Annons:

Snedvriden bild om systematiskt polisvåld mot afroamerikaner

Uppdaterad juni 3, 2020, Publicerad juni 3, 2020 – av Per Nordin

I mainstreammedia såväl i Sverige som internationellt lyfts det just nu fram ett narrativ där afroamerikaner är offer för en systematiskt rasistisk poliskår och riskerar att godtyckligt skjutas ihjäl om de inte passar sig noga. Kritiker menar dock att den bilden är gravt felaktig och att skillnaderna i risk att bli utsatt för polisvåld är mycket små - om de överhuvudtaget existerar.

Nya Tiders Dan Malmqvist har i en analys gått igenom huruvida afroamerikaner behandlas sämre av polisen än andra grupper i landet och konstaterar att resultatet av studier som finns tillgängliga är blandade, men att man inte kunnat notera några stora skillnader i hur de olika rasgrupperna bemöts av polis.

Det kan noteras att det inte finns något enhetligt system för inrapportering av polisvåld i USA, vilket öppnar upp för spekulationer och gissningar. Malmqvist går bland annat igenom Washington Posts statistik över dödsskjutningar där 258 svarta dödades av polis under 2019, och där det i liberal amerikansk och även svensk media målas upp en bild av att svarta är särskilt utsatta för dödligt våld från polisen.

I verkligheten utgör svarta amerikaner 13,2 procent av landets befolkning medan vita av icke-latinamerikansk härkomst utgör 62,2 procent. Av de gripna mellan 2009 och 2013 var 33 procent afroamerikaner, men av de 990 personer som sköts ihjäl av polis i USA under 2019 var 494 vita amerikaner, 258 svarta amerikaner och 172 var latinamerikaner. De sista 66 personerna var av övrig eller okänd härkomst.

Annons:

Malmqvist konstaterar att afroamerikan löper ungefär 2,5 gånger högre risk än en vit amerikan att bli dödad av polis, men handlar det istället om en svart och en icke-svart som blir gripna är risken istället 1,4 gånger högre att den icke-svarte blir skjuten.

Artikelförfattaren menar att den raka förklaringen till att svarta amerikaner oftare blir skjutna av polis är att de är överrepresenterade i kriminalitet och oftare blir gripna. Han tar också upp det faktum att 948 av 990 ihjälskjutna amerikaner 2019 var män och bara 42 var kvinnor. Män var alltså 23 gånger mer sannolika att skjutas ihjäl av polisen, men i detta fall förekommer ingen debatt om polisens oproportionerliga våld mot män eller att det skulle handla om fördomar och polisvåld mot män som grupp.

Washington Post för vidare fram att 38 av 93 obeväpnade personer som sköts ihjäl 2019 var svarta och de löpte alltså 1,4 gånger större risk att bli dödade av polisen även när de inte bar vapen själva. Problemet här, menar Malmqvist, är att urvalet är extremt litet och försvarar att kunna dra slutsatser av på den grunden. Framför allt är skillnaderna inte så stora att det finns grund för påståendet att svarta amerikaner är under ständigt hot att bli ihjälskjutna av polis.

Den afroamerikanske forskaren och nationalekonomen Roland Fryer Jr på Harvarduniversitetet har också samlat ihop data som bygger på miljontals interaktioner mellan polis och allmänhet och kommit till slutsatsen att svarta förvisso löper en mindre överrisk att utsättas för icke-dödligt polisvåld, men att gruppen löper mindre risk än andra att bli skjutna av polisen. Han noterade också att statistiken antyder att svarta poliser i själva verket är mer rasistiska än vita poliser och att afroamerikanska polismän är mer sannolika att skjuta obeväpnade vita amerikaner än omvänt. 14,9 procent av vita och 19 procent av svarta misstänkta som blev skjutna av vita poliser var obeväpnade, men av dem som sköts av svarta poliser var 26 procent obeväpnade och hela 37,5 procent av offren var vita.

