MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 17 augusti 2025

söndag 17 augusti 2025

Snedvriden bild om systematiskt polisvåld mot afroamerikaner

publicerad 3 juni 2020
– av Per Nordin

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I mainstreammedia såväl i Sverige som internationellt lyfts det just nu fram ett narrativ där afroamerikaner är offer för en systematiskt rasistisk poliskår och riskerar att godtyckligt skjutas ihjäl om de inte passar sig noga. Kritiker menar dock att den bilden är gravt felaktig och att skillnaderna i risk att bli utsatt för polisvåld är mycket små – om de överhuvudtaget existerar.

Nya Tiders Dan Malmqvist har i en analys gått igenom huruvida afroamerikaner behandlas sämre av polisen än andra grupper i landet och konstaterar att resultatet av studier som finns tillgängliga är blandade, men att man inte kunnat notera några stora skillnader i hur de olika rasgrupperna bemöts av polis.

Det kan noteras att det inte finns något enhetligt system för inrapportering av polisvåld i USA, vilket öppnar upp för spekulationer och gissningar. Malmqvist går bland annat igenom Washington Posts statistik över dödsskjutningar där 258 svarta dödades av polis under 2019, och där det i liberal amerikansk och även svensk media målas upp en bild av att svarta är särskilt utsatta för dödligt våld från polisen.

I verkligheten utgör svarta amerikaner 13,2 procent av landets befolkning medan vita av icke-latinamerikansk härkomst utgör 62,2 procent. Av de gripna mellan 2009 och 2013 var 33 procent afroamerikaner, men av de 990 personer som sköts ihjäl av polis i USA under 2019 var 494 vita amerikaner, 258 svarta amerikaner och 172 var latinamerikaner. De sista 66 personerna var av övrig eller okänd härkomst.

Malmqvist konstaterar att afroamerikan löper ungefär 2,5 gånger högre risk än en vit amerikan att bli dödad av polis, men handlar det istället om en svart och en icke-svart som blir gripna är risken istället 1,4 gånger högre att den icke-svarte blir skjuten.

Artikelförfattaren menar att den raka förklaringen till att svarta amerikaner oftare blir skjutna av polis är att de är överrepresenterade i kriminalitet och oftare blir gripna. Han tar också upp det faktum att 948 av 990 ihjälskjutna amerikaner 2019 var män och bara 42 var kvinnor. Män var alltså 23 gånger mer sannolika att skjutas ihjäl av polisen, men i detta fall förekommer ingen debatt om polisens oproportionerliga våld mot män eller att det skulle handla om fördomar och polisvåld mot män som grupp.

Washington Post för vidare fram att 38 av 93 obeväpnade personer som sköts ihjäl 2019 var svarta och de löpte alltså 1,4 gånger större risk att bli dödade av polisen även när de inte bar vapen själva. Problemet här, menar Malmqvist, är att urvalet är extremt litet och försvarar att kunna dra slutsatser av på den grunden. Framför allt är skillnaderna inte så stora att det finns grund för påståendet att svarta amerikaner är under ständigt hot att bli ihjälskjutna av polis.

Den afroamerikanske forskaren och nationalekonomen Roland Fryer Jr på Harvarduniversitetet har också samlat ihop data som bygger på miljontals interaktioner mellan polis och allmänhet och kommit till slutsatsen att svarta förvisso löper en mindre överrisk att utsättas för icke-dödligt polisvåld, men att gruppen löper mindre risk än andra att bli skjutna av polisen. Han noterade också att statistiken antyder att svarta poliser i själva verket är mer rasistiska än vita poliser och att afroamerikanska polismän är mer sannolika att skjuta obeväpnade vita amerikaner än omvänt. 14,9 procent av vita och 19 procent av svarta misstänkta som blev skjutna av vita poliser var obeväpnade, men av dem som sköts av svarta poliser var 26 procent obeväpnade och hela 37,5 procent av offren var vita.

Det kan nämnas att kriminologiprofessorn Greg Ridgeway, i en studie tidigare i år, visade att svarta poliser i New York överlag var betydligt mer skjutglada än sina vita kollegor − svarta poliser var 3,3 gånger mer benägna att avfyra sina vapen än vita poliser, även då de befann sig på samma brottsplats.”, skriver Fryer Jr.

