i europeiska städer till vad före detta anställda kallar "den digitala dödsmaskinen", står Palantir som en oroande konsolidering av makt.
Ett företag vars filosof-vd är en av världens rikaste män samtidigt som kritiker anklagar företaget för medverkan till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Ett företag som påstår sig försvara demokratin – genom att bygga infrastrukturen för den moderna övervakningsstaten.
Nya Dagbladet har tidigare granskat techmogulen och riskkapitalisten Peter Thiel, precis som Karp, en av medgrundarna till Palantir – mannen vars investeringar och protegeér byggt maktstrukturer som sträcker sig från Silicon Valley till Vita huset, från övervakningssystem till krigsföring.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns menar att en av de största fördelarna för Kina är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.
Nicholas Burns, som under tre år var USA:s ambassadör i Kina, menar att västvärlden systematiskt har underskattat den kinesiska supermaktens förmåga inom teknologi, militär och infrastruktur. I en färsk intervju lyfter den erfarne diplomaten fram flera områden där Kina ligger långt före USA – och varnar för att amerikanska beslutsfattare fortfarande inte ser det fulla allvaret i situationen ur USA:s strategiska intressen.
Nicholas Burns, 68, avslutade i januari 2025 sitt uppdrag som USA:s ambassadör i Kina efter tre intensiva år i Peking. Med en lång karriär inom amerikansk diplomati bakom sig – han har tjänstgjort under sex presidenter och nio utrikesministrar – återvände han till Harvard University där han är professor i diplomati och internationella relationer.
Nu talar han öppet om sina erfarenheter och observationer från tiden i Kina. Och bilden han målar upp är mer oroväckande än många vill erkänna.
Imponerande infrastruktur
— Vi har underskattat kinesisk makt i världen, konstaterar Burns rakt av. Som exempel lyfter han fram den kinesiska höghastighetsjärnvägen:
Annons:
— Tågen är fantastiska. Vi åkte med de där tågen. Du kan åka från Peking till Shanghai på fyra och en halv timme.
Sträckan är över tusen kilometer, påpekar han, och drar en tydlig jämförelse med det amerikanska tågsystemet Amtrak:
— Vi har Amtrak, som helt enkelt inte är så.
Men det är inom vetenskaplig och teknologisk kapacitet som Burns ser den största utmaningen.
— Det är nyckeln till framgången i vår tidsålder, säger han och fortsätter:
— Inom de kommande decennierna – vilket samhälle kommer att utbilda fler vetenskapsmän och ingenjörer?
USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns, skakar hand med Xu Kunlin, guvernör i Jiangsu-provinsen i Kina. Foto: US Department of State
"Alarmerande" siffror om utbildning
Statistiken han presenterar är slående. 34 procent av förstaårsstudenterna vid kinesiska universitet studerar ingenjörsvetenskap eller STEM-ämnen (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). I USA är motsvarande siffra 5,6 procent.
— Och de är ett mycket större land, tillägger Burns.
Han pekar också på en märklig paradox i det amerikanska samhället. Vid Harvards examensceremoni, där han själv undervisar, är mönstret tydligt:
— När vi ber våra studenter som examinerats inom kemi, biologi och fysik att resa sig upp, är de till största delen asiatisk-amerikaner. En del amerikanska medborgare med asiatisk bakgrund, eller amerikaner med kinesiskt ursprung.
Samma mönster syns i näringslivet.
— Förra veckan, när president Trump samlade USA:s största teknikledare i Vita huset, var en mycket stor andel av dessa teknikledare indisk-amerikaner och kinesisk-amerikaner, säger Burns.
Hans slutsats är svidande:
— Vi konkurrerar inte där det verkligen är avgörande för framtiden. Och det handlar om teknologi.
Militär styrka som förbises
Burns tar också upp den kinesiska militären, Folkbefrielsearmén (PLA), vars kapacitet han menar att västvärlden underskattar.
— En del har hävdat: 'De har ju inte deltagit i något krig sedan 1978. Vad är de värda?' Jag har sett PLA, säger han bestämt.
— Jag tror att vi har underskattat deras militära styrka, deras teknologiska styrka.
FMR U.S AMBASSADOR TO CHINA: “WE’VE UNDERESTIMATED CHINA’S POWER”
Nicholas Burns:
"Those trains are fabulous - you can go from Beijing to Shanghai in 4 1/2 hours, over 1000 kilometers. We have Amtrak, and it’s just not like that.
En av de största fördelarna för Kina, enligt Burns, är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.
— Kommunistpartiet i Kina är strategiskt och de behöver inte oroa sig för – ni vet, vi måste bry oss om vad pressen säger. Jag menar, det är en bra sak att ha en press som utmanar regeringen. De har ingen som motsätter sig dem. Och därför kan de göra stora satsningar över 10, 20, 30 år.
Som exempel nämner han Kinas systematiska Afrika-politik:
— I 35 år i rad har den kinesiske utrikesministern, vem den personen än är, gjort sin första utlandsresa för året i januari till Afrika för att visa afrikanerna att 'ni är vår prioritet'.
Kontrasten till USA är påfallande.
— Jag tror att president Trump aldrig åkte till Afrika under sin första mandatperiod. President Biden åkte en gång till Angola för två eller tre dagar i december, precis i slutet av sin mandatperiod, säger Burns.
Hans slutsats är entydig:
— De är strategiska, och vi konkurrerar inte på den nivån. Så faktiskt tror jag att kinesisk teknologi, den kinesiska militären och ekonomin är starkare än vad vi tror. Och jag tror att vi har underskattat dem, och det har vi inte längre råd med.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