Det kan nämnas att kriminologiprofessorn Greg Ridgeway, i en studie tidigare i år, visade att svarta poliser i New York överlag var betydligt mer skjutglada än sina vita kollegor − svarta poliser var 3,3 gånger mer benägna att avfyra sina vapen än vita poliser, även då de befann sig på samma brottsplats.”, skriver Fryer Jr.

En annan studie från 2015 visar att svarta poliser sköt obeväpnade svarta amerikaner 1,7 gånger så ofta som vita poliser, eftersom de oftare ”missuppfattade hotbilden”. Malmqvist lyfter också fram att enbart 54 poliser har åtalats sedan 2005 för 49 dödsskjutningar, trots att skjutningarna går att räkna i tusental. Av de 49 dödsskjutningar som ledde till åtal var 33 av offren svarta men bara 14 vita. Detta trots att vita utgör hälften av de som skjuts ihjäl av polis. Förklaringen till detta tros vara att vita amerikaner som grupp inte utövar påtryckningar och press mot rättsväsendet, exempelvis genom upplopp eller anklagelser om rasism.

− Närhelst du har politiker som ska fatta beslut om åtal, ingår det realistiskt sett i deras beslutsprocess. De frågar sig, kommer det att bli upplopp på gatorna?
säger Friesen till Washington Post.

Inte heller är det lättare för polisen att ”komma undan” efter att ha dödat en afroamerikan. Av de 11 poliser som fällts i domstol hade åtta dödat svarta, två dödat vita och en dödat en latinamerikan. Samtliga poliser som fälldes och vars etniska tillhörighet blev känd för allmänheten var också vita, konstaterar Malmqvist.

Även författaren och den tidigare nationalistiske politikern David Duke lyfter fram att svarta inte är särskilt utsatta för polisvåld och konstaterar att brottsligheten i New York City övervägande domineras av afroamerikaner – drygt 66 procent, och att omkring 91,3 procent av alla misstänkta för mord och dråp i staden är av afro- eller latinamerikansk bakgrund, samtidigt utgör vita amerikaner utgör endast 5,5 procent av de misstänkta.

Även vad gäller skjutningar och rån så är svarta extremt överrepresenterade och sammanlagt står svarta enligt Duke för 66,5 procent av all våldsam brottslighet, medan vita bara står för 4 procent. Östasiater i sin tur står för knappa 2 procent.

Han noterar att 23 procent av befolkningen är svart men representerar två tredjedelar av stadens brottslingar, samtidigt som vita som utgör 33 procent representerar fyra procent av alla kriminella.

När det kommer till polisskjutningar skulle man kunna tro att vita amerikaner också bara utgör fyra procent av offren, men så dock inte fallet. Vita utgör 44 procent av offren för polisskjutningar i New York enligt Duke, och samtidigt är bara 22 procent av de som skjuts ihjäl av polis svarta.

Det här betyder att vita i verkligheten löper 48 gånger högre risk att bli ihjälskjutna av polis än vad svarta gör” dundrar han och menar att verkligheten går tvärtemot det narrativ som massmedia vill förmedla.

Han pekar vidare på att det kontroversiella faktum att det snarare är judiska maktstrukturer inom media som driver narrativet om svarta och icke-vita som offer för vit polisbrutalitet och därmed förstärker spänningarna mellan grupperna.

Det handlar inte om svart rasism eller vit rasism som kontrollerar USA. Det handlar om judisk rasism. De har tagit över Hollywood och de internationella storföretagen, inte för att de är smartare utan för att de är den mest tribalistiska, rasistiska gruppen på jorden. De arbetar som ett lag när de söndrar, härskar och försvagar andra grupper”, menar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump backar om Epstein-dokument – skriver under ny lag

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad Idag 09:22 – av Redaktionen

Donald Trump har skrivit under en lag som kräver att justitiedepartementet inom 30 dagar offentliggör alla Epstein-dokument. Beslutet kom efter att både representanthuset och senaten röstat igenom förslaget med överväldigande majoritet.

