Annons:

Snedvriden bild om systematiskt polisvåld mot afroamerikaner

Uppdaterad juni 3, 2020, Publicerad juni 3, 2020 – av Per Nordin

I mainstreammedia såväl i Sverige som internationellt lyfts det just nu fram ett narrativ där afroamerikaner är offer för en systematiskt rasistisk poliskår och riskerar att godtyckligt skjutas ihjäl om de inte passar sig noga. Kritiker menar dock att den bilden är gravt felaktig och att skillnaderna i risk att bli utsatt för polisvåld är mycket små - om de överhuvudtaget existerar.

Nya Tiders Dan Malmqvist har i en analys gått igenom huruvida afroamerikaner behandlas sämre av polisen än andra grupper i landet och konstaterar att resultatet av studier som finns tillgängliga är blandade, men att man inte kunnat notera några stora skillnader i hur de olika rasgrupperna bemöts av polis.

Det kan noteras att det inte finns något enhetligt system för inrapportering av polisvåld i USA, vilket öppnar upp för spekulationer och gissningar. Malmqvist går bland annat igenom Washington Posts statistik över dödsskjutningar där 258 svarta dödades av polis under 2019, och där det i liberal amerikansk och även svensk media målas upp en bild av att svarta är särskilt utsatta för dödligt våld från polisen.

I verkligheten utgör svarta amerikaner 13,2 procent av landets befolkning medan vita av icke-latinamerikansk härkomst utgör 62,2 procent. Av de gripna mellan 2009 och 2013 var 33 procent afroamerikaner, men av de 990 personer som sköts ihjäl av polis i USA under 2019 var 494 vita amerikaner, 258 svarta amerikaner och 172 var latinamerikaner. De sista 66 personerna var av övrig eller okänd härkomst.

Annons:

Malmqvist konstaterar att afroamerikan löper ungefär 2,5 gånger högre risk än en vit amerikan att bli dödad av polis, men handlar det istället om en svart och en icke-svart som blir gripna är risken istället 1,4 gånger högre att den icke-svarte blir skjuten.

Artikelförfattaren menar att den raka förklaringen till att svarta amerikaner oftare blir skjutna av polis är att de är överrepresenterade i kriminalitet och oftare blir gripna. Han tar också upp det faktum att 948 av 990 ihjälskjutna amerikaner 2019 var män och bara 42 var kvinnor. Män var alltså 23 gånger mer sannolika att skjutas ihjäl av polisen, men i detta fall förekommer ingen debatt om polisens oproportionerliga våld mot män eller att det skulle handla om fördomar och polisvåld mot män som grupp.

Washington Post för vidare fram att 38 av 93 obeväpnade personer som sköts ihjäl 2019 var svarta och de löpte alltså 1,4 gånger större risk att bli dödade av polisen även när de inte bar vapen själva. Problemet här, menar Malmqvist, är att urvalet är extremt litet och försvarar att kunna dra slutsatser av på den grunden. Framför allt är skillnaderna inte så stora att det finns grund för påståendet att svarta amerikaner är under ständigt hot att bli ihjälskjutna av polis.

Den afroamerikanske forskaren och nationalekonomen Roland Fryer Jr på Harvarduniversitetet har också samlat ihop data som bygger på miljontals interaktioner mellan polis och allmänhet och kommit till slutsatsen att svarta förvisso löper en mindre överrisk att utsättas för icke-dödligt polisvåld, men att gruppen löper mindre risk än andra att bli skjutna av polisen. Han noterade också att statistiken antyder att svarta poliser i själva verket är mer rasistiska än vita poliser och att afroamerikanska polismän är mer sannolika att skjuta obeväpnade vita amerikaner än omvänt. 14,9 procent av vita och 19 procent av svarta misstänkta som blev skjutna av vita poliser var obeväpnade, men av dem som sköts av svarta poliser var 26 procent obeväpnade och hela 37,5 procent av offren var vita.

Det kan nämnas att kriminologiprofessorn Greg Ridgeway, i en studie tidigare i år, visade att svarta poliser i New York överlag var betydligt mer skjutglada än sina vita kollegor − svarta poliser var 3,3 gånger mer benägna att avfyra sina vapen än vita poliser, även då de befann sig på samma brottsplats.”, skriver Fryer Jr.