En annan studie från 2015 visar att svarta poliser sköt obeväpnade svarta amerikaner 1,7 gånger så ofta som vita poliser, eftersom de oftare ”missuppfattade hotbilden”. Malmqvist lyfter också fram att enbart 54 poliser har åtalats sedan 2005 för 49 dödsskjutningar, trots att skjutningarna går att räkna i tusental. Av de 49 dödsskjutningar som ledde till åtal var 33 av offren svarta men bara 14 vita. Detta trots att vita utgör hälften av de som skjuts ihjäl av polis. Förklaringen till detta tros vara att vita amerikaner som grupp inte utövar påtryckningar och press mot rättsväsendet, exempelvis genom upplopp eller anklagelser om rasism.

− Närhelst du har politiker som ska fatta beslut om åtal, ingår det realistiskt sett i deras beslutsprocess. De frågar sig, kommer det att bli upplopp på gatorna?
säger Friesen till Washington Post.

Inte heller är det lättare för polisen att ”komma undan” efter att ha dödat en afroamerikan. Av de 11 poliser som fällts i domstol hade åtta dödat svarta, två dödat vita och en dödat en latinamerikan. Samtliga poliser som fälldes och vars etniska tillhörighet blev känd för allmänheten var också vita, konstaterar Malmqvist.

Även författaren och den tidigare nationalistiske politikern David Duke lyfter fram att svarta inte är särskilt utsatta för polisvåld och konstaterar att brottsligheten i New York City övervägande domineras av afroamerikaner – drygt 66 procent, och att omkring 91,3 procent av alla misstänkta för mord och dråp i staden är av afro- eller latinamerikansk bakgrund, samtidigt utgör vita amerikaner utgör endast 5,5 procent av de misstänkta.

Även vad gäller skjutningar och rån så är svarta extremt överrepresenterade och sammanlagt står svarta enligt Duke för 66,5 procent av all våldsam brottslighet, medan vita bara står för 4 procent. Östasiater i sin tur står för knappa 2 procent.

Han noterar att 23 procent av befolkningen är svart men representerar två tredjedelar av stadens brottslingar, samtidigt som vita som utgör 33 procent representerar fyra procent av alla kriminella.

När det kommer till polisskjutningar skulle man kunna tro att vita amerikaner också bara utgör fyra procent av offren, men så dock inte fallet. Vita utgör 44 procent av offren för polisskjutningar i New York enligt Duke, och samtidigt är bara 22 procent av de som skjuts ihjäl av polis svarta.

Det här betyder att vita i verkligheten löper 48 gånger högre risk att bli ihjälskjutna av polis än vad svarta gör” dundrar han och menar att verkligheten går tvärtemot det narrativ som massmedia vill förmedla.

Han pekar vidare på att det kontroversiella faktum att det snarare är judiska maktstrukturer inom media som driver narrativet om svarta och icke-vita som offer för vit polisbrutalitet och därmed förstärker spänningarna mellan grupperna.

Det handlar inte om svart rasism eller vit rasism som kontrollerar USA. Det handlar om judisk rasism. De har tagit över Hollywood och de internationella storföretagen, inte för att de är smartare utan för att de är den mest tribalistiska, rasistiska gruppen på jorden. De arbetar som ett lag när de söndrar, härskar och försvagar andra grupper”, menar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nationell strejk och stora demonstrationer i Israel

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 13:43
– av Jan Sundstedt
Söndagens demonstrationer i Israel bedöms vara de största sedan kriget inleddes i oktober 2023.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tiotusentals människor samlades under söndagen på gatorna i Israel i en landsomfattande protest mot kriget i Gaza. Demonstranter blockerade viktiga motorvägar och krävde ett slut på konflikten och frigivning av de kvarvarande gisslan.

Söndagens massiva protester organiserades av familjer till gisslan och aktivister som kräver ett omedelbart slut på kriget i Gaza samt att de kvarvarande gisslan snarast ska frisläppas, rapporterar Associated Press.