Det var tidigare i november som Demokraterna satte press på Trump genom att släppa vissa mejl som förekommer i Epstein-utredningen, där presidentens namn nämns. Vita huset avfärdade mejlen som ett försök till smutskastning, men det ökade trycket från kongressen – där både demokrater och även vissa republikaner ville se att dokumenten släpptes.

Det ledde till en omröstning kring en ny lag där 427 ledamöter röstade för ett offentliggörande medan sex personer avstod och bara en, republikanen Clay Higgins, röstade nej. Lagen tvingar USA:s justitiedepartement att offentliggöra Epstein-dokumenten, rapporterar brittiska statskanalen BBC.

Under onsdagen skrev Trump under den nya lagen, något han också skrev på sin sociala medie-plattform Truth Social. Där vill han få det att framstå som att hela processen var hans idé och att det var han själv som tidigare gått till talmannen Mike Johnson och majoritetsledaren John Thune för att anta lagförslaget.

Annons:

Trump hade tidigare kunnat offentliggöra dokumenten, men motsatte sig det – något som ledde till stark kritik från väljare och den politiska oppositionen.

Offentliggörandet ska ske i största möjliga utsträckning inom 30 dagar, även om vissa delar kan sekretessbeläggas om det finns särskilda juridiska skäl.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU vill höja Sveriges avgift med 60 procent

Globalismens framfart

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

EU-kommissionens budgetförslag hotar att göra Sveriges medlemskapsavgift 60 procent dyrare. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) kallar förslaget "orealistiskt".

Kommissionens sjuåriga budgetplan för 2028–2034 uppgår till närmare 2 000 miljarder euro. Sveriges nuvarande avgift är cirka 40 miljarder kronor per år.

Under tisdagens ministermöte i Bryssel tog Jessica Rosencrantz (M) avstånd från planerna.

För Sverige så betyder det åtminstone 60 procent i ökning av avgifterna. Det är inte realistiskt och många andra länder har liknande utmaningar, säger hon till Sveriges Radio.

Annons:

Sverige samlade tillsammans med Österrike flera nettobidragsgivare till frukost inför mötet, det vill säga de som betalar in mer till EU-budgeten än de får tillbaka i stöd. Rosencrantz menar att det finns en gemensam oro för hur stora höjningar det skulle kunna bli.

Men enigheten var inte fullständig. Frankrikes minister Benjamin Haddad klargjorde att Paris vill ha en större budget, inte minst för att säkra jordbrukssubventioner.

EU behöver mer egna medel, konstaterade Haddad.

Han syftade på ett system där pengar går direkt till Bryssel utan att passera nationella parlament – något Sverige avvisar.

Budgetfrågan diskuteras vid toppmötet i december, men ett slutligt beslut väntas inte förrän 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: ”EU bränner miljarder på ett krig som inte kan vinnas”

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Europeiska unionen finansierar ett krig som inte kan vinnas, förstör sin egen konkurrenskraft och utpressar Ungern ekonomiskt. Det är Ungerns premiärminister Viktor Orbáns hårda dom över EU i en intervju med Axel Springer-chefen Mathias Döpfner.

Efter sitt möte med Donald Trump presenterar han nu USA som Ungerns nya skyddsmakt mot Bryssel.

Mathias Döpfner, VD för mediekoncernen Axel Springer, ägare av bland annat Bild, Die Welt och Politico, genomförde intervjun med Viktor Orbán som en del av sin podcast MD MEETS där han möter ledande politiska och kulturella personligheter.

Undantag från sanktioner – och skydd mot Bryssel

Viktor Orbán beskriver sitt möte med president Donald Trump den 7 november som framgångsrikt. Det viktigaste resultatet blev att Ungern fick undantag från sanktionerna mot rysk olja och gas.

Annons:

Vi gjorde en överenskommelse med presidenten att så länge vi båda är i ämbetet så fungerar det, säger Orbán och beskriver Trump som "en god man, en kristen man" som förstod Ungerns situation.

Utan undantaget skulle energipriserna i Ungern omedelbart tredubblas. Landet är starkt beroende av rysk energi, inte minst eftersom det saknar egna energiresurser och ligger helt utan tillgång till hav.