En annan studie från 2015 visar att svarta poliser sköt obeväpnade svarta amerikaner 1,7 gånger så ofta som vita poliser, eftersom de oftare ”missuppfattade hotbilden”. Malmqvist lyfter också fram att enbart 54 poliser har åtalats sedan 2005 för 49 dödsskjutningar, trots att skjutningarna går att räkna i tusental. Av de 49 dödsskjutningar som ledde till åtal var 33 av offren svarta men bara 14 vita. Detta trots att vita utgör hälften av de som skjuts ihjäl av polis. Förklaringen till detta tros vara att vita amerikaner som grupp inte utövar påtryckningar och press mot rättsväsendet, exempelvis genom upplopp eller anklagelser om rasism.

− Närhelst du har politiker som ska fatta beslut om åtal, ingår det realistiskt sett i deras beslutsprocess. De frågar sig, kommer det att bli upplopp på gatorna?
säger Friesen till Washington Post.

Inte heller är det lättare för polisen att ”komma undan” efter att ha dödat en afroamerikan. Av de 11 poliser som fällts i domstol hade åtta dödat svarta, två dödat vita och en dödat en latinamerikan. Samtliga poliser som fälldes och vars etniska tillhörighet blev känd för allmänheten var också vita, konstaterar Malmqvist.

Även författaren och den tidigare nationalistiske politikern David Duke lyfter fram att svarta inte är särskilt utsatta för polisvåld och konstaterar att brottsligheten i New York City övervägande domineras av afroamerikaner – drygt 66 procent, och att omkring 91,3 procent av alla misstänkta för mord och dråp i staden är av afro- eller latinamerikansk bakgrund, samtidigt utgör vita amerikaner utgör endast 5,5 procent av de misstänkta.

Även vad gäller skjutningar och rån så är svarta extremt överrepresenterade och sammanlagt står svarta enligt Duke för 66,5 procent av all våldsam brottslighet, medan vita bara står för 4 procent. Östasiater i sin tur står för knappa 2 procent.

Han noterar att 23 procent av befolkningen är svart men representerar två tredjedelar av stadens brottslingar, samtidigt som vita som utgör 33 procent representerar fyra procent av alla kriminella.

När det kommer till polisskjutningar skulle man kunna tro att vita amerikaner också bara utgör fyra procent av offren, men så dock inte fallet. Vita utgör 44 procent av offren för polisskjutningar i New York enligt Duke, och samtidigt är bara 22 procent av de som skjuts ihjäl av polis svarta.

Det här betyder att vita i verkligheten löper 48 gånger högre risk att bli ihjälskjutna av polis än vad svarta gör” dundrar han och menar att verkligheten går tvärtemot det narrativ som massmedia vill förmedla.

Han pekar vidare på att det kontroversiella faktum att det snarare är judiska maktstrukturer inom media som driver narrativet om svarta och icke-vita som offer för vit polisbrutalitet och därmed förstärker spänningarna mellan grupperna.

Det handlar inte om svart rasism eller vit rasism som kontrollerar USA. Det handlar om judisk rasism. De har tagit över Hollywood och de internationella storföretagen, inte för att de är smartare utan för att de är den mest tribalistiska, rasistiska gruppen på jorden. De arbetar som ett lag när de söndrar, härskar och försvagar andra grupper”, menar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 13:20 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga vid en gotisk byggnad.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför unionen under 2025.

EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.

Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.

Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.

Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.

Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.

Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagonrapport: Irankriget skapade strategiska ammunitionsbrister

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 11:31 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över Pentagon i Arlington i USA.
Pentagons egen tillsynsrapport slår fast att kriget mot Iran har orsakat strategiska brister i USA:s ammunitionslager.

Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade.

Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin.

Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen.

Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.

Skadade baser i åtta länder

Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.

Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada.

Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.

Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet

Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen.

Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder.

Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här visar de segrande houthierna upp amerikanska vapen

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
Flera sandfärgade pansarfordon på transporttrailrar medan filmaren syns i en backspegel.
Vid hamnen i Mokha har en USA-tillverkad Oshkosh M-ATV dokumenterats efter houthiernas övertagande.

Sedan houthierna tog hamnstaden Mokha vid Röda havet den 10 september har segerbilderna strömmat ut från staden och ställningarna runt den. De visar amerikansktillverkad krigsmateriel – utrustning som skulle stoppa rörelsen – uppställd som houthiernas krigsbyte.