Över 300 demonstrationer har enligt uppgifter ägt rum, från Tel Aviv till Jerusalem och andra städer, där de största samlingarna väntades i Tel Aviv vid det så kallade Hostages Square.

Demonstranter blockerade bland annat motorvägen Highway 1, där de tände eld på däck och orsakade långa trafikstockningar. Flera dussin personer greps för ordningsstörningar. Många av deltagarna var släktingar till gisslan och reservsoldater som vägrat delta i kriget.

Kraven är tydliga: ett slut på kriget och en diplomatisk lösning för att säkra hemkomsten av de israeliska medborgare och soldater som hålls som gisslan av Hamas i Gaza.

Regeringsföreträdare kritiserar protesterna

Många privata företag, universitet och vissa fackföreningar stödjer strejken och uppmanar anställda att delta, medan Israels största fackförening, Histadrut, har valt att inte delta officiellt. Histadrut har dock uppmanat arbetsgivare att tillåta personal att delta i demonstrationerna utan att förlora lön.

Regeringsföreträdare har kritiserat protesterna. Finansminister Bezalel Smotrich kallade dem en skadlig kampanj som gynnar Hamas, medan kulturminister Miki Zohar varnade för att blockader och störningar skadar landets säkerhet.

Söndagens protester är de största sedan förra årets eskalering av konflikten och visar på en växande inhemsk splittring i Israel kring hur kriget ska hanteras.

FN och andra organisationer varnar för humanitära konsekvenser av den fortsatta konflikten i Gaza, där tiotusentals civila redan har dödats eller skadats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tredje rikets frimurararkiv kan kasta nytt ljus över ordenssällskapet

uppdaterad Idag 11:04 publicerad Igår 8:09
– av Markus Andersson
Frimurarnas högkvarter "Freemasons' Hall" i Storbritannien, London till vänster. SS-ledaren Heinrich Himmler till höger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det historiska och omfattande arkivet över frimurarnas förehavanden som samlades ihop av tyskarna under andra världskriget kan bidra till att avslöja nya hemligheter om ordenssällskapet, menar forskare.

Samlingen förvaras just nu i ett gammalt universitetsbibliotek i västra Polen och har redan gett forskare ny kunskap om det kontroversiella sällskapet. Mycket arbete återstår dock och projektet att gå igenom de drygt 80 000 insamlade objekten från 1600-talet och framåt är mycket tidskrävande.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 20 januari 2022.


– Det här är ett av de största frimurararkiv som finns i Europa, berättar kuratorn Iuliana Grazynska.

Under det nationalsocialistiska styret i Tyskland betraktades frimurarna som en samhällsomstörtande och subversiv sekt med globala maktambitioner. Som en följd stängdes frimurarloger på bred front och många av ordens medlemmar sattes bakom lås och bom. Föremål och skrifter kopplade till ordenssällskapet samlades samtidigt systematiskt in av SS-ledaren Heinrich Himmler och arkiverades för framtiden.

Samma praxis anammades även i Vichyfrankrike under andra världskriget, där man bland annat arrangerade gratis utställningar av frimurarloger för allmänheten där utvalda föremål visades upp. Sällskapets historik förklarades framförallt för att visa på ordenssällskapets historiska intrigspel, delansvar i kriget och dess globala maktambitioner.

Noterbart i sammanhanget är att den franske regissören Jean Mamy 1942 regisserade filmen Forces Occultes som porträtterar hur frimurarna agerar i samarbete med judiska lobbyister och USA och Storbritannien för att pressa Frankrike att deklarera krig mot Tyskland. Mamy avrättades senare 1949 tillsammans med manusförfattaren Jean Marquès-Rivière och producenten Robert Muzard på grund av filmen, formellt för ”samarbete med fienden” under kriget.

 

I samband med de allierades omfattande terrorbombningar av tyska städer i slutskedet av kriget flyttades samlingen till Polen och Tjeckien för att sättas i säkert förvar. Frimurararkiven i Polen beslagtogs sedan efter krigsslutet av polska myndigheter.