Men energiundantaget var inte allt. Orbán fick också vad han kallar en "finansiell sköld" från USA – ett skydd som han menar behövs mot EU snarare än mot Ryssland.

Normalt kommer detta skydd från Europeiska unionen. Men nu är det tvärtom. Europeiska unionen är en fara för oss. De utpressar oss. De försöker kväva oss ekonomiskt och finansiellt. Huvudorsaken till att jag behöver en finansiell sköld är Europeiska unionen och mot Bryssel, säger han.

"Trump kan stoppa kriget på en dag"

Orbán är övertygad om att Trump är nyckeln till fred mellan Ryssland och Ukraina.

Om han hade varit i ämbetet när kriget bröt ut mellan Ryssland och Ukraina – en dag och kriget är över. Eller så hade det varit omöjligt att det ens brutit ut. Det är helt säkert, säger han.

Orbáns syn på Trump som "fredens man" grundar sig i presidentens affärsinriktade världsbild.

Han tänker att affärer gör livet lättare för människor. Och krig går emot affärerna. Därför bör alla krig stoppas så snart som möjligt, förklarar Orbán.

Ungerns premiärminister förkastar bestämt beskrivningen av sig själv som "Putins trojanska häst".

Trojanska hästen-argumentet är väldigt enkelspårigt och primitivt. Om du inte har något seriöst argument för att diskutera kriget, säger du: den här mannen har en annan åsikt än jag, så han är Putins trojanska häst. Det är väldigt primitivt, säger Orbán.

EU:s Ukraina-stöd – "irrationellt"

Orbán är skarp i sin kritik av EU:s ekonomiska stöd till Ukraina. Han menar att unionen håller på att förstöra sin egen ekonomi genom att finansiera ett krig som inte kan vinnas.

Vi har redan bränt 185 miljarder euro och vår avsikt är att bränna ännu mer. Vi finansierar ett land som inte har någon chans att vinna kriget, säger Orbán och fortsätter:

Samtidigt har vi inte pengar för Europeiska unionen att ge en ny skjuts till vår ekonomi, som lider mycket på grund av bristen på konkurrenskraft. Det vi gör är irrationellt.

Han avvisar europernas strategi att fortsätta stödja Ukraina militärt i hopp om att förbättra läget på frontlinjen. "Situationen och tiden är bättre för ryssarna än för oss. Fortsätt inte. Stoppa det så snart vi kan", säger han.

Orbán tror att fred är nära, men att det kräver en enad transatlantisk position. "Den amerikanske presidenten är för fred. Européerna är det inte", konstaterar han och varnar för att EU riskerar att bli uteslutna från förhandlingarna.

När Döpfner frågar om varför Europa inte använder sin överlägsna militära styrka, svarar Orbán att kärnvapen förändrar allt.

Den verkliga intellektuella utmaningen är hur någon kan besegra en kärnvapenmakt. Det har aldrig hänt. Om en kärnvapenmakt förlorar ett konventionellt krig är jag helt säker på att kärnvapenrisken omedelbart är på bordet. Därför är min poäng: eskalera inte, visa inte din styrka på frontlinjen. Vi måste visa vår styrka vid förhandlingsbordet, inte på frontlinjen, säger han.

Hård EU-kritik och nationell suveränitet

Orbáns kritik av Europeiska unionen genomsyrar hela intervjun. Han anklagar Bryssel för att ha övergivit sina grundläggande värderingar.

Den europeiska unionen var ett fredsprojekt som förvandlades till ett krigsprojekt. Ett samarbete riktat mot att skapa en mer konkurrenskraftig gemensam europeisk marknad. Resultatet är nu stagnation. Vi förstör vår egen konkurrenskraft, säger han.

Orbán betonar att nationell suveränitet är Europas viktigaste värde och föreslår ett system med koncentriska cirklar där länder själva kan välja vilken nivå av integration de vill delta i.

Migration – "slutet för demokratin"

Orbán förklarar varför han anser att migration hotar demokratin i grunden.