Videoklippen visar stora mängder kvarlämnad krigsmateriel: pansarfordon, beväpnade pickupbilar, artilleripjäser samt ammunition och handeldvapen som retirerande förband ur National Resistance och Giants Brigade uppges ha övergett. Vid Mokhas hamn är åtminstone ett amerikansktillverkat Oshkosh M-ATV dokumenterat, och ytterligare fordon står uppställda i hangar- och lagerliknande utrymmen.

Kontrasten är förödmjukande för både Riyadh och Washington. Den saudisk- och emiratstödda sidan lämnade staden – och kvar vid hamnen står ett amerikansktillverkat M-ATV i händerna på houthierna.

Mokha kontrollerades av styrkor lojala med Jemens internationellt erkända regering, med stöd från Saudiarabien och Förenade arabemiraten, fram till reträtten den 10 september. Staden ligger omkring 80 kilometer från Bab el-Mandeb – sundet mellan Röda havet och Adenviken där normalt runt 12 procent av världens varor passerar. Kontrollen över kusten ger houthierna större möjligheter att påverka och hota sjöfarten i området.

Houthierna har stridit mot regeringen sedan 2014, då rörelsen tog stora delar av norra och centrala Jemen samt huvudstaden Sanaa. Saudiarabien gick in i kriget året därpå. Med västkustoffensiven är den relativa ro som följde på FN-vapenvilan 2022 definitivt bruten – och materielen som skulle stoppa rörelsen finns nu på dess sida av fronten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

BRICS-länderna vill reformera den globala styrningen

Brics-samarbetet

Publicerad september 13, 2026 – av Redaktionen
Ledare och delegationsrepresentanter står uppställda för gruppfoto vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi.
Indiens premiärminister Narendra Modi tillsammans med andra ledare vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi den 13 september 2026.

NEW DELHI (Xinhua) -- Ledarna för BRICS-länderna antog på lördagen en gemensam deklaration vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi, Indiens huvudstad. De upprepade sitt åtagande för inkluderande global styrning och stärkt multilateralism, efterlyste internationell och regional fred och säkerhet samt betonade hållbar och inkluderande global ekonomisk tillväxt och ett stärkt kulturellt och mellanfolkligt samarbete.

I New Delhi-deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att reformera och förbättra den globala styrningen genom att främja ett mer rättvist, jämlikt, smidigt, effektivt, representativt och ansvarigt internationellt och multilateralt system, i en anda av omfattande samråd, gemensamma insatser och delade fördelar.

I deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att stärka multilateralism och multipolaritet samt upprätthålla internationell rätt. De efterlyste ett större och mer meningsfullt deltagande och en starkare representation för tillväxtmarknader, utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna i globala beslutsprocesser och strukturer.

De uppgav också att de beklagar försök att ensidigt undergräva globala multilaterala institutioners arbete och försvåra genomförandet av deras respektive mandat, bland annat genom att avsiktligt hålla inne fastställda bidrag.

Efterlyser fredliga lösningar

Ledarna uttryckte även oro över pågående konflikter i många delar av världen och över den rådande polariseringen och fragmenteringen inom den internationella ordningen. De efterlyste fredliga lösningar på internationella tvister genom dialog, samråd och diplomati.

I samband med internationella tvister framhåller de betydelsen av förebyggande diplomati och medling, med de berörda parternas samtycke, som centrala verktyg för att undvika kriser och förhindra att de trappas upp, i enlighet med FN-stadgans ändamål och principer.

Hållbar utveckling och AI

Ledarna konstaterade att dagens globala utmaningar är sammanlänkade, hämmar den ekonomiska tillväxten och samtidigt förstärker bestående utvecklingsklyftor mellan länder och regioner. De upprepade därför den särskilda betydelsen av hållbar utveckling och inkluderande tillväxt på FN:s dagordning.

Enligt deklarationen erkänner ledarna att artificiell intelligens erbjuder enorma möjligheter att stimulera ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling för alla.

Ledarna bekräftade på nytt betydelsen av BRICS-ländernas mellanfolkliga utbyten och initiativ för att stärka ömsesidig förståelse, vänskap och samarbete. De efterlyste också större ansträngningar för att respektera kulturell mångfald, sätta stort värde på kulturarv, innovation och kreativitet samt gemensamt verka för ett robust internationellt mellanfolkligt utbyte och samarbete.

Ledarna förklarade även sitt fulla stöd för Kinas BRICS-ordförandeskap 2027 och för att det 19:e BRICS-toppmötet ska hållas i Kina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.