Det handlar bland annat om transkriberade interna tal, medlemslistor, utbildningsmaterial och andra hemliga frimurardokument som forskarna kan ta del av i syfte att förstå det ljusskygga sällskapet bättre. Ett av de mest studerade föremålen i Poznans universitetsbibliotek är den första versionen av den allra tidigaste frimurarkonstitutionen från 1723 – som skrevs bara sex år efter att den första logen skapades i England.

– Det är ett av de föremål vi är stoltast över, berättar Grazynska.

Det finns dock ännu äldre dokument än så – bland annat skrifter från 1600-talet kopplade till den esoteriska rörelsen Rosenkreuzarna som delvis beskrivs som en föregångare till Frimurarna och vars symbol var ett krucifix med en ros i mitten. Samlingen är öppen för såväl forskare som privata besökare men alla föremål görs inte tillgängliga för allmänheten samtidigt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Trump överens om ”stora punkter” efter toppmötet

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 7:34
– av Redaktionen
De båda presidenterna under den gemensamma presskonferensen efter toppmötet strax efter midnatt svensk tid.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.

Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som ”extremt produktiva” och förklarade att parterna kommit överens om ”flera stora punkter”, även om inget slutgiltigt avtal tecknats.

Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det, sade den amerikanske presidenten.

Putin betonar bilaterala relationer

Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.

Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon … ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina, förklarade Putin under presskonferensen.

Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en ”broderlig nation”, vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.

Mötet avslutades efter midnatt

Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.

Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att ”börja ringa några samtal” tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här skakar Trump och Putin hand – nu inleds första toppmötet på fyra år

Kriget i Ukraina

publicerad 15 augusti 2025
– av Markus Andersson
De båda presidenterna tog ett handfast grepp vid hälsningen på den amerikanska flygbasen för att senare inleda de spända förhandlingarna kring bland annat Ukrainakriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De amerikanska och ryska presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin håller idag ett toppmöte vid den amerikanska flygbasen Joint Base Elmendorf-Richardson i Anchorage, Alaska. Det är första gången Putin besöker USA på cirka tio år, och Ukrainakonflikten förväntas dominera samtalen.

President Trump tog personligen emot sin ryske kollega på flygfältets landningsbana när Putin anlände kort efter Air Force One. En röd matta hade rullats ut med en stor skylt märkt ’Alaska 2025’ vid dess slut, medan fyra amerikanska stridsflygplan positionerats på båda sidor om mattan.

De inledande samtalen kommer endast att omfatta presidenterna och deras närmaste medarbetare, innan de fullständiga delegationerna går med senare. Efter förhandlingarna planerar Trump och Putin att hålla en gemensam presskonferens.

Mötet kan pågå i upp till sju timmar

Toppmötet kan komma att pågå mellan sex och sju timmar, enligt Kremls talesman Dmitrij Peskov. Även om Ukrainakonflikten allmänt förväntas bli mötets centrala tema, kommer agendan att omfatta betydligt mer än så, enligt Moskva.

– Andra ämnen som de två presidenterna planerar att diskutera inkluderar bilaterala relationer mellan Ryssland och USA, möjliga gemensamma ekonomiska projekt och andra regionala och internationella frågor, säger Peskov.

Högnivådelegationer från båda sidor

Den ryska delegationen inkluderar utöver Putin utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Andrej Belousov, finansminister Anton Siluanov, Kreml-medarbetaren Jurij Usjakov och presidentens ekonomiska sändebud Kirill Dmitriev, som har varit en nyckelfigur i Ukraina-förhandlingsprocessen.

Från amerikansk sida deltar utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe, specialsändebud till Ukraina och Mellanöstern Steve Witkoff, finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick, enligt Vita husets pressekreterare Caroline Leavitt.

Även försvarsminister Pete Hegseth kommer att delta i ett utvidgat bilateralt möte och lunch, meddelade Vita huset.

Detta är Putins åttonde besök i USA och det första på ungefär ett decennium. Senast den ryske presidenten var i Amerika var 2015, när han deltog i FN:s generalförsamling i New York och höll samtal med dåvarande president Barack Obama.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.