Om de som kom till ditt land illegalt får stanna, kommer de förr eller senare att få medborgarskap. Om de får medborgarskap får de rösträtt. Och dessa personer som du aldrig tillät att komma in blev dina röstberättigade medborgare, resonerar han.

Han menar att det förändrar maktbalansen mellan traditionella kristna och sekulära politiska läger. Orbán gör dock skillnad mellan migration och arbetskraftsinvandring. Ungern tillåter 35 000 gästarbetare per år med tidsbegränsade tillstånd.

— Vi kallar dem inte migranter. Vi kallar dem gästarbetare, förklarar han.

"Min huvudmotståndare finns i Bryssel"

Trots den hårda kritiken mot EU är Orbán optimistisk inför framtiden. "Om du känner till Ungerns historia borde du veta att vi ungrare inte kan överleva utan optimism", säger han.

Inför det kommande valet förklarar han att huvudfrågan kommer att vara nationell suveränitet.

Min huvudmotståndare och utmanare finns inte bland de ungerska killarna. Utmaningen finns i Bryssel. Bryssel vill byta regering i Ungern. De vill ha en regering här som de fått i Polen, som följer instruktionerna från Bryssel om migration, ekonomi och krig. Men jag är inte den killen, avslutar Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s skattebetalare har betalat över två biljoner kronor till Ukraina

Välfärdskollapsen

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Arkivbild.

EU har hittills beviljat mer än 2 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Ukraina sedan det ryska intåget 2022. Nyligen godkändes ytterligare ett paket på motsvarande 65 miljarder kronor, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj fortsätter att kräva ökade bidrag och lån.

Den gångna veckan beviljade EU-kommissionen nästan sex miljarder euro, cirka 65 miljarder svenska kronor, i nytt stöd till Ukraina.

Beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stödlån (MFA) och 1,8 miljarder euro i ett stödpaket där en stor del utgörs av bidrag.

Med denna utbetalning överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu astronomiska två biljoner kronor (2 000 000 000 000). Därtill kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer, inte minst USA.

Annons:

Zelenskyj kräver mer pengar

Dagen innan EU:s beslut intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av Bloomberg. Han betonade behovet av ytterligare finansiering.

Vi måste hitta andra alternativ. Det är en fråga om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners, sade Zelenskyj.

I samma intervju antydde han att Ukraina hoppas få tillgång till frysta ryska tillgångar i EU, där ett lån motsvarande över 1 500 miljarder kronor övervägs.

De ryska medlen finns bland annat hos värdepapperscentralen Euroclear i Belgien. Belgiska myndigheter och företaget motsätter sig dock användning av tillgångarna.

Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen. Det är lite frustrerande att alla pekar på oss, säger Belgiens premiärminister Bart De Wever till HLN.

De Wever har hittills blockerat förslag om beslag och betonar risken att belgiska skattebetalare kan tvingas ersätta Ryssland om legal grund saknas.

Ukraina i svår militär situation

Den ukrainske presidenten medger dock att kriget går tungt för Ukraina och att bland annat den strategiskt viktiga staden Pokrovsk är hårt ansatt. Han framhåller dock att beslut om försvar lämnas till ukrainska befäl.

Ingen tvingar dem att dö för några ruiner, uppges han ha kommenterat den militära befälskedjan.

Volodymyr Zelenskyj menar att Ryssland vill att Ukraina ger upp resten av Donetskoblastet, inklusive städerna Kramatorsk och Slovjansk, och att landet därefter är berett att avsluta kriget.

Enligt honom har det därför blivit viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin att erövra inte minst Pokrovsk. För att därigenom visa USA och Donald Trump att Ukraina inte kan vinna kriget och att den enda möjligheten till fred är att gå med på de ryska kraven.

Krav som Zelenskyj styvnackat vägrar acceptera.

Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer förstå det. Folk kommer inte förstå det. Och det viktigaste av allt är att ingen kan garantera oss att om de får den eller den staden, så kommer de inte fortsätta sedan. Vi har ingen avskräckande faktor, säger Volodymyr Zelenskyj.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.